Texttelefonstjänsten (TPP) från VSP i Finland kommer att avslutas helt den 31 december 2024, på grund av minskat användande och brist på finansiering. Fram till dess sker också förändringar i öppettiderna, där tjänsten från och med oktober endast kommer att vara tillgänglig vardagar mellan klockan 8–16.

TPP har varit en viktig tjänst för döva och hörselskadade personer i Finland som har behövt kommunicera via text, men trots ansträngningar har inget fullgott alternativ hittats för att ersätta den. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte 2023 en arbetsgrupp för att utvärdera tjänstens framtid, men deras rapport har inte kunnat leda till en långsiktig lösning.

Användare av TPP uppmanas nu att förbereda sig för tjänstens upphörande. Alternativa kommunikationsmedel, som exempelvis e-post eller chatt, kan användas för att lösa kortare samtal, men inget av dessa alternativ ger samma täckning som TPP. Detta är särskilt problematiskt i situationer där snabb kommunikation behövs, exempelvis vid akuta händelser.

En döv finsk TPP:s användare skrev på sin Facebooksida att hen har kunnat hantera saker självständigt på grund av denna tjänst och dessutom är det tryggt att veta att denna tjänst har öppet dygnet runt. Nu är hen orolig över hur framtiden ser ut när tjänsten försvinner.

För dem som behöver fortsatt stöd kan tolktjänsten hos Kela vara ett alternativ. Kela är Finlands socialförsäkringsinstitution och motsvarar den svenska Försäkringskassan. Välfärdsområdets funktionsnedsättningstjänster kan också bistå med bedömningar av individuella behov och rekommendera hjälpmedel för framtida kommunikationslösningar. Råd finns att få från organisationer som Dövas Förbund, Hörselförbundet och Föreningen Finlands Dövblinda.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En rörande video som visar bandet mellan de två hundsyskonen Maisy och Levi har spridits som en löpeld på sociala medier. I videon syns hur Golden Retrievern Maisy väcker sin döva bror Levi, en Australian Shepherd, för att låta honom veta att deras ägare har kommit hem. Den hjärtevärmande scenen har fått miljontals att smälta, och klippet har nu över 16 miljoner visningar på TikTok.

Levi, som är döv, märker inte när hans ägare kommer hem men tack vare Maisy behöver han inte oroa sig. Hon tar på sig rollen som hans ”väckarklocka”, vilket ses i den video som nu sprids på sociala medier. I videon ser man hur Levi sover på soffan när Maisy glatt hoppar upp på kuddarna och försiktigt buffar honom för att meddela att deras ägare är hemma. När Levi vaknar springer båda hundarna ivrigt för att möta sina ägare med viftande svansar och glädje.

Ägarna till Maisy och Levi delar ofta med sig av videos som visar de två syskonens liv i sociala medier. I kommentarsfältet till den virala videon hyllar många det starka bandet mellan hundarna. Många är fascinerade över hur Maisy verkar förstå att Levi inte kan höra. Enligt ägarna har hon väckt Levi ända sedan de var valpar.

Videon har samlat över 2,5 miljoner likes och 5 000 kommentarer på TikTok. Hundsyskonen Maisy och Levi är ett exempel på den unika vänskapen och omsorgen som kan utvecklas mellan djur, även när den ena har en funktionsnedsättning.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En gemensam produktion av Deaf Journalism Europe av Charlotte Berrthier (MediaPi) och Sam Verstraete (VGT nieuws)

Dövstudier: Från teckenspråksstudier till att utöka det globala perspektivet på dövgemenskapen.

Dövstudier är för döva vad svartstudier är för svarta och genusstudier för HBTQ-personer: studieområden som undersöker dessa gemenskapernas unika erfarenheter, kamp och bidrag samtidigt som de främjar erkännande, förståelse och inkludering i samhället. Dövstudier uppstod på 1960-talet som ett sätt att betrakta döva människor inte som individer med en patologi utan som medlemmar av en språklig gemenskap. Medan dövstudier initialt fokuserade på språkliga studier av teckenspråk, har de nu diversifierats till utbildningsvetenskap, sociologi, historia och många andra discipliner.

Presentation av MADS-initiativet i Europa: Att överbrygga klyftan inom dövstudier inom akademin

Med ett växande antal forskare under de senaste åren har dövstudier utvecklats avsevärt de senaste åren. Dock finns det inget masterprogram i det europeiska universitetslandskapet. Detta ledde till MADS-projektet, som syftar till att erbjuda ett tillämpat masterprogram i dövstudier, lett av Maartje de Meulder, en seniorforskare vid HU – Utrecht University of Applied Sciences i Nederländerna, Annelies Kusters, den första fullständiga professorn i dövstudier vid Herriot Wyatt University, och 5 andra döva akademiker. Den distinkta egenskapen hos en tillämpad masterexamen i dövstudier är att den fokuserar på praktisk tillämpning av kunskaper och färdigheter för att lösa verkliga utmaningar och problem inom dövgemenskapen.

Trots att forskningen inom detta område har avancerat avsevärt, skulle resultaten av dövstudier tillämpas inom praktiska områden såsom undervisning, påverkansarbete och offentliga tjänster. MADS skulle därför utformas som ett program i tillämpade dövstudier, med målet att utrusta studenter med färdigheter för professionell praktik, för att säkerställa att forskningen gör en verklig insats för att lösa de utmaningar som dövgemenskapen står inför.

MADS-projektet, en del av Erasmus Mundus Design Measure (EMDM)-programmet, representerar en samlad insats för att åtgärda betydande brister inom dövstudieområdet. Främst syftar det till att rätta till bristen på mastermöjligheter som finns inom detta område. Dessutom söker MADS att överbrygga klyftan mellan akademisk forskning och dess praktiska tillämpning inom dövstudier.

Involvering av dövgemenskapen: Perspektiv från MADS behovsanalys

Under 15 månader undersökte projektet de potentiella framtida kandidaternas behov genom att besöka, till exempel, Frontrunners, som är dövas motsvarighet till Hogwarts skola för trollkarlar i Harry Potter-världen – ett program utformat för en ung internationell dövgemenskap som vill lära sig om ledarskap och organisationer bland många andra teman som undervisas. 

Behovsanalysen genomfördes också under smakprovningsveckan som organiserades i Ål i Norge i december 2023. 

Trots utmaningen att sätta samman ett program som är utan motstycke i Europa, som svarar på dövstudiers mångdisciplinära natur och dövgemenskapens mångfaldiga krav, framkom viktiga ämnen som dövpedagogik och dövekosystem under smakprovningsveckan. Det sistnämnda refererar till den växande existensen av företag eller tjänster som ägs direkt av döva, såsom tolkningsföretag. Denna smakprovningsvecka välkomnade ett stort antal deltagare som var ivriga att få veta mer om detta program, med en bred variation av profiler, från doktorander till döva personer som redan har fått en universitetsutbildning men som fortfarande vill utveckla den ytterligare.

Mónica Rodríguez, en av deltagarna, arbetar vid ett teckenspråksbevaringscenter i Spanien där hon agerar som medlare mellan dövgemenskapen och regeringen. Hon betonade vikten av att införliva dövstudier i sin kontinuerliga professionella utbildning för att effektivt hantera de specifika utmaningar som dövgemenskapen står inför. Trots sin förmåga att läsa artiklar av akademiska författare som var närvarande under smakprovningsveckan, betonade hon vikten av att få undervisning direkt på teckenspråk, utan medling av en tolk, för en djupare förståelse av begreppen i dövstudier. Dessutom framhöll hon värdet av att kunna delta i diskussioner om dessa begrepp med döva jämnåriga under intervjun, och underströk nödvändigheten av sådana interaktioner för empowerment genom dövstudier.

Främjande av dövvänliga lärmiljöer: EDSU:s insikter och MADS vision för en inkluderande utbildning

Behovet av en lärmiljö med döva kamrater uttrycktes också av Lore Bajerski, ordförande för European Union of Deaf Students (EDSU), som ekar den svåra utmaningen att bedriva akademiska studier när du är den enda döva personen i din klass. Hon delar med sig av svårigheterna med att framstå som ett objekt för nyfikenhet i hörande klasskamraters och lärares ögon. Hon noterade också den vanliga upplevelsen av ensamhet bland döva studenter, som kämpar för att fullt ut delta i rika, intellektuellt stimulerande utbyten med sina klasskamrater. Denna svårighet uppstår från nödvändigheten av att vänta på att tolkar ska översätta konversationen, vilket skapar en barriär för direkt deltagande och sammanhållning i diskussioner. Dessutom ser hon MADS som en möjlighet för studenter att ha en enklare väg till doktorandstudier.

Ett av MADS mål är att bredda poolen av döva forskare 

Detta mål korresponderar direkt med EDSU:s observation att döva studenter fortfarande möter betydande hinder för doktorandstudier. Lore Bajerski framhåller framgången med Gallaudet University i USA, en dedikerad institution för dövgemenskapen där alla lektioner genomförs på teckenspråk. Detta exempel understryker den avgörande kopplingen mellan akademisk prestation för döva studenter och tillgängligheten till deras utbildning.

I linje med denna observation betonar Maartje de Meulder att en väsentlig förutsättning för den framtida MADS-mastern är att den ska undervisas direkt på teckenspråk av lärarna, utan teckenspråkstolkar. Detta tillvägagångssätt skulle möta en växande efterfrågan på dövstudiekurser som undervisas direkt på lärarnas naturliga språk. 

Vid tiden för intervjun hölls de specifika detaljerna för programmet och förutsättningarna för dess genomförande fortfarande på att definieras.

Stärka dövgemenskapen: MADS som en väg till en inkluderande akademisk värld

I samband med den genomgripande strävan efter inkludering är det avgörande att fördjupa sig i dess nyanserade implikationer för dövkulturen. Medan inkludering traditionellt innebär att integrera de som anses ’annorlunda’ i det mainstream ’normala,’ innebär det för dövgemenskapen ofta att hantera isolering i en övervägande hörande värld, vilket hindrar odlandet av en positiv dövidentitet. Denna isolering understryker den kollektiva kampen döva individer möter för att blomstra inom ett samhälle som huvudsakligen fungerar med talat språk.

Men mitt i dessa utmaningar erbjuder initiativ som MADS en potentiell väg framåt. Genom att odla en miljö där dövkultur respekteras, kan MADS fungera som en plattform för döva individer att återkräva sin identitet och etablera meningsfulla och stärkande kopplingar inom sin gemenskap. I detta sammanhang går MADS utöver sin roll som enbart ett utbildningsinitiativ; det förkroppsligar en kollektiv strävan att motstå assimileringstryck och bekräfta dövkulturens unika värde i ett mångfaldigt samhälle.

Genom initiativ som MADS för döva arbetare och studenter, kan sådana initiativ erbjuda en väg till en mer tillgänglig akademisk miljö som speglar vårt samhälles sanna mångfald. Det handlar inte bara om utbildningsmakt; det handlar om att omforma akademin för att autentiskt representera och tillgodose de olika behoven hos alla studerande, inklusive de från dövgemenskapen.

Efter över två decennier av väntan kommer Gallaudet University att återuppliva Deaf Way-festivalen. Det blir i form av en filmfestival i oktober nästa år under namnet Deaf Way III.

Många minns med glädje de tidigare Deaf Way-evenemangen där tusentals deltagare från över 100 länder samlades. Dels den internationella konferensen om dövkultur 1989 dels Deaf Way II 2002. Dessa veckolånga evenemang bjöd på föreläsningar, paneldiskussioner, teaterföreställningar, dansuppträdanden och filmvisningar på olika platser i Washington.

Nu kommer Deaf Way att återkomma med ett nytt upplägg i form av en serie festivaler som ska ske vartannat år. Dessa festivaler är mindre i omfattning och mer tematiska. Det första evenemanget blir en filmfestival som ska äga rum den 16-19 oktober 2025. Där kommer verk av döva och hörselskadade filmskapare att hyllas. Filmerna visas både på Gallaudets campus och på andra närliggande platser.

Filmfestivalen kommer inte bara att fira döv kultur och teckenspråk, utan också skapa en plattform för att diskutera utmaningar och möjligheter för döva i filmbranschen genom paneler och workshops.

Framtida festivaler planeras inom områden som vetenskap, visuella och sceniska konster, samt en specifik DeafBlind-festival. Varje evenemang kommer att ha unika samarbetspartners och experter inom respektive område.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En döv passagerare, Ivaylo Dodev, stämmer flygbolaget Frontier Airlines för diskriminering. Han och hans fru, Nikolina, förhindrades från att gå ombord på ett flyg från USA, till Dominikanska republiken år 2022. Paret, som är bosatta i USA, hävdar att de blev hindrade av en gateagent utan att få en tydlig anledning.

Paret skulle fira Nikolinas födelsedag och åka på semester. När de skulle betala för sitt handbagage kunde Ivaylo inte förstå gateagentens fråga eftersom hon bar ansiktsmask och därmed var omöjlig att avläsa. När han informerade gateagenten om att han inte kunde höra, anklagade hon honom för att förolämpa hennes mask. Gateagenten hindrade dem sedan från att betala och gå ombord på planet, trots flera försök från paret. De kallade till och med på polisen i ett desperat försök att få hjälp, men planet avgick utan dem.

I stämningen hävdar paret att de inte fick någon giltig förklaring till varför de nekades ombordstigning och att Frontier Airlines vägrade att boka om deras flyg. Som ett resultat missade de Nikolinas 55-årsdag på en all-inclusive semesterort. Paret stämmer nu flygbolaget för diskriminering och brott mot ADA-lagen och menar dessutom att flygbolagets agerande utgjorde ett avtalsbrott.

Flygbolaget har ännu inte kommenterat händelsen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Under en tid har dövutbildningen i Italien legat under press. Nu tänds ett hopp när öppnandet av IST Academy i Italien är ett faktum. I och med öppnandet har det icke-formella utbildningsområdet för döva fått nytt liv. Akademin vill stärka dövsamhället och sprida kunskap genom skräddarsydda program. Grunden är digital utbildning och dövstudier samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Institutet för döva i Torino (IST) Italien har tagit ett steg framåt och bildat IST Academy. Den nya akademin har byggts upp snabbt, och en modern byggnad, värd cirka 6 miljoner euro, har uppförts bredvid IST:s gamla lokaler. Den officiella invigningen ägde rum den 12 september under närvaro av framstående personer inom dövsamhället.

Akademin bygger på tre pelare: digital utbildning, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dövstudier. Nicola Della Maggiora, akademins direktör, inspirerades till konceptet av sina erfarenheter från Frontrunners, ett program för döva i Danmark, och ville skapa något liknande i Italien. Han ansåg att det saknades ett strukturerat utbildningsprogram för döva i landet, och med stöd från IST:s direktör Enrico Dolza utvecklade han akademins koncept tillsammans med ett team av döva kollegor.

Det första evenemanget på IST Academy startade den 16 september och erbjuder en veckolång kurs för döva europeiska ungdomar, med fokus på ämnen som Erasmus+ projekt och dövkultur. Nicola hoppas att akademins koncept kan spridas till fler italienska städer och att lokala dövsamhällen stärks genom utbildningen. Han ser akademin som en plats där döva kan känna sig hemma och utveckla sina kunskaper på hög nivå, något som även skulle stödja FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nicolas dröm är att de om 10 år har fler döva anställda och att akademin blir en plats där döva anställda känner sig hemma och kan bidra till dövutbildning.

Dennis Hoogeveen, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Förenta nationerna (FN) har riktat skarp kritik mot hur Nederländerna behandlar personer med funktionsnedsättning. Den 11 september publicerades en rapport från FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det framgår att utbildning, kollektivtrafik och arbetsmarknaden i Nederländerna inte är tillräckligt tillgängliga.

FN-kommittén övervakar om länder, som har undertecknat FN-konventionen om funktionsnedsättning, genomför denna på rätt sätt. Nederländerna undertecknade konventionen 2016 och har därmed lovat att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och se till att de fullt ut kan delta i samhället.

En av de största kritikpunkterna i rapporten är att det saknas en tydlig strategi för att genomföra konventionen på ett korrekt sätt. Kommittén menar att den nederländska regeringen inte i tillräcklig utsträckning kontrollerar om nuvarande lagar och regler verkligen överensstämmer med avtalet i konventionen. Dessutom finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur väl de säkerställer att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället.

Dnieuws, vår partner i Nederländerna har granskat rapporten med fokus på dövas rättigheter och ser att dövas rättigheter också kritiseras. Även om FN-kommittén ser erkännandet av det nederländska teckenspråket (NGT) som ett positivt steg, uttrycker kommittén oro över bristen på NGT-tolkar och att den nederländska motsvarigheten till arbetsförmedlingen får allt svårare att bevilja tolktimmar.

Kommittén rekommenderar att Nederländerna åtgärdar bristen på teckenspråkstolkar och säkerställer att tolktimmarna fördelas rättvist. Kommittén efterlyser även mer resurser för tillgänglig kommunikation som punktskrift, teckenspråkstolkar, taktila tolkar för dövblinda, lättläst, syntolkning, videotranskriptioner och undertexter. Syftet är att göra tjänster och kommunikation mer tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar, exempelvis i domstolar, myndigheter och rättsprocesser.

Kommittén uppmanar den nederländska regeringen att sprida dessa rekommendationer överallt och inte bara till organisationer för personer med funktionsnedsättning. De menar att även personer med funktionsnedsättning själva och deras familjer behöver informeras samt att informationen ska vara tillgänglig på olika språk och i tillgängliga format. Som till exempel teckenspråk och lättläst språk. Regeringen ska också lägga ut denna information på sin webbplats.

Statssekreterare för långvarig vård, Vicky Maeijer, har erkänt att Nederländerna fortfarande har mycket att förbättra när det gäller tillgänglighet. Hon sade att det sätt som vården är organiserad på förmodligen har bidragit till de problem som nämns i rapporten. Även om hon ännu inte har några konkreta lösningar, vill hon snarast ha samtal med personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer för att se vad som kan förbättras.

Jos de Winde, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

Hamilton Lodge School and College, en dövskola i Brighton, Storbritannien, kommer att stänga sina dörrar den 31 augusti 2025. Skolan har varit verksam i över 80 år och erbjudit utbildning och omsorg för döva barn och ungdomar från fem upp till 19 år. Beslutet att stänga skolan är en följd av ett stadigt minskat antal elever, vilket har påverkat skolans ekonomiska situation.

Skolan drivs av välgörenhetsorganisationen Hamilton Lodge Trust. En talesperson för organisationen förklarade att det sjunkande elevantalet under en längre tid gjort det ohållbart att fortsätta verksamheten i sin nuvarande form. För närvarande har skolan kapacitet för 85 elever, men under sommaren 2024 hade de endast 31 elever inskrivna, vilket är långt under det antal som krävs för att bibehålla en hållbar verksamhet.

Skolan har också boende för eleverna, som varit indelade efter kön, ålder och behov i separata boenden. Boendeverksamheten kommer också att upphöra i samband med att skolan stängs. Utbildningsdepartementet har sagt att de kommer att arbeta nära skolan, lokala myndigheter, föräldrar och elever för att säkerställa att alla elever får en övergång till lämpliga alternativa skolor.

Den brittiska dövföreningen (BDA) visar motstånd mot skolans stängning och betonar att döva barn har en grundläggande rätt till utbildning på sitt språk, brittiskt teckenspråk (BSL). En talesperson för BDA uppmanade regeringen att se över alternativa lösningar som kan hålla skolan öppen. Talespersonen sa att de erkänner de utmaningar som skolan står inför, men de uppmanar till en noggrann granskning av möjliga alternativ för att se till att denna viktiga institution kan fortsätta sitt arbete. BDA lyfte också fram de negativa konsekvenserna av att specialskolor för döva stängs, då det innebär att döva barn står inför stora hinder både akademiskt och socialt.

Trots beslutet att stänga skolan planerar välgörenhetsorganisationen att fortsätta sitt arbete för dövsamhället i en annan form. Enligt organisationen pågår en konsultation med intressenter, och ett beslut om hur stödet till dövsamhället ska se ut i framtiden förväntas fattas i december 2024.

Stängningen av Hamilton Lodge School and College sker samtidigt som andra skolor i Brightonområdet också tvingas stänga. Flera grundskolor har redan stängts eller planeras att stängas inom kort på grund av minskande elevantal, vilket har satt press på skolornas ekonomier.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den sydafrikanska artisten Makhadzi har hamnat i centrum för en kontrovers efter att ha anklagats för att håna teckenspråk i en nyligen publicerad video. Detta har skapat en stark reaktion bland döva som hävdar att hennes handlingar bidrar till negativa stereotyper och förlöjligar en viktig del av deras kultur och identitet.

Makhadzi, som är en populär sångerska och dansare, fick kritik efter att en video där hon använder handgester utan korrekt betydelse spridits på sociala medier. I klippet, som nu fått stor uppmärksamhet, menar många döva att hon hånar dem. I ett uttalande till nyhetssajten Briefly News uttryckte några döva representanter sin oro över att videon bidrar till att förstärka redan negativa stereotyper. De menar att teckenspråket inte är något att göra narr av, och att Makhadzi nu försvårar arbetet för att skapa en mer inkluderande och förstående miljö mellan hörande och döva. Reaktionerna på sociala medier har varit delade. Vissa personer försvarar i stället Makhadzi och hävdar att hon bara ”skojade”.

Döva i Sydafrika har dock inte nöjt sig med att bara uttrycka sitt missnöje på sociala medier. Nu uppmanas personer att formellt anmäla Makhadzi till Pan Sydafrikas språknämnd, som ansvarar för att skydda och främja språklig mångfald i landet. Några har till och med föreslagit att hon borde ställas inför rättsliga åtgärder för sina handlingar. Dessutom påpekar många också att det behövs mer utbildning och medvetenhet kring teckenspråk och dövkultur för att undvika liknande situationer i framtiden.

Makhadzi själv har ännu inte gjort ett officiellt uttalande om händelsen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Studenter från University of the Philippines-Manila (UPM) har tagit fram en handbok i filippinskt teckenspråk, specifikt inriktad på sjukvårdsrelaterade termer. Handboken, kallad MediSIGN, syftar till att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och döva patienter, vilket ska underlätta sjukvårdens insatser för denna patientgrupp.

Enligt Alex Nathaniel Gagalac, representant för UPM:s Medicinstudenter för socialt ansvar (MSSR), beror en stor del av missförstånden inom sjukvården på språkbarriärer. Det kan i sin tur leda till att döva patienter inte söker vård i tid eller känner sig missnöjda med bemötandet de får.

I Filippinerna använder cirka 540 000 personer filippinskt teckenspråk (FSL) som sitt primära kommunikationsmedel. Trots det finns det en stor utmaning när det gäller att effektivt kommunicera med vårdpersonal. Enligt Regeena Lim från MSSR avstår många döva patienter från att söka vård på grund av rädslan för att inte bli förstådda. Några läkare är också osäkra när de ska kommunicera med döva patienter på grund av brist på kunskaper om teckenspråk. Regeena betonar att när vårdpersonalen gör en ansträngning att använda patientens eget språk ger det en djupare kontakt än när kommunikationen sker via skrift.

Handboken MediSIGN är utformad för att ge vårdpersonal grundläggande kunskaper i FSL och medicinska tecken för att samla in patientens sjukdomshistoria. Handboken har utvecklats i samarbete med Filippinska dövförbundet för att säkerställa att den är korrekt och respektfull gentemot dövas behov. MSSR planerar att sprida handboken till sjukhus och vårdcentraler över hela landet samt samarbeta med organisationer för att finansiera fler exemplar av boken.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com