Efter över två decennier av väntan kommer Gallaudet University att återuppliva Deaf Way-festivalen. Det blir i form av en filmfestival i oktober nästa år under namnet Deaf Way III.
Många minns med glädje de tidigare Deaf Way-evenemangen där tusentals deltagare från över 100 länder samlades. Dels den internationella konferensen om dövkultur 1989 dels Deaf Way II 2002. Dessa veckolånga evenemang bjöd på föreläsningar, paneldiskussioner, teaterföreställningar, dansuppträdanden och filmvisningar på olika platser i Washington.
Nu kommer Deaf Way att återkomma med ett nytt upplägg i form av en serie festivaler som ska ske vartannat år. Dessa festivaler är mindre i omfattning och mer tematiska. Det första evenemanget blir en filmfestival som ska äga rum den 16-19 oktober 2025. Där kommer verk av döva och hörselskadade filmskapare att hyllas. Filmerna visas både på Gallaudets campus och på andra närliggande platser.
Filmfestivalen kommer inte bara att fira döv kultur och teckenspråk, utan också skapa en plattform för att diskutera utmaningar och möjligheter för döva i filmbranschen genom paneler och workshops.
Framtida festivaler planeras inom områden som vetenskap, visuella och sceniska konster, samt en specifik DeafBlind-festival. Varje evenemang kommer att ha unika samarbetspartners och experter inom respektive område.
Döv passagerare stämmer flygbolag för diskriminering
| 17 september 2024
En döv passagerare, Ivaylo Dodev, stämmer flygbolaget Frontier Airlines för diskriminering. Han och hans fru, Nikolina, förhindrades från att gå ombord på ett flyg från USA, till Dominikanska republiken år 2022. Paret, som är bosatta i USA, hävdar att de blev hindrade av en gateagent utan att få en tydlig anledning.
Paret skulle fira Nikolinas födelsedag och åka på semester. När de skulle betala för sitt handbagage kunde Ivaylo inte förstå gateagentens fråga eftersom hon bar ansiktsmask och därmed var omöjlig att avläsa. När han informerade gateagenten om att han inte kunde höra, anklagade hon honom för att förolämpa hennes mask. Gateagenten hindrade dem sedan från att betala och gå ombord på planet, trots flera försök från paret. De kallade till och med på polisen i ett desperat försök att få hjälp, men planet avgick utan dem.
I stämningen hävdar paret att de inte fick någon giltig förklaring till varför de nekades ombordstigning och att Frontier Airlines vägrade att boka om deras flyg. Som ett resultat missade de Nikolinas 55-årsdag på en all-inclusive semesterort. Paret stämmer nu flygbolaget för diskriminering och brott mot ADA-lagen och menar dessutom att flygbolagets agerande utgjorde ett avtalsbrott.
Under en tid har dövutbildningen i Italien legat under press. Nu tänds ett hopp när öppnandet av IST Academy i Italien är ett faktum. I och med öppnandet har det icke-formella utbildningsområdet för döva fått nytt liv. Akademin vill stärka dövsamhället och sprida kunskap genom skräddarsydda program. Grunden är digital utbildning och dövstudier samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Institutet för döva i Torino (IST) Italien har tagit ett steg framåt och bildat IST Academy. Den nya akademin har byggts upp snabbt, och en modern byggnad, värd cirka 6 miljoner euro, har uppförts bredvid IST:s gamla lokaler. Den officiella invigningen ägde rum den 12 september under närvaro av framstående personer inom dövsamhället.
Akademin bygger på tre pelare: digital utbildning, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dövstudier. Nicola Della Maggiora, akademins direktör, inspirerades till konceptet av sina erfarenheter från Frontrunners, ett program för döva i Danmark, och ville skapa något liknande i Italien. Han ansåg att det saknades ett strukturerat utbildningsprogram för döva i landet, och med stöd från IST:s direktör Enrico Dolza utvecklade han akademins koncept tillsammans med ett team av döva kollegor.
Det första evenemanget på IST Academy startade den 16 september och erbjuder en veckolång kurs för döva europeiska ungdomar, med fokus på ämnen som Erasmus+ projekt och dövkultur. Nicola hoppas att akademins koncept kan spridas till fler italienska städer och att lokala dövsamhällen stärks genom utbildningen. Han ser akademin som en plats där döva kan känna sig hemma och utveckla sina kunskaper på hög nivå, något som även skulle stödja FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nicolas dröm är att de om 10 år har fler döva anställda och att akademin blir en plats där döva anställda känner sig hemma och kan bidra till dövutbildning.
Kritik mot Nederländerna kring FN-konventionen om funktionsnedsättning
| 17 september 2024
Förenta nationerna (FN) har riktat skarp kritik mot hur Nederländerna behandlar personer med funktionsnedsättning. Den 11 september publicerades en rapport från FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det framgår att utbildning, kollektivtrafik och arbetsmarknaden i Nederländerna inte är tillräckligt tillgängliga.
FN-kommittén övervakar om länder, som har undertecknat FN-konventionen om funktionsnedsättning, genomför denna på rätt sätt. Nederländerna undertecknade konventionen 2016 och har därmed lovat att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och se till att de fullt ut kan delta i samhället.
En av de största kritikpunkterna i rapporten är att det saknas en tydlig strategi för att genomföra konventionen på ett korrekt sätt. Kommittén menar att den nederländska regeringen inte i tillräcklig utsträckning kontrollerar om nuvarande lagar och regler verkligen överensstämmer med avtalet i konventionen. Dessutom finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur väl de säkerställer att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället.
Dnieuws, vår partner i Nederländerna har granskat rapporten med fokus på dövas rättigheter och ser att dövas rättigheter också kritiseras. Även om FN-kommittén ser erkännandet av det nederländska teckenspråket (NGT) som ett positivt steg, uttrycker kommittén oro över bristen på NGT-tolkar och att den nederländska motsvarigheten till arbetsförmedlingen får allt svårare att bevilja tolktimmar.
Kommittén rekommenderar att Nederländerna åtgärdar bristen på teckenspråkstolkar och säkerställer att tolktimmarna fördelas rättvist. Kommittén efterlyser även mer resurser för tillgänglig kommunikation som punktskrift, teckenspråkstolkar, taktila tolkar för dövblinda, lättläst, syntolkning, videotranskriptioner och undertexter. Syftet är att göra tjänster och kommunikation mer tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar, exempelvis i domstolar, myndigheter och rättsprocesser.
Kommittén uppmanar den nederländska regeringen att sprida dessa rekommendationer överallt och inte bara till organisationer för personer med funktionsnedsättning. De menar att även personer med funktionsnedsättning själva och deras familjer behöver informeras samt att informationen ska vara tillgänglig på olika språk och i tillgängliga format. Som till exempel teckenspråk och lättläst språk. Regeringen ska också lägga ut denna information på sin webbplats.
Statssekreterare för långvarig vård, Vicky Maeijer, har erkänt att Nederländerna fortfarande har mycket att förbättra när det gäller tillgänglighet. Hon sade att det sätt som vården är organiserad på förmodligen har bidragit till de problem som nämns i rapporten. Även om hon ännu inte har några konkreta lösningar, vill hon snarast ha samtal med personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer för att se vad som kan förbättras.
Jos de Winde, Dnieuws
Översatt och redigerad av Kenny Åkesson
Dövskola i Brighton stänger på grund av minskat elevantal
| 17 september 2024
Hamilton Lodge School and College, en dövskola i Brighton, Storbritannien, kommer att stänga sina dörrar den 31 augusti 2025. Skolan har varit verksam i över 80 år och erbjudit utbildning och omsorg för döva barn och ungdomar från fem upp till 19 år. Beslutet att stänga skolan är en följd av ett stadigt minskat antal elever, vilket har påverkat skolans ekonomiska situation.
Skolan drivs av välgörenhetsorganisationen Hamilton Lodge Trust. En talesperson för organisationen förklarade att det sjunkande elevantalet under en längre tid gjort det ohållbart att fortsätta verksamheten i sin nuvarande form. För närvarande har skolan kapacitet för 85 elever, men under sommaren 2024 hade de endast 31 elever inskrivna, vilket är långt under det antal som krävs för att bibehålla en hållbar verksamhet.
Skolan har också boende för eleverna, som varit indelade efter kön, ålder och behov i separata boenden. Boendeverksamheten kommer också att upphöra i samband med att skolan stängs. Utbildningsdepartementet har sagt att de kommer att arbeta nära skolan, lokala myndigheter, föräldrar och elever för att säkerställa att alla elever får en övergång till lämpliga alternativa skolor.
Den brittiska dövföreningen (BDA) visar motstånd mot skolans stängning och betonar att döva barn har en grundläggande rätt till utbildning på sitt språk, brittiskt teckenspråk (BSL). En talesperson för BDA uppmanade regeringen att se över alternativa lösningar som kan hålla skolan öppen. Talespersonen sa att de erkänner de utmaningar som skolan står inför, men de uppmanar till en noggrann granskning av möjliga alternativ för att se till att denna viktiga institution kan fortsätta sitt arbete. BDA lyfte också fram de negativa konsekvenserna av att specialskolor för döva stängs, då det innebär att döva barn står inför stora hinder både akademiskt och socialt.
Trots beslutet att stänga skolan planerar välgörenhetsorganisationen att fortsätta sitt arbete för dövsamhället i en annan form. Enligt organisationen pågår en konsultation med intressenter, och ett beslut om hur stödet till dövsamhället ska se ut i framtiden förväntas fattas i december 2024.
Stängningen av Hamilton Lodge School and College sker samtidigt som andra skolor i Brightonområdet också tvingas stänga. Flera grundskolor har redan stängts eller planeras att stängas inom kort på grund av minskande elevantal, vilket har satt press på skolornas ekonomier.
Sydafrikansk artist anklagas för hån mot teckenspråk
| 17 september 2024
Den sydafrikanska artisten Makhadzi har hamnat i centrum för en kontrovers efter att ha anklagats för att håna teckenspråk i en nyligen publicerad video. Detta har skapat en stark reaktion bland döva som hävdar att hennes handlingar bidrar till negativa stereotyper och förlöjligar en viktig del av deras kultur och identitet.
Makhadzi, som är en populär sångerska och dansare, fick kritik efter att en video där hon använder handgester utan korrekt betydelse spridits på sociala medier. I klippet, som nu fått stor uppmärksamhet, menar många döva att hon hånar dem. I ett uttalande till nyhetssajten Briefly News uttryckte några döva representanter sin oro över att videon bidrar till att förstärka redan negativa stereotyper. De menar att teckenspråket inte är något att göra narr av, och att Makhadzi nu försvårar arbetet för att skapa en mer inkluderande och förstående miljö mellan hörande och döva. Reaktionerna på sociala medier har varit delade. Vissa personer försvarar i stället Makhadzi och hävdar att hon bara ”skojade”.
Döva i Sydafrika har dock inte nöjt sig med att bara uttrycka sitt missnöje på sociala medier. Nu uppmanas personer att formellt anmäla Makhadzi till Pan Sydafrikas språknämnd, som ansvarar för att skydda och främja språklig mångfald i landet. Några har till och med föreslagit att hon borde ställas inför rättsliga åtgärder för sina handlingar. Dessutom påpekar många också att det behövs mer utbildning och medvetenhet kring teckenspråk och dövkultur för att undvika liknande situationer i framtiden.
Makhadzi själv har ännu inte gjort ett officiellt uttalande om händelsen.
Filippinska läkarstudenter utvecklar handbok för teckenspråk inom sjukvården
| 17 september 2024
Studenter från University of the Philippines-Manila (UPM) har tagit fram en handbok i filippinskt teckenspråk, specifikt inriktad på sjukvårdsrelaterade termer. Handboken, kallad MediSIGN, syftar till att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och döva patienter, vilket ska underlätta sjukvårdens insatser för denna patientgrupp.
Enligt Alex Nathaniel Gagalac, representant för UPM:s Medicinstudenter för socialt ansvar (MSSR), beror en stor del av missförstånden inom sjukvården på språkbarriärer. Det kan i sin tur leda till att döva patienter inte söker vård i tid eller känner sig missnöjda med bemötandet de får.
I Filippinerna använder cirka 540 000 personer filippinskt teckenspråk (FSL) som sitt primära kommunikationsmedel. Trots det finns det en stor utmaning när det gäller att effektivt kommunicera med vårdpersonal. Enligt Regeena Lim från MSSR avstår många döva patienter från att söka vård på grund av rädslan för att inte bli förstådda. Några läkare är också osäkra när de ska kommunicera med döva patienter på grund av brist på kunskaper om teckenspråk. Regeena betonar att när vårdpersonalen gör en ansträngning att använda patientens eget språk ger det en djupare kontakt än när kommunikationen sker via skrift.
Handboken MediSIGN är utformad för att ge vårdpersonal grundläggande kunskaper i FSL och medicinska tecken för att samla in patientens sjukdomshistoria. Handboken har utvecklats i samarbete med Filippinska dövförbundet för att säkerställa att den är korrekt och respektfull gentemot dövas behov. MSSR planerar att sprida handboken till sjukhus och vårdcentraler över hela landet samt samarbeta med organisationer för att finansiera fler exemplar av boken.
Den 9 september hölls en historisk ceremoni vid Vita huset där president Joe Biden hyllade den amerikanska lagen för personer med funktionsnedsättning (ADA). En av höjdpunkterna under evenemanget var när Neil McDevitt, USA:s första döva borgmästare, introducerade president Biden. Neil, som är borgmästare i North Wales, Pennsylvania, har blivit en förebild inom dövsamhället och en symbol för kampen för funktionsnedsattas rättigheter.
Neil fick förfrågan av presidenten Biden om att introducera denne vid en ceremoni för ADA-lagen samtidigt som de uppmärksammade Dövmedvetenhetsmånaden.
Neil betonade i sitt tal vilken djup inverkan ADA haft på miljontals amerikaner, och menade att den gjort döva till förstklassiga medborgare i sina egna samhällen. Han påminde publiken om att många människor i yngre generationer inte vet hur världen såg ut före lagens tillkomst 1990. Att den yngre generationen har vuxit upp med ADA och kanske inte förstår hur kraftfull den förändringen var. Neil tillade att han med tiden har insett hur mycket vi är skyldiga de som kämpade för ADA 1990.
Vidare uttryckte Neil i sitt tal tacksamhet för Bidens engagemang för döva och personer med funktionsnedsättning. Neil delade även ett personligt ögonblick då han nämnde att hans fru Sarah är lärare, precis som Jill Biden. Varpå Joe Biden skämtsamt sa att de hade mycket gemensamt.
Under ceremonin hyllade presidenten Neil för hans historiska roll som den första döva borgmästaren i USA och sa att det är viktigt att fortsätta skydda och främja medborgerliga rättigheter för alla, inklusive döva.
I lördags den 7 september tog den dövblinda judokan Cyril Jonard från Frankrike sin tredje paralympiska medalj. Han vann ett brons i klassen J1 – 90 kg för blinda idrottare. Nu avslutar han en lång och framgångsrik karriär, vid 48 års ålder.
Efter starka insatser i åttondels- och kvartsfinalerna, visade Cyril på stor uthållighet i semifinalen men förlorade till slut efter en spännande fyra minuters förlängning. Uthållig och beslutsam kämpade han vidare i sin bronsmatch och vann en bronsmedalj. Domarna gav taktila signaler på Cyrils hand och rygg under matcherna.
Medaljen var inte Cyrils första. I Aten 2004 vann han guld och i Peking 2008 tog han hem silvret. Nu kompletterar han därmed sin medaljsamling med en bronsmedalj som återspeglar hans imponerande idrottskarriär.
Inför kamerorna på fransk TV meddelade Cyril att han nu vid 48 års ålder pensionerar sig, med stöd av den franska publiken och sin familj. Han avslutade ögonblicket med att dansa Macarena.
Cyril avslutar därmed sin karriär där han tagit över 200 nationella och internationella medaljer, inklusive 13 världstitlar (i mästerskap för blinda och döva) och fyra medaljer vid Deaflympics (två silver och två brons). Dessutom blev han utnämnd till Riddare av Hederslegionen 2004, efter att guldet i Aten.
Historiskt samarbetsavtal mellan Norges Dövförbund och Hörselskadades Landsförbund i Norge
| 17 september 2024
Norges Dövförbund och Hörselskadades Landsförbund i Norge undertecknade ett historiskt samarbetsavtal den 5:e september 2024, med målet att stärka sitt arbete för döva och hörselskadade i landet.
Genom detta avtal hoppas organisationerna att kunna använda sina respektive resurser mer effektivt genom att dela kunskap och erfarenheter. Det för att tillsammans arbeta för ett samhälle där alla, oavsett hörsel och språk, har samma möjligheter. Båda organisationerna kommer att behålla sina specifika expertroller.
I ett pressmeddelande berättar förbundsledaren för Norges Dövförbund, Jannicke Kvitvær att deras medlemmar är beroende av båda organisationernas arbete. Många teckenspråkiga använder hörseltekniska hjälpmedel, och flera hörselskadade har nytta av teckenspråk i olika situationer.
Björg Kampestuen-Berntzen, förbundsledare för Hörselskadades Landsförbund, uttrycker också sin glädje över avtalet och ser fram emot att tillsammans kunna driva viktiga frågor på både nationell och lokal nivå.