En omfattande rättslig strid pågår i USA kring Sektion 504 i Rehabiliteringslagen som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättningar i verksamheter som erhåller federala medel. I fallet Texas v. Becerra har sjutton delstater ifrågasatt lagens giltighet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för tillgängligheten inom utbildning, sjukvård och andra samhällstjänster.

I januari berättade vi på Teckenrapport om president Donald Trumps avskaffande av DEIA program i USA. DEIA programmen är ett ramverk som används inom den federala regeringen medan Sektion 504 är själva lagen som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättningar inom verksamheter som erhåller federala medel. DEIA programmen är alltså en effekt av Sektion 504.

Sektion 504, som infördes i och med Rehabilitation Act 1973, det vill säga Rehabiliteringslagen, fastslår att inga personer med funktionsnedsättningar får utestängas från eller diskrimineras i program som finansieras av federala medel. Lagen har varit viktig för att garantera rättigheter och anpassningar inom exempelvis skolor och sjukhus. De senaste uppdateringarna från 2024 innefattar bland annat krav på teckenspråkstolkar, undertexter i videor samt bättre anpassad medicinsk utrustning.

Bland de delstater som driver stämningen mot den federala regeringen finns Texas, Florida och Alabama. De menar att den federala regeringen har överskridit sina befogenheter genom att uppdatera lagstiftningen för Sektion 504. I stället för att motsätta sig specifika bestämmelser vill stämningsansökan avskaffa lagstiftningen i sin helhet. Om förslaget går igenom riskerar miljoner amerikaner att förlora rättsligt skydd mot diskriminering.

En central punkt i stämningen är inkluderingen av könsdysfori som en funktionsnedsättning enligt Sektion 504. Under Biden-administrationen erkändes könsdysfori som en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, vilket Texas och dess allierade anser vara ett ”missbruk av exekutiva befogenheter”. Texas justitieminister Ken Paxton menar att federala myndigheter har agerat utanför sin domsrätt genom att inkludera könsdysfori i lagens tillämpning.

Både delstaterna och den federala regeringen ska senast den 25 februari 2025 inkomma med rättsliga argument. Dessutom förväntas organisationer för funktionsrättigheter och andra stater som stödjer Sektion 504 att lämna in yttranden.

Fallet hanteras av en federal domstol i Texas och kan komma att avgöra framtiden för funktionsrättigheter i USA. Om rätten beslutar att Sektion 504 strider mot grundlagen kan det få förödande effekter för personer med funktionsnedsättningar. Lagen har i decennier utgjort en grundpelare för lika rättigheter inom utbildning och sjukvård. Med en ny administration i Vita huset är det nu högst osäkert hur den federala regeringen kommer att försvara Sektion 504 i domstolen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den amerikanska konstnären Christine Sun Kim, känd för att visualisera ljud genom sitt modersmål amerikanskt teckenspråk (ASL) och skriven engelska, öppnade sin första stora museiutställning, ”All Day All Night”, på Whitney Museum i New York den 8 februari 2025.

Utställningen pågår till den 6 juli 2025 och sammanfattar Christines konstnärliga resa från 2011 till idag. Där inkluderas teckningar, platsspecifika väggmålningar, målningar, videoinstallationer och skulpturer.

Christine föddes 1980 i Kalifornien bor idag i Berlin, Tyskland. Hon använder musiknotation, infografik och språk, både ASL och skriven engelska, för att utforska ljudets och kommunikationens komplexitet. Hennes verk är kända för att vara insiktsfulla, poetiska, humoristiska och politiska. Utställningens titel, ”All Day All Night” speglar den energi hon tillför sin konstnärliga praktik. Hon är ständigt experimentell och dedikerad till att dela sina erfarenheter med en bred publik.

Jennie Goldstein, biträdande intendent för samlingen på Whitney Museum, säger till nyhetssidan The Korea Herald att utställningen bjuder in betraktaren att ompröva den vikt som läggs vid ljud. Hon menar att den uppmuntrar oss att överväga den döva kulturens mångfald och rikedom och identitetens komplexitet i ett bredare perspektiv.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Under två veckor, mellan den 29 januari och 11 februari, infördes kraftiga begränsningar i möjligheten att boka färdtjänst i Örebro kommun. Begränsningarna berodde på ett vägarbete vilket krävde justeringar i beställningssystemet. Det gick endast att boka resor mellan kl. 09:30 och 13:30 samt efter kl. 18:00, om man inte var berättigad till arbetsresor. Teckenrapport har kontaktat dövblinda Linda Eriksson, en av de drabbade, för att ta del av hennes upplevelse.

Utöver detta stängdes även beställningsappen ner, vilket innebar att resenärer endast kunde boka resor via telefon. För Linda och många andra var denna information svår att få tillgång till. Linda upptäckte begränsningarna först när hon den 29 januari ringde för att boka tre resor. Hon fick sitta i telefonkö i närmare 1,5 timme. Först i 40 minuter för att komma fram, sedan bröt texttelefoniförmedlingen samtalet och hon fick vänta ytterligare 40 minuter. Då fick hon beskedet att hennes resor på morgonen den 30 och 31 januari inte kunde genomföras.

Eftersom Linda vanligtvis cyklar eller går till jobbet med hjälp av en personlig assistent hade hon inte tillstånd för arbetsresor och kunde därför inte boka färdtjänst till jobbet, trots att assistenten var sjuk. Hon tvingades stanna hemma den 30 januari och få lift av en bekant den 31 januari för att ta sig till sin arbetsplats.

Informationen om de tillfälliga begränsningarna var svår att få tag i. Enligt Linda fanns en notis i färdtjänstappen om att appen skulle stängas, men ingen information om de begränsade bokningstiderna. På Länstrafikens hemsida fanns initialt endast information om vägarbetet och appens avstängning. Först dagen efter att begränsningarna trätt i kraft uppdaterades hemsidan, men med felaktig information som angav att endast akuta resor kunde bokas.

Linda skickade ett mail till Länstrafiken med flera frågor kring informationens brister, tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och hur färdtjänsten planerade att lösa situationen. De hänvisade exempelvis till bussresor med ledsagare, men det är långt ifrån något som alla har rätt till. Hon frågade även hur hon skulle kunna ta sig till jobbet om hon inte har tillstånd för arbetsresor samt vad som krävs för att få tillståndet om man inte längre kan använda det vanliga färdtjänsttillståndet. Svaret kom drygt en vecka senare och innehöll endast information om att allt skulle fungera normalt från och med den 12 februari.

Flera resenärer har reagerat på att färdtjänsten kunde begränsas på detta sätt utan tydlig och tillgänglig information. Enligt lag ska färdtjänsten vara ett komplement till kollektivtrafiken för dem som inte kan använda den. Linda påpekar att det vore rimligt om samma begränsningar gällde för kollektivtrafiken, vilket inte var fallet nu. Hon anser att färdtjänst ska vara en rättighet, inte en tjänst som kan stängas ner slumpmässigt.

Hon hoppas nu att Länstrafiken lärt sig av situationen och att något liknande inte händer igen. Hon efterfrågar även att ett brukarråd för färdtjänsten inrättas, för att garantera att resenärernas röster hörs och ses vid framtida beslut och planering.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I slutet av januari meddelade Deaf Organizations Fund (DOF) att fyra organisationer har valts ut att motta bidrag för att stärka sina dövsamhällen under 2025. DOF är en stiftelse som ger bidrag till dövcentrerade organisationer och projekt baserade i USA. Det är Atomic Hands, Deaf Defy, Inc., DEAFinitely, Inc., och The Black Deaf Project som tillsammans kommer att få 100 000 amerikanska dollar. Medlen kommer att användas för att förbättra utbildning, öka tillgången till hälsovård och skapa fler möjligheter för dövblinda ungdomar.

DOF har funnits sedan 2021 och har hittills fördelat nästan 500 000 amerikanska dollar till 27 dövcentrerade organisationer. Förutom finansiering erbjuder de också tekniskt stöd, coachning och ett utbildningsprogram för att stärka dövorganisationer. De har ett Impact Grant, det vill säga ett effektbidrag som man som organisation eller projekt kan söka till. Under hösten 2024 fick de rekordmånga ansökningar, 84 stycken. Nu har DOF:s lokalt ledda granskningskommitté valt ut vilka som ska få bidrag för 2025. Sasha Ponappa, verkställande direktör för DOF, berättade till ACCESS Newswire att DOF är stolta över att arbeta med organisationer som skapar verklig förändring, samt att de är tacksamma för deras givare och partners som möjliggör att de kan fortsätta stötta dessa initiativ.

Här nedan presenteras de fyra utvalda organisationerna.

Atomic Hands
Organisationen fokuserar på att göra STEM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) tillgängligt för döva. De arbetar med att utveckla ett verktyg som förenklar sökning i teckenspråkslexikon för tekniska termer, vilket kommer att gynna döva ungdomar och yrkesverksamma inom STEM.

Deaf Defy, Inc.
Deaf Defy stödjer döva barn i flyktingläger och konfliktområden, främst i Mellanöstern och Nordafrika. Bidraget kommer att användas för att skapa resursvagnar med hörselhjälpmedel som placeras i dövskolor och kliniker.

DEAFinitely, Inc.
DEAFinitely verkar för döva, hörselskadade, dövblinda och hörande ungdomar, med fokus på mångfald. De kommer att använda bidraget för att stödja sitt råd för dövblinda ungdomar, som erbjuder ledarskaps- och mentorsmöjligheter.

The Black Deaf Project
Denna organisation arbetar med att bekämpa audism och lyfta fram Black Deaf Culture, det vill säga kulturen inom den svarta gemenskapen. Medlen ska gå till att publicera fyra böcker som hyllar deras kultur.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

El Corte Inglés, en av Spaniens största varuhuskedjor, har tagit ett viktigt steg för att göra sina varuhus mer tillgängliga genom att införa den digitala tolktjänsten SVisual. Denna tjänst möjliggör direktkommunikation mellan döva eller hörselskadade kunder och varuhusets personal via en teckenspråkstolk på distans.

Tjänsten har utvecklats av Fundación CNSE, en spansk stiftelse som arbetar för att eliminera kommunikationshinder för döva och hörselskadade.  Tjänsten presenterades nyligen i El Corte Inglés i Valencia. Vid evenemanget närvarade Susana Camarero, förste vice ordförande i regionstyrelsen och rådgivare för jämlikhet, samt Amparo Minguet, vice ordförande för Fundación CNSE och sekreterare för Dövförbundet i Valenciaregionen (FESORD).

Tjänsten SVisual fungerar som en digital tolktjänst där en teckenspråkstolk förmedlar konversationen mellan kunden och personalen genom en app. På så vis kan döva och hörselskadade kunder få lika god service som hörande kunder. I appen finns också möjlighet att ha en skriftlig kommunikation via chatt.

Pau Pérez Rico, regional kommunikationschef för El Corte Inglés, betonade att denna satsning är ett led i kedjans arbete för ökad tillgänglighet, vilket föregår framtida europeiska riktlinjer på området. Tjänsten har först testats i Murcia med goda resultat och ska nu implementeras i hela Valenciaregionen samt på sikt i Castilla-La Mancha.

Efter flera utbildningssessioner för personalen presenterades tjänsten officiellt i måndags den 10 februari. Demonstrationen visade hur en döv kund genomförde ett köp med hjälp av SVisual, vilket ledde till en smidigare och mer inkluderande kundupplevelse.

Initiativet har välkomnats av det döva samhället, som ser det som ett betydande framsteg för att garantera full tillgänglighet till både offentliga och privata tjänster. Det ligger i linje med internationella konventioner och lagstiftning som förespråkar rätten till information och kommunikation för personer med funktionsnedsättning.

El Corte Inglés har tidigare infört olika tillgänglighetsinitiativ, inklusive telefonlinjer anpassade för personer med funktionsnedsättning. Införandet av SVisual är ytterligare ett steg i bolagets arbete för att skapa en mer inkluderande och tillgänglig shoppingupplevelse för alla kunder.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Idag, den 13 februari, beslutade rektorn och professorn Hans Adolfsson vid Stockholms universitet att befordra Ingela Holmström till professor i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet. Ingela är därmed Sveriges andra döva professor.

Ingela berättar till Teckenrapport att hon skickade in en ansökan i slutet av juni 2024. Därefter påbörjades en process att hitta sakkunniga, som i sin tur skulle lämna in sina utlåtanden vilket gjordes i december. Efter det beslöt fakulteten att förorda henne till professor och idag fattade rektorn beslutet. I september kommer en installation att genomföras vid en ceremoni i stadshuset, men redan nu är Ingela officiellt professor.

”Det känns fantastiskt roligt och är en bekräftelse på allt jobb och all forskning jag satsat på genom åren”, berättar Ingela till oss.

Idag jobbar Ingela vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. För närvarande jobbar hon i två forskningsprojekt. Det ena är med projektledaren Krister Schönström, där de forskar om döva och hörselskadade barns läsutveckling genom användande av handalfabetet. Det andra är med projektledaren Dag Lindeberg där de forskar om äldre dövas teckenspråk. Utöver forskningen är Ingela ställföreträdande prefekt för Institutionen för lingvistik i helhet och föreståndare för teckenspråksavdelningen.

Teckenrapport gratulerar Ingela och önskar henne lycka till med forskningen.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

På kvällen den 11 februari blev Mestis-matchen mellan TUTO Hockey och KeuPa HT historisk. Mestis är Finlands motsvarighet till hockeyallsvenskan. Försvararen Severi Väre gjorde sitt första mål och blev därmed den första döva spelaren att näta i Mestis.

Den 18-årige Severi har spelat med laget TPS:s U16, U18 och U20 2020–2024. Inför den nya säsongen (2024–2025) bytte han till TUTO Hockey U20.  På grund av spelarfrånvaro i TUTO har han fått chansen att spela i representationslaget, och tisdagens match mot KeuPa HT var hans femte i Mestis.

Det historiska målet kom i den andra perioden när Severi smög upp från sin försvarsposition till bortre stolpen och enkelt kunde styra in pucken efter en passning av Julius Vähätalo. Målet innebar att TUTO tog ledningen med 2–0 och laget vann till slut matchen med 4–1.

Att Severi är döv har inte hindrat honom från att spela i Mestis och han har hittat effektiva sätt att kommunicera med sina lagkamrater på isen. Före matchen sa han till nyhetssidan MTV Urheilu att eftersom han inte hör, använder han synen mer än de andra för att läsa spelet. Det ger honom en fördel, vilket målet nu har bevisat.

Severi är inte den första döva spelaren i Mestis men han är den första att göra mål. Före honom spelade Janne Nyberg 30 matcher i Mestis säsongen 2006–2007 utan att noteras för några poäng.

TUTO:s nästa match sker ikväll, den 13 februari, mot laget Jokerit som ligger på första plats just nu i Mestis.

Severis dröm är att en dag spela i den högsta finska ligan, Liiga.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Danske Døves Landsforbund (DDL) har fått ett anslag från utrikesministeriet, värt 22,4 miljoner danska kronor. Anslaget ska användas till ett program med fyra fokusområden som syftar till att främja inkludering och rättigheter för döva i sju länder: Guatemala, Ghana, Togo, Elfenbenskusten, Rwanda, Jordanien och Vietnam. Finansieringen säkrar DDL:s internationella arbete under perioden 2025–2028.

Programmet har fyra huvudsakliga fokusområden där det första är organisationsutveckling och kapacitetsuppbyggnad, vilket innebär att de ska stärka partnerorganisationer så att de mer effektivt kan arbeta för dövas rättigheter. Det andra fokusområdet är information och påverkansarbete med syfte att öka medvetenheten i lokalsamhällen och driva politiskt arbete för att främja dövas inkludering. Teckenspråk är det tredje fokusområdet och där ska de utveckla och förbättra undervisning i teckenspråk samt etablera utbildningar för teckenspråkstolkar. Det sista fokusområdet är empowerment där målet är att stärka döva individer så att de kan kräva sina rättigheter och delta aktivt i samhället.

DDL uttrycker stor glädje över anslaget, som innebär ekonomisk stabilitet under fyra år och gör att organisationen kan fokusera på långsiktigt arbete utan att behöva ansöka om nya bidrag varje år. På DDL:s facebooksida skriver de att de ser fram emot de positiva förändringar som programmet kommer att föra med sig för döva i deras partnerländer.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Projektet ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” (Movadot) har drivits i 2,5 år och avslutas den 28 februari. Nu uttrycker äldre döva och Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas Förbund (JLDTF) oro för framtiden. Teckenrapport har kontaktat Åsa Gustavsson, Movadots projektledare, för att få veta mer om projektets bakgrund, resultat och framtidsutsikter.

Åsa berättar att syftet med Movadot är att möta utmaningarna för äldre döva i Sverige, som ofta är ensamma bland hörande på äldreboenden där personalen saknar teckenspråkskunskaper. I socialtjänstlagen står det tydligt att alla har rätt till vård och omsorg på likvärdiga villkor, och JLDTF kunde inte acceptera den rådande situationen som var innan projektet startade. Eftersom det inte var ekonomiskt möjligt att skapa ett hem- och vårdteam på kommunal nivå, beslutade man i stället att satsa på en mobil lösning på regional nivå, där flera kommuner kunde samverka. På så sätt föddes Movadot.

Movadot drivs av JLDTF i samarbete med kommunerna Jönköping, Nässjö och Gislaved samt Region Jönköpings län. Projektgruppen består av Åsa som projektledare, Christin Ingesson och Pernilla Lindkvist som undersköterskor samt Therese Iselius som ekonomiansvarig. Projektet var ursprungligen tänkt att pågå i två år, men eftersom det fanns medel kvar kunde det förlängas med sju månader och avslutas därför först nu den 28 februari.

– Det har varit fantastiskt att arbeta med de äldre döva och med våra hörande kollegor i arbetsgruppen, berättar Åsa. Vi känner att vi har lyckats med vår vision och ser många fördelar med Movadot. Vi har även upptäckt stora skillnader mellan den teckenspråkiga och icke teckenspråkiga hemtjänsten. En teckenspråkig hemtjänst gör mycket mer, som till exempel att förklara hur bildtelefoni fungerar, uppmuntra personen att delta i dövföreningens aktiviteter samt hjälpa till att förstå och hantera kontakter med olika myndigheter.

Movadot har också anordnat träffar under namnet ”Pigga pensionärer” en gång i månaden. Där har deltagarna bland annat fått delta i hjärngympa, gå på promenader med gångstavar och syssna på föreläsningar om exempelvis demens. Dessa träffar har varit mycket uppskattade av de äldre döva.

En utmaning inom vården är att det ofta står ”nedsatt hörsel” i äldre dövas patientjournaler, vilket leder till missförstånd. Vårdpersonalen tror då att de kan kommunicera genom att prata högre, berättar Åsa. När de inser att patienten inte hör alls blir de ofta osäkra och vet inte hur de ska agera. Genom projektet har Movadot uppmanat vården att ändra systemet så att det tydligt framgår att patienten använder teckenspråk, vilket kan förbättra bemötandet redan från början.

Under projektets gång har Movadot hjälpt totalt 14 äldre döva i de tre kommuner som ingår i samarbetet. Framtiden ser dock olika ut i dessa kommuner. Gislaveds kommun har för närvarande inga äldre döva i behov av hemtjänst och kommer därför att avsluta det mobila arbetssättet. Jönköpings kommun, som har länets största döva befolkning, har däremot beslutat att implementera metoden i sin verksamhet. En av Movadots undersköterskor kommer dessutom att återvända till sin tidigare arbetsplats, vilket säkerställer att kunskap om teckenspråk och mobil hemtjänst för döva bevaras inom kommunen. Nässjö kommun är positivt inställd till att fortsätta med modellen, men har inte ekonomiska möjligheter att genomföra den då kommunen har ett underskott på fem miljoner kronor.

För att säkerställa att de äldre döva i Nässjö får fortsatt teckenspråkig hemtjänst planerar JLDTF att söka ytterligare finansiering. Förbundet avser även att bedriva ett omfattande påverkansarbete gentemot samtliga kommuner i länet.

Åsa poängterar att en teckenspråkig hemtjänst är en ekonomiskt hållbar lösning eftersom den kan garantera patientsäkerhet. Kommunikationsmissar kan leda till fler sjukhusbesök och felmedicinering, vilket i sin tur medför högre kostnader än att direkt erbjuda hemtjänstpersonal med teckenspråkskompetens.

Intresset för Movadots arbete har varit stort, både inom och utanför Sverige. Många kommuner i andra delar av landet, dövföreningar och även organisationer i andra nordiska länder har kontaktat Movadot för att ta reda på hur en mobil teckenspråkig hemtjänst fungerar och hur den kan implementeras i deras verksamheter.

Åsa är mycket glad över att projektet har uppfyllt sin vision och förbättrat livskvaliteten för äldre döva, men samtidigt ledsen över att det nu avslutas. Hon berömmer de två undersköterskornas fantastiska insatser under projektet.

En viktig del av Movadots arbete har varit att informera äldre döva om hur de ansöker om hemtjänst samt att förklara för biståndshandläggare hur deras beslut påverkar målgruppen. Ibland har felaktiga beslut fattats just för att teckenspråksperspektivet inte har beaktats. Åsa oroar sig nu för vem som kommer att bevaka dessa frågor efter projektets slut. En annan utmaning är den höga personalomsättningen inom vården – när chefer och personal byts ut går informationen om teckenspråk och dövas behov ofta förlorad.

Åsas dröm är att Movadots modell ska etableras och spridas i hela Sverige, eftersom den i dagsläget är det bästa alternativet för att säkerställa jämlik vård och omsorg för äldre döva.

– Jag ser möjligheter till att genomföra detta, frågan är bara när. Det är en tung kamp, men bara att se de äldre dövas reaktioner gör det värt att fortsätta kämpa, avslutar Åsa.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Kubas regering har tagit ett historiskt steg genom att officiellt erkänna och reglera det kubanska teckenspråket som ett självständigt språk. Beslutet formaliserades genom en ny dekretlag som publicerades i den officiella statstidningen, vilket bekräftades av president Miguel Díaz-Canel Bermúdez.

En dekretlag är en tvingande befallning från presidenten som inte förankrats i parlamentet. Presidenten delade nyheten via sin X-profil med hashtaggen #kubaärinkludering och betonade att erkännandet uppfyller en länge efterlängtad dröm för Kubas dövsamhälle. Han hänvisade till den kubanska politikern, journalisten och poeten José Martís princips ”Med alla och för allas bästa” som en drivkraft bakom beslutet.

Den nya lagen innefattar utbildningsinsatser och utbildning av teckenspråkstolkar och översättare, vilket enligt den statliga tidningen Granma utgör centrala aspekter av regleringen. Syftet är att garantera dövas tillgång till den fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella miljön, så att de har samma mänskliga rättigheter och friheter som andra. Lagen syftar också till att stödja utvecklingsprojekt och produktion av litteratur på teckenspråk. Dessutom ska kvalitetsbedömning av tolknings- och översättningstjänster kunna garanteras, särskilt inom televisionen.

Världsförbundet för döva (WFD) offentliggjorde förra helgen den glädjande nyheten. WFD:s ordförande Joseph J. Murray framhöll på förbundets Facebooksida att erkännandet är resultatet av många års dedikerat arbete av det kubanska dövförbundet. Erkännandet har väckt stor internationell uppmärksamhet och hyllats som ett betydelsefullt framsteg för språklig inkludering.

Genom denna lag blir Kuba en del av en växande skara länder som erkänner teckenspråk som officiella språk, vilket bidrar till den globala insatsen för att skydda dövas rättigheter enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ungefär 19 000 personer använder kubanskt teckenspråk dagligen, och erkännandet förväntas förbättra både tillgänglighet och jämlikhet i det kubanska samhället.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com