2024 blev ett framgångsrikt år för Världsförbundet för döva (WFD), som stärkte sin närvaro vid FN och arbetade för att säkerställa dövas rättigheter världen över. WFD berättar i sin årsrapport att de utökade sitt nätverk av samarbetspartners, genomförde framgångsrika projekt i länder i det globala syd och gav omfattande stöd till sina medlemsorganisationer för att erkänna nationella teckenspråk.
I sin årsrapport berättar WFD om betydande framsteg i genomförandet av handlingsplanen 2023–2027, som antogs vid generalförsamlingen i Sydkorea i juli 2023. Planen innehåller fem huvudsakliga mål, där framstegen under 2024 varit tydliga.
Bygga kapacitet världen över: Under året organiserade WFD utbildningar i 20 länder, bland annat i Australien, Brasilien och Vietnam. Utbildningarna fokuserade på mänskliga rättigheter, teckenspråkets betydelse och specifika frågor som döva kvinnors rättigheter och barns tillgång till teckenspråk.
Sätta döva på agendan: WFD drev fram dövas inkludering i mänskliga rättighetsfrågor och utvecklingsarbete genom bland annat forskning och kampanjer som Internationella dagen för teckenspråk. Flera landmärken världen över lystes upp i blått för att öka medvetenheten om teckenspråkets betydelse.
Förverkliga principen ”ingenting om oss utan oss”: Genom påverkansarbete lyckades WFD få en döv expert, Hiroshi Tamon, vald till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessutom deltog organisationen aktivt i FN-evenemang och levererade skriftliga bidrag i frågor som cybermobbning och rättigheter för döva urfolk.
Uppnå teckenspråksrättigheter för alla: WFD översatte sina riktlinjer för teckenspråksrättigheter till sex FN-språk och fortsatte stötta medlemsorganisationers arbete för att nationella teckenspråk ska erkännas.
Fokusera på stark och hållbar organisation: Med en utökad personalstyrka och nya partnerskap stärkte WFD sin organisatoriska kapacitet. Bland samarbetspartnerna finns FN-organ och organisationer som arbetar för klimatanpassning och katastrofriskreducering.
Med fortsatt fokus på inkludering och rättvisa planerar WFD att intensifiera sitt arbete under 2025, inklusive lansering av en e-lärandeplattform för klimatfrågor riktad till döva.
Det som skulle bli en mysig start på julförberedelserna för Fredrik Ljungholm förvandlades till en mardröm. När han gick ner till sitt källarförråd hemma i Örebro för att hämta julsaker upptäckte han att någon brutit sig in och stulit hans stormtrooper-dräkt. En dräkt som förknippas till Star Wars. Fredrik berättade till Nerikes Allehanda att dräkten har ett stort affektionsvärde för honom.
Dräkten är en skräddarsydd kopia av stormtroopernas uniformer från Star Wars-filmerna och den är värderad till cirka 20 000 kronor. Fredrik beställde den direkt från experter i England och den var anpassad efter Fredriks kroppsmått. Utöver dräkten stals även tillbehör som skor och vapen.
I början av november ifjol varnade Fredriks grannar för att flera källarförråd i området haft inbrott. Fredrik kontrollerade det inte förrän när han behövde hämta julsakerna i december. Då upptäckte han att hans dräkt, som han tidigare flyttat ner från lägenheten, var borta. Han fick panik och letade i varje hörn, men det var tomt.
Teckenrapport har kontaktat Fredrik och han berättade att han har två förråd i källaren och att det i det andra förrådet fanns fler cosplay-dräkter. Han blev förbannad över att det var just stormtrooper-dräkten som blev stulen och inget från det andra förrådet.
Fredriks passion för Star Wars väcktes redan 1982 när han som sjuåring såg filmen Stjärnornas krig på tv. Sedan dess har han varit en dedikerad samlare och cosplayare. Dräkten var som en del av honom och har följt med på många äventyr. Bland annat under Örebro Pride 2017, där han bar den som medlem i Nordic Garrison, en nordisk legion för stormtrooper-entusiaster.
Stölden är polisanmäld och Fredrik har redan fått viss ersättning via försäkringen. Men han är övertygad om att han inte kommer att återfå dräkten. Trots det har han lagt ut efterlysningar i olika cosplayforum och på sociala medier. Responsen har varit otrolig, säger Fredrik. Medlemmarna i forumen stöttar honom och har erbjudit sig att hålla utkik efter dräkten på olika köp- och säljsajter.
När Nerikes Allehanda frågar om han funderar på att köpa en ny dräkt svarade han att det återstår att se men att han i så fall överväger att välja en Darth Vader-dräkt som kanske kan avskräcka framtida tjuvar.
Ralph Fernandez, VD för Internationella Dövidrottskommittén (ICSD) och en framstående figur inom dövidrott, avled oväntat söndagen den 5 januari i sitt hem i Washington, D.C. Nyheten meddelades av ICSD:s ordförande Dr. Adam Kosa, som uttryckte sin stora sorg över bortgången.
Ralph var en person med enastående talanger och ett stort nätverk av vänner. Hans bortgång är en stor förlust för det globala dövsamhället.
Dels var Ralph en före detta Deaflympier i cykling och har under sin karriär vunnit två Deaflympiska medaljer. Han designade även ICSD:s och Deaflympics logo och hade en betydande roll i att modernisera organisationens administrativa system. Alumnföreningen vid Gallaudet University (GUAA) berättade att Ralph också skapade deras logotyp år 2020 samt utformade Alumni Emeritus-medaljerna, som delas ut till alumner som firar 50 år under Homecoming.
Dessutom tjänstgjorde Ralph som teknisk chef (TD) för cykling inom ICSD mellan 2010 och 2017 och var aktiv som tränare och arrangör vid flera internationella tävlingar. Han var också delaktig i utvecklingen av olika system och digitala plattformar hos USADSF (amerikansk motsvarighet till Svenska Dövidrottsförbundet), vilket effektiviserade deras arbete och förbättrade stödet för idrottare. Ralph hade därmed starka band till den internationella dövidrottsrörelsen och deltog som delegat vid flera ICSD-kongresser. Vid det senaste Deaflympics i Brasilien 2022 spelade han, som representant för USADSF, en nyckelroll i att driva igenom viktiga reformer.
Den plötsliga bortgången har skakat dövidrottsgemenskapen. I sociala medier har många, inklusive SDI, hyllat Ralph för hans ovärderliga insatser. ”Hans arbete har format den internationella dövidrottens utveckling och vi kommer att minnas hans bidrag,” skriver SDI.
Trots hans bortgång är ICSD optimistiska om att de kommande Deaflympics i Tokyo i november kommer att genomföras som planerat.
Nora Lindvall inledde Alpina VM med en strålande insats i Super-G den 8 januari. Trots att grenen inte är hennes specialitet lyckades Nora ta en andraplats och säkra silvermedaljen.
Nio kvinnliga åkare deltog i Super-G i Alpina VM i Jasna, Slovakien som försenades med cirka fyra timmar på grund av kraftiga vindar. Med startnummer 8 levererade Nora en stark åkning och slutade på tiden 1:23:18, vilket var 1,18 sekunder bakom guldmedaljören Melissa Köck från Österrike och en hårfin marginal på en hundradel före bronsmedaljören Johanna Köttl, också från Österrike.
Efter loppet berättade Nora till Svenska Dövidrottsförbundet (SDI) att hon var lite nervös i början, men att det släppte när hon ställde sig på starten. Hon sa att det hade blivit lite varmare under dagen, så vissa svängar var mjuka, och hon tappade yttern lite men annars kändes det bra. Hon avslutade med att säga att det var väldigt kul att åka, eftersom hon inte brukar tävla i Super-G.
Nora är i vanliga fall specialiserad på de tekniska grenarna storslalom och slalom, så silvermedaljen visar på hennes mångsidighet och skicklighet även i Super-G. Nästa utmaning för Nora blir storslalomtävlingen på fredag den 10 januari.
Teckenrapport har tidigare berättat om den pågående omorganisationen hos Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Nu har SDR meddelat om att rekryteringsprocessen är över och att de har anställt tre personer som ska börja i januari och februari.
SDR påbörjade en rekryteringsprocess i oktober ifjol för tre tjänster; en kommunikatör och två intressepolitiska handläggare. Nu har SDR, genom generalsekreteraren Julia Kankkonen, meddelat att processen är avslutad.
Totalt inkom 22 ansökningar och efter noggrant genomförda arbetsprov och intervjuer har de tre nya medarbetarna valts ut. Som kommunikatör valdes Andy Runnqvist Pop och som intressepolitiska handläggare valdes Sara Schöldt och Tommy Aldergrim.
Andy har tidigare jobbat som marknadskoordinator och börjar sin tjänst redan nu i januari.
Sara har redan en fot inne hos SDR genom SDR:s projekt ”Syssna på mig” som projektledare. Hennes nya uppdrag börjar i februari.
Tommy har tidigare jobbat som hållbarhetsstrateg samt med mänskliga rättigheter på Örebro kommun och även han kommer att börja på sitt nya arbete i februari.
Nora Lindvall representerar Sverige vid Alpina VM i Slovakien
| 10 januari 2025
Foto: SDI
Den 6–14 januari 2025 arrangeras Alpina VM för döva i Jasna, Slovakien. Nora Lindvall, 19 år från Östersund, är Sveriges representant. Nora berättar till Svenska Dövidrottsförbundet att det känns stort och roligt att tävla på världsnivå och representera Sverige, men också lite nervöst.
Nora är född 2005 och skidåkning har alltid varit en central del av hennes liv. Hon berättade att hon började tävla redan som sjuåring. Efter nian flyttade hon till Tärnaby skidhem för att satsa på en alpin elitkarriär. Tärnaby skidhem är känt för att fostra lovande skidåkare och har gett Nora en stabil grund inför Alpina VM.
Under mästerskapen i Jasna kommer Nora att tävla i fyra discipliner, Super G (8 januari), Storslalom (10 januari), Parallellslalom (12 januari) och Slalom (13 januari).
En stor utmaning för Nora blir att tävla utan sina cochleaimplantat, något hon inte är van vid. Hon berättar för SDI att hon har tränat på att åka utan dem för att vänja mig, men det blir första gången jag tävlar helt utan ljud. Super G, som är en fartgren hon inte tävlat i lika ofta, har fått extra fokus under försäsongen, med träningspass i Åre mellan tävlingarna. För Nora handlar mästerskapet inte bara om tävlingarna, utan också om att skapa nya kontakter.
Mästerskapen går att följa via livesändning på hemsidan World Deaf Ski 2025.
Inkluderande utbildning för döva barn: Samundervisning som ny standard?
| 10 januari 2025
Filmen är på internationella tecken men man kan välja svenska som undertext.
Den 24 april 2024 blir en historisk dag för den flamländska dövgemenskapen i Flandern, den nederländsktalande regionen i Belgien. Det flamländska parlamentet har godkänt en ändring av ”grundutbildningsförordningen”, vilket gör det möjligt för vanliga skolor i Flandern att erbjuda tvåspråkig undervisning på flamländskt teckenspråk (VGT) och nederländska. Detta ses som ett viktigt steg mot ett mer inkluderande utbildningssystem för döva barn.
Den nuvarande utbildningssituationen för döva barn i Flandern
Hittills har döva barn i Flandern haft två utbildningsalternativ. För det första finns de sex befintliga dövskolorna, där barn i åldern 2,5 till 12 år kan få undervisning. – ”Men termen ’dövskola’ är missvisande,” förklarar Sammy Van Landuyt och Sara Van Leuven, som båda är döva föräldrar till två döva barn. ”Dessa är främst skolor för barn med funktionsnedsättningar. Tidigare gick fler döva barn i dessa skolor, men antalet har minskat avsevärt. De barn som går där nu har ofta specifika stödbehov.”
Dövskolor erbjuder en värdefull mötesplats för döva kamrater, men dessa barn riskerar att få färre möjligheter senare på arbetsmarknaden och i högre utbildning. Dövskolor tillhör specialundervisningen, som fokuserar på att främja ett så självständigt liv som möjligt snarare än en bred kognitiv utveckling. – ”Är utbildningen likvärdig? Det varierar från barn till barn och från skola till skola,” säger Sara Van Leuven. ”I en dövskola finns det ingen hel klass med döva barn på samma nivå. Istället bedöms individuella stödbehov för varje barn.”
Det andra alternativet är att integreras i vanlig undervisning, där de kan få hjälp av en teckenspråkstolk under lektionerna. Men även detta alternativ har sina utmaningar, särskilt för familjer som använder teckenspråk hemma. – ”Våra barn identifierar sig starkt med teckenspråket. Vår familj och våra vänner använder alla teckenspråk. Vi undrar hur våra barn ska kommunicera med hörande klasskamrater i en vanlig skola,” förklarar Sara. ”Dessutom finns ingen garanti för att en teckenspråkstolk alltid kommer att vara närvarande. Våra barn skulle troligtvis vara de enda döva eleverna i en hörande skolmiljö, utan andra döva kamrater att identifiera sig med.”
Samundervisning som en möjlig lösning?
Doof Vlaanderen, nationella dövförbundet i Flandern, har länge förespråkat tvåspråkig undervisning av hög kvalitet, inte bara för döva barn utan också för hörande barn, såsom CODA-barn (Children of Deaf Adults). Forskning i Flandern visar att samundervisning är den mest lämpliga utbildningsformen. I detta upplägg organiserar en vanlig skola en tvåspråkig klass där döva och hörande barn lär sig tillsammans. Undervisningen sker av ett team med både döva och hörande lärare.
Ett exempel finns på den franska skolan Paul Blet i Poitiers, där en hörande lärare och en döv kollega undervisar en klass med både döva och hörande barn. Detta program organiseras av 2LPE, ”Deux Langues Pour une Éducation”.
Erwan Bourbon, tidigare elev vid denna skola, berättar: – ”Samundervisning var mycket positivt för mig. Vi var inte bara med döva barn i klassen utan också med hörande. Detta gjorde det möjligt att utbyta många idéer, vilket var mycket lärorikt. Om vi bara hade varit med döva barn hade vi kanske stannat kvar i vår egen värld. Nu lärde vi oss hur det är att leva och kommunicera med hörande, både skriftligt och på teckenspråk. Det gav oss en känsla av jämlikhet.”
Bourbon erkänner dock att denna modell också har sina utmaningar. ”Ibland finns det en skillnad i tempo mellan de två grupperna, eftersom de döva och hörande lärarna inte alltid arbetar helt i takt med varandra. Det händer att jag frågar något av den döva läraren, medan den hörande läraren ger ett mer fullständigt svar, eller vice versa. Ibland känns det som att en teckenspråkstolk som översätter allt skulle kunna få hela klassen att hamna på samma nivå.”
Utmaningar med samundervisning
I Flandern pågår nu arbetet med att hitta skolor som är villiga att implementera samundervisning. Sara och Sammy är hoppfulla om denna utbildningsmodell men uttrycker också vissa farhågor. – ”Det är viktigt att döva barn ibland har sitt eget utrymme,” säger Sara. ”Hörande barn kan till exempel gå på musiklektioner, medan döva barn får undervisning om dövidentitet, dövkultur och deras gemenskap. Det trygga rummet för döva barn är avgörande.”
Sammy Van Landuyt betonar vikten av en god balans mellan antalet döva och hörande barn i klassen. – ”Det måste finnas rätt proportioner. Detta beror också på föräldrars vilja att anamma detta system. Många döva föräldrar glömmer ibland att ta hänsyn till hörande föräldrars önskemål.”
Enligt allmän statistik har 95 % av döva barn hörande föräldrar, som inte alltid är övertygade om fördelarna med tvåspråkighet och teckenspråk. Sammy förespråkar därför att bygga fler broar mellan döva och hörande föräldrar. – ”Det underlättar inte bara inskrivningen av döva barn i denna utbildningsform, utan främjar också kontakten med döva förebilder, vilket kan förbättra attityderna hos hörande föräldrar.”
Vad innebär inkluderande utbildning för döva barn?
Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) fastställer att medlemsländerna måste säkerställa att döva och dövblinda barn lär sig teckenspråk och får utbildning på det språk som är mest lämpligt för dem, i en miljö som främjar deras optimala utveckling. Även om denna konvention erkänner döva barns rättigheter, lämnar den öppet hur och var denna utbildning ska organiseras. – ”Inkludering ses ofta av politiker och forskare som att sammanföra barn med och utan funktionsnedsättning,” förklarar Dr. Maartje De Meulder, en döv forskare vid Hogeschool Utrecht (Nederländerna). ”Men om det verkligen är inkludering är en fråga om perspektiv. CRPD säger inte att separat utbildning för döva barn inte kan vara inkludering.”
Det finns också skolor som enbart tar emot döva barn, som Heathlands School i St Albans, Storbritannien, som erbjuder högkvalitativ utbildning endast för döva barn. I Flandern betraktas dock denna metod ibland som en form av segregation, eftersom den skiljer döva barn från deras hörande kamrater. Även om samundervisning föredras i Flandern som den mest lämpliga formen av tvåspråkig utbildning för döva och hörande barn tillsammans, kan tvåspråkig undervisning enligt Dr. Maartje De Meulder lika gärna ges i en dövskola. – ”Inkludering behöver inte vara en sagoberättelse där döva och hörande barn alltid är tillsammans i en klass. Det viktiga är att döva barn får den bästa utbildningsmiljön, oavsett om det är i en dövskola, tvåspråkig skola eller en vanlig skola med en teckenspråkstolk. Kvaliteten måste vara hög, och lärarna måste vara skickliga i teckenspråk. Så länge dessa villkor uppfylls kan alla utbildningsformer vara inkluderande, även en dövskola.”
– ”Om ett dövt barn måste anpassa sig som den enda döva eleven i en hörande skola kan det faktiskt bli segregerande. Barnet är fysiskt närvarande men kan känna sig mentalt exkluderat,” säger Dr. De Meulder. – ”Inkludering handlar inte bara om fysisk närvaro; det handlar om upplevelsen och känslan av att höra till någonstans.”
Huvudreporter – Sam Verstraete Medreporter – Sarah Massiah Stödjande reporter – Jorn Rijckaert
God jul och Gott nytt år!
| 10 januari 2025
Big Ocean håller sin första solokonsert
| 10 januari 2025
Foto: IG:@big_ocean.official
Det Sydkoreanska K-popbandet Big Ocean består av Chanyeon, Hyunjin och Jiseok – en trio med hörselnedsättning. Det gör dem till världens förmodligen första K-popband där alla medlemmarna har en hörselnedsättning. Nu har sydkoreanska medier meddelat att Big Ocean har sin första solokonsert ”Follow” i Nagoya, Japan i mars 2025.
Gruppens agentur, Parastar Entertainment, avslöjade att konserten inte bara kommer att inkludera bandets tidigare låtar utan också specialframträdanden skapade exklusivt för evenemanget. Konserten är döpt efter Big Oceans första minialbum ”Follow”. Enligt agenturen är målet med konserten att skapa en multisensorisk upplevelse som engagerar både hörsel och syn. Ljusshower, grafiska animationer och vibrerande basljud kommer att användas för att förstärka musiken och nå en bredare publik, inklusive fans som själva har hörselnedsättning. Big Ocean utmanar därmed normer kring hur musik skapas och upplevs och visar att funktionsnedsättningar inte behöver vara ett hinder för att uttrycka sig kreativt. Bandet hoppas därmed kunna använda konserten som en plattform för att ytterligare sprida medvetenhet om hörselnedsättningar.
Medlemmarna har alla en bakgrund där de inte vuxit upp med teckenspråket, dock lägger de in tecken i koreografin. Med deras första solokonsert i antågande står det klart att Big Ocean är mer än en musikgrupp – de är en rörelse som kämpar för att bryta ner barriärer och skapa en mer inkluderande värld. De hoppas att konserten ska inspirera andra att följa sina drömmar, utan begränsningar.
Det nya verktyget för nödlarm som lanserats av den brasilianska regeringen, får kritik för bristande tillgänglighet för döva personer. Trots att systemet använder avancerad teknik för att varna om naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, har det visat sig vara otillräckligt för personer som endast kommunicerar på det brasilianska teckenspråket (Libras) och har svårt att läsa portugisiska texter.
Enligt den brasilianska telekommunikationsmyndigheten Anatel har det nya nödlarmssystemet som heter Civil Defense Alert textbaserade varningar som visas som popup-meddelanden på skärmen, samt ljudsignaler för att varna för naturkatastrofer. Däremot saknas information på Libras, det brasilianska teckenspråket, vilket begränsar möjligheten att använda nödlarmet för döva som inte behärskar skriven portugisiska. Det är något som bryter mot lagen, som säger att kommunikationssystem ska vara tillgängliga för alla samt att tillgänglighet inkluderar användning av teckenspråk och andra alternativa kommunikationsmedel. Detta har nu skapat oro hos funktionsrättsorganisationer i landet.
Funktionshindersförespråkare betonar vikten av att använda videos eller animationer på Libras, för att göra varningarna fullt tillgängliga. De menar att Anatel bör säkerställa snabb och inkluderande kommunikation i nödsituationer, där liv kan stå på spel. Samt att det är en mänsklig rättighet och en fråga om säkerhet för alla.
Nyhetssidan Estadão skriver att Anatel medgett i ett uttalande att det är en av förbättringspunkterna som de kommer att överväga för framtida uppdateringar av verktyget. Systemet är ännu i sin implementeringsfas och används i dagsläget i Brasiliens södra och sydöstra regioner.