Hamilton Lodge School and College, en dövskola i Brighton, Storbritannien, kommer att stänga sina dörrar den 31 augusti 2025. Skolan har varit verksam i över 80 år och erbjudit utbildning och omsorg för döva barn och ungdomar från fem upp till 19 år. Beslutet att stänga skolan är en följd av ett stadigt minskat antal elever, vilket har påverkat skolans ekonomiska situation.

Skolan drivs av välgörenhetsorganisationen Hamilton Lodge Trust. En talesperson för organisationen förklarade att det sjunkande elevantalet under en längre tid gjort det ohållbart att fortsätta verksamheten i sin nuvarande form. För närvarande har skolan kapacitet för 85 elever, men under sommaren 2024 hade de endast 31 elever inskrivna, vilket är långt under det antal som krävs för att bibehålla en hållbar verksamhet.

Skolan har också boende för eleverna, som varit indelade efter kön, ålder och behov i separata boenden. Boendeverksamheten kommer också att upphöra i samband med att skolan stängs. Utbildningsdepartementet har sagt att de kommer att arbeta nära skolan, lokala myndigheter, föräldrar och elever för att säkerställa att alla elever får en övergång till lämpliga alternativa skolor.

Den brittiska dövföreningen (BDA) visar motstånd mot skolans stängning och betonar att döva barn har en grundläggande rätt till utbildning på sitt språk, brittiskt teckenspråk (BSL). En talesperson för BDA uppmanade regeringen att se över alternativa lösningar som kan hålla skolan öppen. Talespersonen sa att de erkänner de utmaningar som skolan står inför, men de uppmanar till en noggrann granskning av möjliga alternativ för att se till att denna viktiga institution kan fortsätta sitt arbete. BDA lyfte också fram de negativa konsekvenserna av att specialskolor för döva stängs, då det innebär att döva barn står inför stora hinder både akademiskt och socialt.

Trots beslutet att stänga skolan planerar välgörenhetsorganisationen att fortsätta sitt arbete för dövsamhället i en annan form. Enligt organisationen pågår en konsultation med intressenter, och ett beslut om hur stödet till dövsamhället ska se ut i framtiden förväntas fattas i december 2024.

Stängningen av Hamilton Lodge School and College sker samtidigt som andra skolor i Brightonområdet också tvingas stänga. Flera grundskolor har redan stängts eller planeras att stängas inom kort på grund av minskande elevantal, vilket har satt press på skolornas ekonomier.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den sydafrikanska artisten Makhadzi har hamnat i centrum för en kontrovers efter att ha anklagats för att håna teckenspråk i en nyligen publicerad video. Detta har skapat en stark reaktion bland döva som hävdar att hennes handlingar bidrar till negativa stereotyper och förlöjligar en viktig del av deras kultur och identitet.

Makhadzi, som är en populär sångerska och dansare, fick kritik efter att en video där hon använder handgester utan korrekt betydelse spridits på sociala medier. I klippet, som nu fått stor uppmärksamhet, menar många döva att hon hånar dem. I ett uttalande till nyhetssajten Briefly News uttryckte några döva representanter sin oro över att videon bidrar till att förstärka redan negativa stereotyper. De menar att teckenspråket inte är något att göra narr av, och att Makhadzi nu försvårar arbetet för att skapa en mer inkluderande och förstående miljö mellan hörande och döva. Reaktionerna på sociala medier har varit delade. Vissa personer försvarar i stället Makhadzi och hävdar att hon bara ”skojade”.

Döva i Sydafrika har dock inte nöjt sig med att bara uttrycka sitt missnöje på sociala medier. Nu uppmanas personer att formellt anmäla Makhadzi till Pan Sydafrikas språknämnd, som ansvarar för att skydda och främja språklig mångfald i landet. Några har till och med föreslagit att hon borde ställas inför rättsliga åtgärder för sina handlingar. Dessutom påpekar många också att det behövs mer utbildning och medvetenhet kring teckenspråk och dövkultur för att undvika liknande situationer i framtiden.

Makhadzi själv har ännu inte gjort ett officiellt uttalande om händelsen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Studenter från University of the Philippines-Manila (UPM) har tagit fram en handbok i filippinskt teckenspråk, specifikt inriktad på sjukvårdsrelaterade termer. Handboken, kallad MediSIGN, syftar till att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och döva patienter, vilket ska underlätta sjukvårdens insatser för denna patientgrupp.

Enligt Alex Nathaniel Gagalac, representant för UPM:s Medicinstudenter för socialt ansvar (MSSR), beror en stor del av missförstånden inom sjukvården på språkbarriärer. Det kan i sin tur leda till att döva patienter inte söker vård i tid eller känner sig missnöjda med bemötandet de får.

I Filippinerna använder cirka 540 000 personer filippinskt teckenspråk (FSL) som sitt primära kommunikationsmedel. Trots det finns det en stor utmaning när det gäller att effektivt kommunicera med vårdpersonal. Enligt Regeena Lim från MSSR avstår många döva patienter från att söka vård på grund av rädslan för att inte bli förstådda. Några läkare är också osäkra när de ska kommunicera med döva patienter på grund av brist på kunskaper om teckenspråk. Regeena betonar att när vårdpersonalen gör en ansträngning att använda patientens eget språk ger det en djupare kontakt än när kommunikationen sker via skrift.

Handboken MediSIGN är utformad för att ge vårdpersonal grundläggande kunskaper i FSL och medicinska tecken för att samla in patientens sjukdomshistoria. Handboken har utvecklats i samarbete med Filippinska dövförbundet för att säkerställa att den är korrekt och respektfull gentemot dövas behov. MSSR planerar att sprida handboken till sjukhus och vårdcentraler över hela landet samt samarbeta med organisationer för att finansiera fler exemplar av boken.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 9 september hölls en historisk ceremoni vid Vita huset där president Joe Biden hyllade den amerikanska lagen för personer med funktionsnedsättning (ADA). En av höjdpunkterna under evenemanget var när Neil McDevitt, USA:s första döva borgmästare, introducerade president Biden. Neil, som är borgmästare i North Wales, Pennsylvania, har blivit en förebild inom dövsamhället och en symbol för kampen för funktionsnedsattas rättigheter.

Neil fick förfrågan av presidenten Biden om att introducera denne vid en ceremoni för ADA-lagen samtidigt som de uppmärksammade Dövmedvetenhetsmånaden.

Neil betonade i sitt tal vilken djup inverkan ADA haft på miljontals amerikaner, och menade att den gjort döva till förstklassiga medborgare i sina egna samhällen. Han påminde publiken om att många människor i yngre generationer inte vet hur världen såg ut före lagens tillkomst 1990. Att den yngre generationen har vuxit upp med ADA och kanske inte förstår hur kraftfull den förändringen var. Neil tillade att han med tiden har insett hur mycket vi är skyldiga de som kämpade för ADA 1990.

Vidare uttryckte Neil i sitt tal tacksamhet för Bidens engagemang för döva och personer med funktionsnedsättning. Neil delade även ett personligt ögonblick då han nämnde att hans fru Sarah är lärare, precis som Jill Biden. Varpå Joe Biden skämtsamt sa att de hade mycket gemensamt.

Under ceremonin hyllade presidenten Neil för hans historiska roll som den första döva borgmästaren i USA och sa att det är viktigt att fortsätta skydda och främja medborgerliga rättigheter för alla, inklusive döva.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I lördags den 7 september tog den dövblinda judokan Cyril Jonard från Frankrike sin tredje paralympiska medalj. Han vann ett brons i klassen J1 – 90 kg för blinda idrottare. Nu avslutar han en lång och framgångsrik karriär, vid 48 års ålder.

Efter starka insatser i åttondels- och kvartsfinalerna, visade Cyril på stor uthållighet i semifinalen men förlorade till slut efter en spännande fyra minuters förlängning. Uthållig och beslutsam kämpade han vidare i sin bronsmatch och vann en bronsmedalj. Domarna gav taktila signaler på Cyrils hand och rygg under matcherna.

Medaljen var inte Cyrils första. I Aten 2004 vann han guld och i Peking 2008 tog han hem silvret. Nu kompletterar han därmed sin medaljsamling med en bronsmedalj som återspeglar hans imponerande idrottskarriär.

Inför kamerorna på fransk TV meddelade Cyril att han nu vid 48 års ålder pensionerar sig, med stöd av den franska publiken och sin familj. Han avslutade ögonblicket med att dansa Macarena.

Cyril avslutar därmed sin karriär där han tagit över 200 nationella och internationella medaljer, inklusive 13 världstitlar (i mästerskap för blinda och döva) och fyra medaljer vid Deaflympics (två silver och två brons). Dessutom blev han utnämnd till Riddare av Hederslegionen 2004, efter att guldet i Aten.

Aurélien Manceaux, MédiaPi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Norges Dövförbund och Hörselskadades Landsförbund i Norge undertecknade ett historiskt samarbetsavtal den 5:e september 2024, med målet att stärka sitt arbete för döva och hörselskadade i landet.

Genom detta avtal hoppas organisationerna att kunna använda sina respektive resurser mer effektivt genom att dela kunskap och erfarenheter. Det för att tillsammans arbeta för ett samhälle där alla, oavsett hörsel och språk, har samma möjligheter. Båda organisationerna kommer att behålla sina specifika expertroller.

I ett pressmeddelande berättar förbundsledaren för Norges Dövförbund, Jannicke Kvitvær att deras medlemmar är beroende av båda organisationernas arbete. Många teckenspråkiga använder hörseltekniska hjälpmedel, och flera hörselskadade har nytta av teckenspråk i olika situationer.

Björg Kampestuen-Berntzen, förbundsledare för Hörselskadades Landsförbund, uttrycker också sin glädje över avtalet och ser fram emot att tillsammans kunna driva viktiga frågor på både nationell och lokal nivå.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Nu i helgen den 13–15 september sker Dövas Dag på en kryssningsbåt mellan Stockholm och Helsingfors. Teckenrapport kommer att finnas på plats.

Teckenrapport är ett delresultat av EU-projektet ”Deaf Journalism Europe” (DJE). Nu har Teckenrapport funnits i ett år och fler och fler av er har hittat våra nyheter på vår hemsida och våra sociala medier.

Har du funderingar, synpunkter, tips eller förslag om Teckenrapport? Är du nyfiken på vad projektet DJE har gjort under ett år och planerar att göra framöver? Nu har du chansen att få träffa några bakom Teckenrapports redaktion under Dövas Dag. Teckenrapport kommer nämligen att finnas med på plats vid utställningen tillsammans med Teckenbro.

VGT Nieuws, vår partner i Belgien, ska också vara med på kryssningen och göra ett reportage om hur svenskarna firar Internationella teckenspråksdagen. Passa på att träffa dem också!

Hoppas vi ses vid utställningen på lördag den 14 september kl. 10-16 på däck 6.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Tre döva personer boende i Maryland, USA, har åtalats för att ha lurat till sig över en miljon amerikanska dollar genom romansbedrägerier och andra internetbedrägerier. Åtalet avslöjades av USA:s justitiedepartement i ett pressmeddelande. Enligt åtalet ska de tre personerna ha använt olika metoder för att tvätta pengar, inklusive att skapa företag och bankkonton för att dölja de bedrägliga transaktionerna.

De misstänkta, Chidi Olujie, Jennifer Chibueze och Jessica Nortey anklagas för att ha varit delaktiga i ett antal penningtvättar genom olika bedrägerier mellan 2016 och 2019. Bland bedrägerierna fanns ett romansbedrägeri där en person lurades på över 774 000 dollar, samt flera andra incidenter som involverade falska affärstransaktioner och stölder från bankkonton.

Ett av de större bedrägerierna involverade en affärsöverenskommelse år 2018 där offren trodde att de genomförde legitima transaktioner men lurades på över 84 000 dollar. År 2019 stals 140 000 dollar från en persons bankkonto, och samma år hackades ett företag via ett så kallat ”VD-bedrägeri”, vilket ledde till att över 37 000 dollar felaktigt skickades till de misstänktas konton.

Chidi, en av de åtalade, är känd bland döva i Washington D.C. och Maryland då han tidigare arbetat som tolk för döva och bland annat tolkat för både Washington D.C:s borgmästare och Marylands guvernör. Jennifer har tidigare arbetat för en organisation som stöder personer med funktionsnedsättning och tog examen från Gallaudet University 2017. Jessica har arbetat inom personalavdelningen på Gallaudet och tidigare även inom universitetets ekonomienhet.

De tre åtalade riskerar nu upp till 20 års fängelse om de fälls för penningtvätt samt ytterligare två år för identitetsstöld. Enligt åtalet ska de ha kommunicerat med varandra via textmeddelanden och WhatsApp för att koordinera sina aktiviteter och förflytta pengar.

I ett internt meddelande till personal och studenter vid Gallaudet erkände universitetet att de var medvetna om åtalet. En av de åtalade, som var anställd på universitetet, har placerats på administrativ ledighet. Gallaudet försäkrade att det inte finns några indikationer på att universitetets system eller medarbetares personuppgifter har avslöjats i samband med brottsutredningen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter ett intensivt påverkansarbete har Hörselskadades Riksförbund (HRF) lyckats med en viktig seger för hörselskadade personer. Boverket har beslutat att behålla kravet på teleslingor, eller liknande tekniska lösningar, i publika lokaler. De nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025 kommer att kräva att alla samlingslokaler och receptioner erbjuder system för ljudöverföring till hörhjälpmedel. Detta gäller oavsett lokalens storlek, vilket innebär en potentiell förbättring jämfört med dagens regelverk.

HRF har under det senaste året kämpat för att stoppa ett förslag från Boverket som hotade att ta bort kravet på teleslingor i publika lokaler, med motiveringen att förenkla byggreglerna. HRF varnade för att detta skulle innebära ett stort steg bakåt för tillgängligheten för personer med hörselnedsättning. Enligt HRF skulle över en halv miljon hörapparatanvändare riskera att stängas ute från viktiga delar av samhället, som kultur, politik och andra offentliga evenemang, om kravet på teleslingor togs bort. För att möta detta hot startade HRF kampanjen ”Rädda teleslingorna!” och mobiliserade hörselskadade runt om i landet. Genom deras påverkansarbete lyckades HRF få Boverket att ändra sitt förslag.

HRF:s förbundsordförande, Ulf Olsson, uttryckte sin lättnad och glädje över beslutet och betonade att det är ett stort framsteg för hörselskadade i Sverige. Ulf berättar till tidningen Auris att detta visar att när en organisation med enad kraft kämpar för att uppnå förbättringar, ger det resultat.

De nya reglerna kommer att kräva att system för ljudöverföring till hörhjälpmedel installeras i alla publika lokaler, oavsett storlek. Att jämföra med dagens krav som endast gäller ny- och ombyggda lokaler som rymmer över 50 personer. Nu är det i stället behovet som ska avgöra när installation ska göras, vilket innebär att till exempel en liten biosalong kan omfattas av kravet medan ett större café inte gör det.

Även om Boverkets förslag har skickats till EU-kommissionen för godkännande, förväntas de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2025.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Lea Strandberg från Miljöpartiet (MP) har tidigare i år lagt fram en motion till Örebro kommun med syftet att stärka verksamheten vid fritidsgården Fritte i Örebro. I våras ökade kommunen verksamhetsbidraget och beslutade nyligen att motionen därmed är tillgodosedd, men Lea är inte nöjd.

Fritte är en viktig mötesplats för döva och hörselskadade ungdomar i kommunen. I våras ökade Kultur- och fritidsnämnden sitt verksamhetsbidrag till Fritte med 600 tusen kronor, efter en tids kritik då gården tvingats hålla stängt. Samtidigt lade Lea fram en motion som innehöll fyra förslag till beslut:

• Att Örebro kommun omedelbart tillför medel för att säkerställa att fritidsgården kan hålla sina befintliga öppettider.
• Att frågan om finansiering och öppettider prioriteras vid nästa kommunfullmäktigemöte.
• Lea föreslog även att kommunen i dialog med de berörda säkerställer att fritidsgården kan hålla sina öppettider även på lång sikt.
• Slutligen framhöll hon att döva och hörselskadade ungdomar ska garanteras en fritidsgård där de kan kommunicera på teckenspråk med personalen, vilket är avgörande för att verksamheten ska möta deras behov.

Motionen anses vara tillgodosedd

Men hos kommunfullmäktige har beslutet i frågan dragit ut på tiden och bordlagts vid flera tillfällen. Ärendet behandlades först av Kommunstyrelsen som i februari 2024 och har sedan dess diskuterats vid ytterligare fem möten under våren. Samtidigt ökade Kultur- och fritidsnämnden i våras verksamhetsbidraget till Fritte med 600 tusen kronor. Denna förstärkning skulle möjliggöra för fritidsgården att ha två heltidsanställda och tre personal på plats varje kväll, samt att genomföra viss sommarverksamhet.

Till slut beslöt kommunstyrelsen i juni att de stod bakom Miljöpartiets bedömning att Fritte behövde stärkt finansiering men att de ansåg motionen redan är tillgodosedd, i och med det extra tillskottet av nämnden. Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle anse att motionen var besvarad. Vidare beslöt kommunfullmäktige vid sitt senaste möte den 28 augusti att anta kommunstyrelsens förslag. Men Lea menar att detta inte räcker, att motionen inte är besvarad eftersom den innehöll flera förslag och trycker på att kommunen ska ta ett större ansvar än att bara tillskjuta dessa pengar. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Örebropartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna, röstade alla för att kommunfullmäktige istället skulle bifalla motionen.

Lea är inte nöjd

Teckenrapport tog kontakt med Lea och frågade varför hon inte är nöjd med att det tillskjutits 600 tusen kronor i verksamhetsbudgeten för Fritte. Hon säger att majoriteten tycker att de nu tillgodosett att ha en tillgänglig och likvärdig fritidsgård genom att öka budgeten med 600 tusen kronor, men att Miljöpartiet inte håller med. De ser att behovet är större, att kommunen behöver ta sitt ansvar och inte bara överlämna ansvaret till Scenit som driver verksamheten.

Kultur- och Fritidsnämnden berättar för Teckenrapport att Scenit får 1 450 000 kronor för sina åtaganden att bedriva en öppen fritidsgårdsverksamhet för teckenspråkiga ungdomar och att nämnden även står för hyreskostnaderna. Bidraget kommer att vara detsamma nästa år så dessa 600 tusen kronor som tillkom i år är inte tillfälliga.

Lokal i behov av uppgradering

Fritte håller idag till i en källarlokal och Frittes fritidsföreståndare Desirée Kalm menar att de behöver en lokal som har bättre tillgänglighet. Nuvarande lokal behöver bättre belysning för anpassning till personer med dövblindhet, förstärkt WiFi och bättre möjlighet att ha permanenta möbler. Som det är idag så går det mycket tid och resurser till att dagligen ommöblera för att det ska bli en fritidsgård. Desirée menar att man hellre önskar en lokal i centrum som enbart är för de teckenspråkiga ungdomarna, men enligt kommunen finns det inga lokaler lediga i centrala Örebro. Under tiden som de är i sin nuvarande lokal måste de själva stå för de tillgänglighetsanpassningar som de är i behov av, men medel finns inte då Frittes medel går direkt till verksamheten och personalkostnaderna.

Lea menar att Scenit är en kulturförening som inte har samma skyldighet och ansvar som Örebro kommun har. Kultur- och Fritidsnämnden säger i sin tur att det finns fler fritidsgårdar som har andra utförare än kommunen som till exempel Brickebacken där föreningen Trädet driver en fritidsgård. Den politiska bedömningen handlar bland annat om hur de kan erbjuda bästa möjliga verksamhet i förhållande till de resurser som finns.  

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com