Ett gemensamt remissvar från SDR och SDUF om public service
| 20 september 2024
Foto: SDR & SDUF
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) har lämnat ett gemensamt remissvar på betänkandet ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider”. De betonar hur viktigt det är med dövas fulla delaktighet genom tillgänglighet via teckenspråkstolkning och ett brett utbud av program på teckenspråk.
Kulturdepartementets parlamentariska public service-kommitté har lämnat ett betänkande där de redovisar sina förslag till hur public service ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Public service innefattar Sveriges Television (SVT), Utbildningsradion (UR) och Sveriges Radio, (SR). Detta betänkande har organisationerna SDR och SDUF lämnat ett gemensamt remissvar på.
Organisationerna SDR och SDUF ser public service som avgörande för tillgång till information, särskilt i krissituationer, och betonar behovet av fortsatt fokus på teckenspråk och dövkultur. De uttrycker oro över brist på politisk enighet om public service och kritiserar förslaget att ta bort jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i programverksamheten. Vidare ställer de krav på att behålla och utveckla teckenspråksprogram för barn och ungdomar samt att säkerställa att beredskapsinformation och varningsmeddelanden (VMA) är tillgängliga för döva.
Public service, särskilt SVT och UR, står inför nedskärningar och har begärt mer resurser för att upprätthålla samma produktionsnivå och kvalitet, men dessa förfrågningar har inte tillgodosetts. Det finns därför en risk att en underfinansiering kan leda till försämrad tillgång till teckenspråk och tillgänglighet för döva, särskilt under kriser, vilket påverkar deras delaktighet i samhället. Organisationerna betonar ett behov av klargörande från regeringen gällande public services tillgänglighetskrav inför den kommande tillståndsperioden eftersom de är oroade över att finansieringen av public service inte är tillräcklig för att möta dessa krav.
Dessutom kan den höjda beredskapen och framtida ekonomiska osäkerheter tvinga public service-verksamheter att göra svåra prioriteringar, vilket kan drabba döva. Det kan också leda till att skatteavgiften för public service behöver höjas under tillståndsperioden, vilket skapar osäkerhet både för verksamheterna och för skattebetalarna.
Sedan den 6 juni och hela året ut firas 80-årsdagen av slutet på andra världskriget (1939–1945) i hela Frankrike. Med anledning av detta har David Labatut, borgmästare i en by sydväst om Toulouse, beslutat att anordna en minnesceremoni och utställningar, däribland en med titeln ”De döva under Tredje riket”, Nazityskland under Adolf Hitler.
Den 8 september, inledde borgmästaren ceremonin genom att hälsa publiken välkommen på franskt teckenspråk (LSF), innan han höll sitt tal på franska med en teckenspråkstolk. Därefter fick publiken se en utställning som lyfter fram döva motståndsmän och soldater under denna tragiska period. Utställningen är ett resultat av ett samarbete mellan byn och Marie-Paule Kellerhals, dövlärare i franskt teckenspråk på Jean Jaurès-skolan i Ramonville.
Utställningen påminde besökarna om att det mördades över 16 000 döva i Tyskland (genom förgiftning, svält eller i förintelseläger) och mellan 20 000 och 30 000 tvångssteriliserades. Dessutom dödades 6 000 döva judar från Europa i förintelselägren.
Bland de döva motståndsmännen fanns Lucien Morel som utförde många insatser för att rädda döva från deportation till ”obligatoriskt arbete” i Tyskland samt för att rädda döva judar från dödslägren.
En annan motståndsman var den döve Paul Burckel som 1940 beslutade sig för att gå med i den franska marinens fria styrkor, men nekades först på grund av sin dövhet. Han insisterade och kunde till slut värvas till den franska marinen som snickare under hela kriget.
Parallellt med denna utställning organiserades en annan utställning i Louhans. Utställningen organiserade av Dövas historiska och kulturella museum. Där visade de också dokumentären ”Döva vittnen, tysta vittnen” som skildrar nazisternas förföljelse av döva. Efter visningen ordnades en konferens med detta som fokusämne.
Sportförbundet godkänner 5G-hjälm för Gallaudet Bison
| 20 september 2024
Foto: AT&T
I oktober förra året berättade Teckenrapport om att de döva och hörselskadade spelarna i det amerikanska fotbollslaget Gallaudet Bison fick testa en fotbollshjälm med 5G-anslutning. Nu har Förbundet för sport på college- och universitetsnivå (NCAA) godkänt hjälmen under matcherna för nuvarande säsong.
NCAA har tagit ett steg fram mot inkludering genom att godkänna användningen av en tekniskt avancerad fotbollshjälm för Gallaudet Bison-laget under säsongen 2024. Denna innovativa hjälm, särskilt utvecklad för döva och hörselskadade idrottare, har skapats i samarbete mellan Gallaudet University, AT&T och hjälmtillverkaren Riddell. Den nya hjälmen använder 5G-teknologi för att överföra spelinstruktioner från en surfplatta vid sidlinjen direkt till en digital display inuti hjälmen.
Gallaudet University har länge varit ledande inom tillgänglig idrott. Efter en lyckad provmatch förra säsongen har NCAA nu godkänt hjälmens användning för hela säsongen, vilket är första gången visuell kommunikationsteknologi godkänns för helårsanvändning i NCAA:s historia. Enligt NCAA:s nya regler för 2024 kan tränare nu kommunicera med en spelare på planen via hjälmens teknologi tills det återstår 15 sekunder på spelklockan.
Gallaudets huvudtränare, Chuck Goldstein menar att hjälmen kan minska misstag på planen och underlätta snabba speländringar, vilket gör det enklare för döva spelare att konkurrera på lika villkor. Dock finns det fortfarande utmaningar att lösa.
Texttelefonstjänsten (TPP) från VSP i Finland kommer att avslutas helt den 31 december 2024, på grund av minskat användande och brist på finansiering. Fram till dess sker också förändringar i öppettiderna, där tjänsten från och med oktober endast kommer att vara tillgänglig vardagar mellan klockan 8–16.
TPP har varit en viktig tjänst för döva och hörselskadade personer i Finland som har behövt kommunicera via text, men trots ansträngningar har inget fullgott alternativ hittats för att ersätta den. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte 2023 en arbetsgrupp för att utvärdera tjänstens framtid, men deras rapport har inte kunnat leda till en långsiktig lösning.
Användare av TPP uppmanas nu att förbereda sig för tjänstens upphörande. Alternativa kommunikationsmedel, som exempelvis e-post eller chatt, kan användas för att lösa kortare samtal, men inget av dessa alternativ ger samma täckning som TPP. Detta är särskilt problematiskt i situationer där snabb kommunikation behövs, exempelvis vid akuta händelser.
En döv finsk TPP:s användare skrev på sin Facebooksida att hen har kunnat hantera saker självständigt på grund av denna tjänst och dessutom är det tryggt att veta att denna tjänst har öppet dygnet runt. Nu är hen orolig över hur framtiden ser ut när tjänsten försvinner.
För dem som behöver fortsatt stöd kan tolktjänsten hos Kela vara ett alternativ. Kela är Finlands socialförsäkringsinstitution och motsvarar den svenska Försäkringskassan. Välfärdsområdets funktionsnedsättningstjänster kan också bistå med bedömningar av individuella behov och rekommendera hjälpmedel för framtida kommunikationslösningar. Råd finns att få från organisationer som Dövas Förbund, Hörselförbundet och Föreningen Finlands Dövblinda.
Hjärtevärmande gest mellan hundsyskon har blivit viral
| 20 september 2024
Foto: TikTok/leviandmaisy
En rörande video som visar bandet mellan de två hundsyskonen Maisy och Levi har spridits som en löpeld på sociala medier. I videon syns hur Golden Retrievern Maisy väcker sin döva bror Levi, en Australian Shepherd, för att låta honom veta att deras ägare har kommit hem. Den hjärtevärmande scenen har fått miljontals att smälta, och klippet har nu över 16 miljoner visningar på TikTok.
Levi, som är döv, märker inte när hans ägare kommer hem men tack vare Maisy behöver han inte oroa sig. Hon tar på sig rollen som hans ”väckarklocka”, vilket ses i den video som nu sprids på sociala medier. I videon ser man hur Levi sover på soffan när Maisy glatt hoppar upp på kuddarna och försiktigt buffar honom för att meddela att deras ägare är hemma. När Levi vaknar springer båda hundarna ivrigt för att möta sina ägare med viftande svansar och glädje.
Ägarna till Maisy och Levi delar ofta med sig av videos som visar de två syskonens liv i sociala medier. I kommentarsfältet till den virala videon hyllar många det starka bandet mellan hundarna. Många är fascinerade över hur Maisy verkar förstå att Levi inte kan höra. Enligt ägarna har hon väckt Levi ända sedan de var valpar.
Videon har samlat över 2,5 miljoner likes och 5 000 kommentarer på TikTok. Hundsyskonen Maisy och Levi är ett exempel på den unika vänskapen och omsorgen som kan utvecklas mellan djur, även när den ena har en funktionsnedsättning.
Filmen är på internationella tecken men man kan välja svenska som undertext.
Dövstudier: Från teckenspråksstudier till att utöka det globala perspektivet på dövgemenskapen.
Dövstudier är för döva vad svartstudier är för svarta och genusstudier för HBTQ-personer: studieområden som undersöker dessa gemenskapernas unika erfarenheter, kamp och bidrag samtidigt som de främjar erkännande, förståelse och inkludering i samhället. Dövstudier uppstod på 1960-talet som ett sätt att betrakta döva människor inte som individer med en patologi utan som medlemmar av en språklig gemenskap. Medan dövstudier initialt fokuserade på språkliga studier av teckenspråk, har de nu diversifierats till utbildningsvetenskap, sociologi, historia och många andra discipliner.
Presentation av MADS-initiativet i Europa: Att överbrygga klyftan inom dövstudier inom akademin
Med ett växande antal forskare under de senaste åren har dövstudier utvecklats avsevärt de senaste åren. Dock finns det inget masterprogram i det europeiska universitetslandskapet. Detta ledde till MADS-projektet, som syftar till att erbjuda ett tillämpat masterprogram i dövstudier, lett av Maartje de Meulder, en seniorforskare vid HU – Utrecht University of Applied Sciences i Nederländerna, Annelies Kusters, den första fullständiga professorn i dövstudier vid Herriot Wyatt University, och 5 andra döva akademiker. Den distinkta egenskapen hos en tillämpad masterexamen i dövstudier är att den fokuserar på praktisk tillämpning av kunskaper och färdigheter för att lösa verkliga utmaningar och problem inom dövgemenskapen.
Trots att forskningen inom detta område har avancerat avsevärt, skulle resultaten av dövstudier tillämpas inom praktiska områden såsom undervisning, påverkansarbete och offentliga tjänster. MADS skulle därför utformas som ett program i tillämpade dövstudier, med målet att utrusta studenter med färdigheter för professionell praktik, för att säkerställa att forskningen gör en verklig insats för att lösa de utmaningar som dövgemenskapen står inför.
MADS-projektet, en del av Erasmus Mundus Design Measure (EMDM)-programmet, representerar en samlad insats för att åtgärda betydande brister inom dövstudieområdet. Främst syftar det till att rätta till bristen på mastermöjligheter som finns inom detta område. Dessutom söker MADS att överbrygga klyftan mellan akademisk forskning och dess praktiska tillämpning inom dövstudier.
Involvering av dövgemenskapen: Perspektiv från MADS behovsanalys
Under 15 månader undersökte projektet de potentiella framtida kandidaternas behov genom att besöka, till exempel, Frontrunners, som är dövas motsvarighet till Hogwarts skola för trollkarlar i Harry Potter-världen – ett program utformat för en ung internationell dövgemenskap som vill lära sig om ledarskap och organisationer bland många andra teman som undervisas.
Behovsanalysen genomfördes också under smakprovningsveckan som organiserades i Ål i Norge i december 2023.
Trots utmaningen att sätta samman ett program som är utan motstycke i Europa, som svarar på dövstudiers mångdisciplinära natur och dövgemenskapens mångfaldiga krav, framkom viktiga ämnen som dövpedagogik och dövekosystem under smakprovningsveckan. Det sistnämnda refererar till den växande existensen av företag eller tjänster som ägs direkt av döva, såsom tolkningsföretag. Denna smakprovningsvecka välkomnade ett stort antal deltagare som var ivriga att få veta mer om detta program, med en bred variation av profiler, från doktorander till döva personer som redan har fått en universitetsutbildning men som fortfarande vill utveckla den ytterligare.
Mónica Rodríguez, en av deltagarna, arbetar vid ett teckenspråksbevaringscenter i Spanien där hon agerar som medlare mellan dövgemenskapen och regeringen. Hon betonade vikten av att införliva dövstudier i sin kontinuerliga professionella utbildning för att effektivt hantera de specifika utmaningar som dövgemenskapen står inför. Trots sin förmåga att läsa artiklar av akademiska författare som var närvarande under smakprovningsveckan, betonade hon vikten av att få undervisning direkt på teckenspråk, utan medling av en tolk, för en djupare förståelse av begreppen i dövstudier. Dessutom framhöll hon värdet av att kunna delta i diskussioner om dessa begrepp med döva jämnåriga under intervjun, och underströk nödvändigheten av sådana interaktioner för empowerment genom dövstudier.
Främjande av dövvänliga lärmiljöer: EDSU:s insikter och MADS vision för en inkluderande utbildning
Behovet av en lärmiljö med döva kamrater uttrycktes också av Lore Bajerski, ordförande för European Union of Deaf Students (EDSU), som ekar den svåra utmaningen att bedriva akademiska studier när du är den enda döva personen i din klass. Hon delar med sig av svårigheterna med att framstå som ett objekt för nyfikenhet i hörande klasskamraters och lärares ögon. Hon noterade också den vanliga upplevelsen av ensamhet bland döva studenter, som kämpar för att fullt ut delta i rika, intellektuellt stimulerande utbyten med sina klasskamrater. Denna svårighet uppstår från nödvändigheten av att vänta på att tolkar ska översätta konversationen, vilket skapar en barriär för direkt deltagande och sammanhållning i diskussioner. Dessutom ser hon MADS som en möjlighet för studenter att ha en enklare väg till doktorandstudier.
Ett av MADS mål är att bredda poolen av döva forskare
Detta mål korresponderar direkt med EDSU:s observation att döva studenter fortfarande möter betydande hinder för doktorandstudier. Lore Bajerski framhåller framgången med Gallaudet University i USA, en dedikerad institution för dövgemenskapen där alla lektioner genomförs på teckenspråk. Detta exempel understryker den avgörande kopplingen mellan akademisk prestation för döva studenter och tillgängligheten till deras utbildning.
I linje med denna observation betonar Maartje de Meulder att en väsentlig förutsättning för den framtida MADS-mastern är att den ska undervisas direkt på teckenspråk av lärarna, utan teckenspråkstolkar. Detta tillvägagångssätt skulle möta en växande efterfrågan på dövstudiekurser som undervisas direkt på lärarnas naturliga språk.
Vid tiden för intervjun hölls de specifika detaljerna för programmet och förutsättningarna för dess genomförande fortfarande på att definieras.
Stärka dövgemenskapen: MADS som en väg till en inkluderande akademisk värld
I samband med den genomgripande strävan efter inkludering är det avgörande att fördjupa sig i dess nyanserade implikationer för dövkulturen. Medan inkludering traditionellt innebär att integrera de som anses ’annorlunda’ i det mainstream ’normala,’ innebär det för dövgemenskapen ofta att hantera isolering i en övervägande hörande värld, vilket hindrar odlandet av en positiv dövidentitet. Denna isolering understryker den kollektiva kampen döva individer möter för att blomstra inom ett samhälle som huvudsakligen fungerar med talat språk.
Men mitt i dessa utmaningar erbjuder initiativ som MADS en potentiell väg framåt. Genom att odla en miljö där dövkultur respekteras, kan MADS fungera som en plattform för döva individer att återkräva sin identitet och etablera meningsfulla och stärkande kopplingar inom sin gemenskap. I detta sammanhang går MADS utöver sin roll som enbart ett utbildningsinitiativ; det förkroppsligar en kollektiv strävan att motstå assimileringstryck och bekräfta dövkulturens unika värde i ett mångfaldigt samhälle.
Genom initiativ som MADS för döva arbetare och studenter, kan sådana initiativ erbjuda en väg till en mer tillgänglig akademisk miljö som speglar vårt samhälles sanna mångfald. Det handlar inte bara om utbildningsmakt; det handlar om att omforma akademin för att autentiskt representera och tillgodose de olika behoven hos alla studerande, inklusive de från dövgemenskapen.
Deaf Way återvänder 2025 i ny form
| 20 september 2024
Foto: Gallaudet University
Efter över två decennier av väntan kommer Gallaudet University att återuppliva Deaf Way-festivalen. Det blir i form av en filmfestival i oktober nästa år under namnet Deaf Way III.
Många minns med glädje de tidigare Deaf Way-evenemangen där tusentals deltagare från över 100 länder samlades. Dels den internationella konferensen om dövkultur 1989 dels Deaf Way II 2002. Dessa veckolånga evenemang bjöd på föreläsningar, paneldiskussioner, teaterföreställningar, dansuppträdanden och filmvisningar på olika platser i Washington.
Nu kommer Deaf Way att återkomma med ett nytt upplägg i form av en serie festivaler som ska ske vartannat år. Dessa festivaler är mindre i omfattning och mer tematiska. Det första evenemanget blir en filmfestival som ska äga rum den 16-19 oktober 2025. Där kommer verk av döva och hörselskadade filmskapare att hyllas. Filmerna visas både på Gallaudets campus och på andra närliggande platser.
Filmfestivalen kommer inte bara att fira döv kultur och teckenspråk, utan också skapa en plattform för att diskutera utmaningar och möjligheter för döva i filmbranschen genom paneler och workshops.
Framtida festivaler planeras inom områden som vetenskap, visuella och sceniska konster, samt en specifik DeafBlind-festival. Varje evenemang kommer att ha unika samarbetspartners och experter inom respektive område.
Döv passagerare stämmer flygbolag för diskriminering
| 20 september 2024
Foto: Griz13
En döv passagerare, Ivaylo Dodev, stämmer flygbolaget Frontier Airlines för diskriminering. Han och hans fru, Nikolina, förhindrades från att gå ombord på ett flyg från USA, till Dominikanska republiken år 2022. Paret, som är bosatta i USA, hävdar att de blev hindrade av en gateagent utan att få en tydlig anledning.
Paret skulle fira Nikolinas födelsedag och åka på semester. När de skulle betala för sitt handbagage kunde Ivaylo inte förstå gateagentens fråga eftersom hon bar ansiktsmask och därmed var omöjlig att avläsa. När han informerade gateagenten om att han inte kunde höra, anklagade hon honom för att förolämpa hennes mask. Gateagenten hindrade dem sedan från att betala och gå ombord på planet, trots flera försök från paret. De kallade till och med på polisen i ett desperat försök att få hjälp, men planet avgick utan dem.
I stämningen hävdar paret att de inte fick någon giltig förklaring till varför de nekades ombordstigning och att Frontier Airlines vägrade att boka om deras flyg. Som ett resultat missade de Nikolinas 55-årsdag på en all-inclusive semesterort. Paret stämmer nu flygbolaget för diskriminering och brott mot ADA-lagen och menar dessutom att flygbolagets agerande utgjorde ett avtalsbrott.
Under en tid har dövutbildningen i Italien legat under press. Nu tänds ett hopp när öppnandet av IST Academy i Italien är ett faktum. I och med öppnandet har det icke-formella utbildningsområdet för döva fått nytt liv. Akademin vill stärka dövsamhället och sprida kunskap genom skräddarsydda program. Grunden är digital utbildning och dövstudier samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Institutet för döva i Torino (IST) Italien har tagit ett steg framåt och bildat IST Academy. Den nya akademin har byggts upp snabbt, och en modern byggnad, värd cirka 6 miljoner euro, har uppförts bredvid IST:s gamla lokaler. Den officiella invigningen ägde rum den 12 september under närvaro av framstående personer inom dövsamhället.
Akademin bygger på tre pelare: digital utbildning, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dövstudier. Nicola Della Maggiora, akademins direktör, inspirerades till konceptet av sina erfarenheter från Frontrunners, ett program för döva i Danmark, och ville skapa något liknande i Italien. Han ansåg att det saknades ett strukturerat utbildningsprogram för döva i landet, och med stöd från IST:s direktör Enrico Dolza utvecklade han akademins koncept tillsammans med ett team av döva kollegor.
Det första evenemanget på IST Academy startade den 16 september och erbjuder en veckolång kurs för döva europeiska ungdomar, med fokus på ämnen som Erasmus+ projekt och dövkultur. Nicola hoppas att akademins koncept kan spridas till fler italienska städer och att lokala dövsamhällen stärks genom utbildningen. Han ser akademin som en plats där döva kan känna sig hemma och utveckla sina kunskaper på hög nivå, något som även skulle stödja FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nicolas dröm är att de om 10 år har fler döva anställda och att akademin blir en plats där döva anställda känner sig hemma och kan bidra till dövutbildning.
Kritik mot Nederländerna kring FN-konventionen om funktionsnedsättning
| 20 september 2024
Foto: Adobe stock
Förenta nationerna (FN) har riktat skarp kritik mot hur Nederländerna behandlar personer med funktionsnedsättning. Den 11 september publicerades en rapport från FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det framgår att utbildning, kollektivtrafik och arbetsmarknaden i Nederländerna inte är tillräckligt tillgängliga.
FN-kommittén övervakar om länder, som har undertecknat FN-konventionen om funktionsnedsättning, genomför denna på rätt sätt. Nederländerna undertecknade konventionen 2016 och har därmed lovat att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och se till att de fullt ut kan delta i samhället.
En av de största kritikpunkterna i rapporten är att det saknas en tydlig strategi för att genomföra konventionen på ett korrekt sätt. Kommittén menar att den nederländska regeringen inte i tillräcklig utsträckning kontrollerar om nuvarande lagar och regler verkligen överensstämmer med avtalet i konventionen. Dessutom finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur väl de säkerställer att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället.
Dnieuws, vår partner i Nederländerna har granskat rapporten med fokus på dövas rättigheter och ser att dövas rättigheter också kritiseras. Även om FN-kommittén ser erkännandet av det nederländska teckenspråket (NGT) som ett positivt steg, uttrycker kommittén oro över bristen på NGT-tolkar och att den nederländska motsvarigheten till arbetsförmedlingen får allt svårare att bevilja tolktimmar.
Kommittén rekommenderar att Nederländerna åtgärdar bristen på teckenspråkstolkar och säkerställer att tolktimmarna fördelas rättvist. Kommittén efterlyser även mer resurser för tillgänglig kommunikation som punktskrift, teckenspråkstolkar, taktila tolkar för dövblinda, lättläst, syntolkning, videotranskriptioner och undertexter. Syftet är att göra tjänster och kommunikation mer tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar, exempelvis i domstolar, myndigheter och rättsprocesser.
Kommittén uppmanar den nederländska regeringen att sprida dessa rekommendationer överallt och inte bara till organisationer för personer med funktionsnedsättning. De menar att även personer med funktionsnedsättning själva och deras familjer behöver informeras samt att informationen ska vara tillgänglig på olika språk och i tillgängliga format. Som till exempel teckenspråk och lättläst språk. Regeringen ska också lägga ut denna information på sin webbplats.
Statssekreterare för långvarig vård, Vicky Maeijer, har erkänt att Nederländerna fortfarande har mycket att förbättra när det gäller tillgänglighet. Hon sade att det sätt som vården är organiserad på förmodligen har bidragit till de problem som nämns i rapporten. Även om hon ännu inte har några konkreta lösningar, vill hon snarast ha samtal med personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer för att se vad som kan förbättras.