Det tredje europeiska forumet för döva kvinnor ägde rum i Brno, Tjeckien, den 21–23 november. Evenemanget, arrangerat av Tjeckiens förbund för döva och hörselskadade (ČUN), samlade döva kvinnor från hela Europa för att främja jämställdhet, ledarskap och inkludering. Forumet erbjöd ett brett program med föreläsningar, workshops och paneldiskussioner om utbildning, arbete och social delaktighet.

Forumet är en viktig mötesplats för att utbyta erfarenheter och utveckla strategier för att förbättra rättigheterna och synligheten för döva kvinnor. Arrangemanget i Brno inspirerade och stärkte deltagarna till att bidra till förändring både i sina egna samhällen och internationellt.

Fredagens program inleddes med en internationell konferens med temat ”30 år av döva kvinnor: då och nu?”. Konferensen öppnades av ordföranden för Europeiska unionen för döva (EUD), Sofia Isari och vice ordföranden Ronit Leven. Därefter berättade bland annat svenska Louise ”Lolo” Danielsson om EUD:s arbetsgrupp för jämställdhet, Catherine Zlatkovic om det tidigare forumet 2021 och Pavlína Spilková om samarbetet mellan döva kvinnor inom Tjeckien.

Under eftermiddagen hölls föreläsningar med fokus på viktiga frågor som reproduktiv hälsa och kvinnors deltagande i idrott och ledarskap. Bland talarna finns Mia Modig från Sverige.

Lördagen ägnades åt workshops med teman som stärkt kvinnligt ledarskap, ökad aktivitet i organisationer och tillgänglig information om sexualitet och reproduktiv hälsa. Idrottens roll lyftes också fram med diskussioner om hur fler kvinnor kan engageras i dövidrotten.

Forumet avslutades med en galakväll som gav deltagarna möjlighet att nätverka och fira framstegen för döva kvinnor i Europa.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Arina Pizzeria i Qatif i Saudiarabien är landets första restaurang helt bemannad av döv personal. Restaurangen öppnade i september.

Grundarna tillika makarna Hussain Alshbrka och Arina Gabulyan berättar för Arab News att de ville skapa en mötesplats till alla döva och hörselskadade som kommer till Qatif för att arbeta. Pizzerians namn kommer av den ena grundarens förnamn Arina.

På Arina kan gästerna skanna QR-koder vid varje bord och de gäster som inte kan teckenspråk kan använda en teknik som omvandlar tal till text för att enkelt beställa. Hussain berättar att flera gäster visar intresse för att lära sig teckenspråk och att responsen sedan de öppnade i september hittills varit övervägande positiv. Många besökare kommer för att uppleva restaurangens speciella atmosfär och stötta det sociala initiativet.

Arina Pizzeria är på så sätt mer än bara en restaurang, det är en plats där döva och hörande möts och delar gemensamma stunder.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

I en satsning på att inkludera alla barn under julen har blivande jultomtar vid tomteskolan i Storbritannien fått lära sig teckenspråk.

Vid den 26:e upplagan av nöjesproduktionsföretaget Ministry of Fun’s årliga tomteskola samlades över 20 blivande jultomtar för att förbereda sig för att sprida julglädje. Utbildningen är en seriös utbildning som hålls varje år, dit man kan ansöka. I år hölls den 18 november i London. Under utbildningen lär sig adepterna att säga ”Ho ho ho” på ett perfekt sätt och vilka de tio bästa leksakerna är.

För att kunna möta barn från olika kulturer lär adepterna sig också att säga olika fraser på flera olika språk. I år är det första gången adepterna fick lära sig dessa fraser på brittiskt teckenspråk. Fraserna var bland annat: ”Ho ho ho”, ”God Jul” och ”Vad önskar du dig i julklapp”.

Initiativet till att lära ut fraser på olika språk syftar till att göra julsäsongen mer inkluderande och tillgänglig för alla barn, oavsett deras kommunikationsbehov. En av organisatörerna förklarade att detta är en viktig del av att hålla julens anda levande för alla. 

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 23–24 november ägde SM i padel för döva rum i Örebro. I tävlingen deltog 13 herrpar, 8 dampar och 4 herrpar i 45+-klassen.

Efter EM i Spanien den 6–9 november hade Stefan Weitmann, huvudansvarig för padel inom Svenska Dövidrottsförbundet (SDI), spekulerat kring vilka som skulle bli favoriter under SM. Han förutspådde att kampen om guldmedaljen skulle stå mellan Matilda Bergkrantz/Fatima Tebibel från IK Hephata och Josephine Willing/Nike Sofia Nordin från IF Nerike på damsidan, samt mellan Peter Bergkrantz/Gustaf Lindahl från IK Hephata och Malte Jonsson/Emil Lindgren från IF Nerike på herrsidan. I herrarnas 45+-klass tippade han på Robert Nyman/Hans Sjödin från IK Surd.

De två senaste årens SM-mästarinnor, Josephine och Nike Sofia, kunde inte försvara sitt guld då Nike Sofia fick avbryta deltagandet av personliga skäl. I stället spelade Josephine med Malin Söderberg som tog brons. Under lördagen spelade de 8 damparen gruppspel uppdelat i två grupper. Josephine/Malin vann alla sina matcher i sin grupp, medan Matilda/Fatima gjorde samma sak i den andra gruppen.

I semifinalen blev det en jämn match mellan Josephine/Malin och Sandra Reinholdsson/Jana Mrazova från IK Surd som avslutades till IK Surds fördel med 2–1. I den andra semifinalen vann Matilda/Fatima komfortabelt med 2–0. Finalen blev enkel för Matilda/Fatima, som vann med 2–0 mot Sandra/Jana och kunde därmed utropa sig som de nya SM-mästarinnorna.

Herrarnas tävling inleddes med gruppspel i tre grupper. Malte/Emil, Peter/Gustaf och Niklas Wanjura/Budo Jusic från IK Hephata vann alla sina matcher i respektive grupp.

I semifinalerna vann Malte/Emil över sina klubbkamrater Patrik Willing och Ivan Cosic med 2–0, medan Peter/Gustaf spelade en hård match mot Niklas/Budo och till slut segrade med 2–1.

Finalen blev en jämn och spännande kamp där Malte/Emil visade sig vara ett strå vassare och vann med 2–0 (6–3, 7–5). Därmed försvarade Malte och Emil sin titel som SM-mästare från förra året. Bronset gick till Patrik/Ivan.

I 45+-klassen vann Robert/Hans alla sina matcher, både i gruppspelet och i slutspelet. I finalen besegrade de Peo Holmen/Andreas Håkansson från IK Nerike och bärgade därmed guldet.

På plats fanns även Alexandra Polivanchuk, SDI:s förbundsordförande, som överräckte gratulationsdiplom till EM-medaljörerna för deras insatser under EM (silver för damerna och brons för herrarna).

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

På ögruppen Salomonöarna i Oceanien är dövhet ett av det vanligaste funktionshindret. Trots det möter döva ofta diskriminering och bristande förståelse. Det vill Lilly Simon och Jonathan Bia ändra på med sin nya barnbok Going to the Market. Lilly och Jonathan är döva och boken är skriven och illustrerad på Salomonöarnas teckenspråk, engelska och pijin.

Boken skrevs av Lilly och illustrerades av Jonathan. Lilly och Jonathan har mött många hinder i samhället, där döva personer ibland ses som dumma eller förlöjligas för sitt teckenspråk. Lilly berättar för ABC Pacific att många på Salomonöarna inte förstår vad och hur livet för en döv person innebär. Hon och Jonathan hoppas att boken ska hjälpa hörande personer att lära sig teckenspråk och minska stigmat kring dövhet. Genom att presentera tecken för lokala matvaror som taro och kassava, erbjuder boken också en inblick i dövas sätt att kommunicera vardagliga föremål.

Utöver utbildningssyftet hoppas Lilly och Jonathan även att boken kan hjälpa till att samla in pengar för att finansiera Salomonöarnas döva idrottares deltagande i Australian Deaf Games 2026. Jonathan, som illustrerade boken, förklarar att projekt som detta bidrar till att förbättra den mentala hälsan och självkänslan hos döva, som ofta kämpar mot social isolering. Lilly berättar att det finns många döva som aldrig gått i skolan och som bor isolerade i sina byar.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

I år har Hörselforskningsfonden, genom Hörselskadades Riksförbund (HRF), beviljat drygt 2,3 miljoner kronor i anslag till åtta forskningsprojekt som ska undersöka och förbättra kunskapen om hörselskador. Projekten rör allt från innerörats utveckling och tinnitus till hörsel i arbetslivet och balansproblem hos äldre. Här nedan är en sammanfattning på de åtta projekten, som alla fått ungefär 300 000 kr var.

Balans- och hörselnedsättning: En studie om hörapparaters påverkan

Henrik Danielsson på Linköpings universitet ska undersöka hur hörapparater påverkar balans och fallrisk hos äldre med hörselnedsättning. Genom olika balans- och gångtester, även med tekniken virtual reality, hoppas forskarna kunna visa på hörselhjälpmedels potential att minska fallolyckor.

Biologiska markörer vid plötslig dövhet

Johannes Ehinger från Skånes universitetssjukhus, Lund, har tilldelats medel för att identifiera biologiska markörer i blodet hos personer med plötslig hörselnedsättning. Detta kan ge insikter om orsakerna bakom hörselbortfallet och öppna upp för bättre, mer riktade behandlingar.

En karta över innerörats utveckling

Emma Andersson vid Karolinska Institutet har fått medel för att skapa en detaljerad ”karta” över hur celler i innerörat utvecklas till hörselceller. Detta kan på sikt bidra till behandlingar för att återställa hörsel hos personer med skadade hårceller, en process som liknar den som förekommer hos vissa djur.

Hörselnedsättning i arbetslivet – ett salutogent perspektiv på psykosociala arbetsförhållanden

Sara Båsjö vid Örebro universitet undersöker hur psykosociala arbetsvillkor påverkar personer med hörselnedsättning, särskilt ur ett salutogent perspektiv som fokuserar på hälsa och resurser. Studien ska kartlägga de faktorer som främjar ett fungerande arbetsliv och minska sjukskrivningar.

Kartläggning på molekylnivå av hur cellerna i hörselorganet åldras

Francois Lallemend på Karolinska Institutet har fått medel för att undersöka molekylära förändringar i hörselcellerna under åldrandet. Genom att analysera cellförändringar hoppas forskarna få nya insikter i orsakerna bakom åldersrelaterad hörselnedsättning.

Maskering av benlett ljud vid hjärnstamsaudiometri

Karl-Johan Fredén Jansson vid Chalmers Tekniska Högskola vill förbättra maskeringen av benlett ljud vid hjärnstamsaudiometri, en teknik som används för att mäta hörseln objektivt. Bättre maskeringsteknik kan förbättra precisionen vid mätningar av varje öra separat.

Påverkar tinnitusdebut i barndomen risk för psykisk ohälsa som ung vuxen?

Sebastian Waechter vid Lunds universitet undersöker om barn som får tinnitus löper ökad risk för psykisk ohälsa senare i livet. Projektet bygger på data från en dansk studie med 1 300 barn och unga vuxna och ska även titta på skyddande faktorer för att undvika tinnitus.

Synkronisera text och tal: Optimal timing för förbättrad digital kommunikation för hörselskadade

Carine Signoret vid Linköpings universitet har tilldelats medel för att fastställa det bästa tidsspannet mellan text och tal i tal-till-text-teknik. Projektet hoppas kunna ge rekommendationer för hur text och tal bäst synkroniseras, vilket kan förbättra tillgängligheten för hörselskadade.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Nyligen den 15–16 november 2024 samlades experter, forskare och representanter från teckenspråksinstitutioner världen över i Ljubljana, Slovenien. Vid en internationell konferens med temat ”Allt ligger i våra händer” diskuterade de teckenspråkets betydelse och framtid. Målet var att lyfta fram forskning, utveckling, undervisning och certifiering inom teckenspråk samt att etablera ett globalt samarbete för att stärka teckenspråkens ställning. 

Syftet med konferensen var att belysa teckenspråkets betydelse och främja samarbete mellan teckenspråksinstitutioner världen över. Genom att utbyta erfarenheter fick deltagarna nya verktyg och idéer att använda i sitt arbete. En viktig aspekt var att ge stöd till länder utan etablerade organisationer, så att även de kan dra nytta av den kunskap och inspiration som konferensen erbjöd. Från Sverige deltog representanter från Västanviks folkhögskola och Institutet för språk och folkminnen (Isof).

En av konferensens höjdpunkter var diskussionerna om att upprätta en internationell paraplyorganisation för teckenspråksinstitutioner, kallad International Sign Language Institutions (ISLI). En sådan organisationen kan stärka samarbetet mellan världens mer än 200 nationella teckenspråk och driva forskning, standardisering och utveckling. En arbetsgrupp bildades för fortsatt arbete med ISLI-initiativet.

Europeiska dövförbundet (EUD) ger sitt stöd till ISLI-initiativet i ett officiellt uttalande från ordföranden Sofia Isari. EUD menar att initiativet ligger i linje med deras uppdrag att skydda dövas mänskliga rättigheter och främja användningen av nationella teckenspråk inom alla samhällsområden.

Ordförande för Dövas nationella förbund i Slovenien, Mladen Vršič, säger att det är ett viktigt steg för att stärka teckenspråkens status globalt. Med det menar han att ISLI-initiativet skulle bli en början på en rörelse som förenar och stärker dövas rättigheter världen över.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Baura Kolbeinsdottir föddes på Island och flyttade till Sverige när hon var fyra år gammal. Drygt 30 år senare får hon äran att visa sitt isländska påbrå genom att låta sina konstverk synas i den isländska TV-serien The Darkness. Teckenrapport har intervjuat Baura.

Bauras intresse för konst började redan i barndomen, då hennes mamma, som är konstnär, inspirerade henne med sitt skapande. 

– När jag var liten älskade jag att rita, och jag har till och med deltagit i tävlingar och haft utställningar. Mitt intresse svalnade vid 20-årsåldern, men det kom tillbaka när jag flyttade till Dalarna, berättar hon. 

Tidigare målade Baura med olja, men nu använder hon främst akryl i mörka toner. Hennes målningar är ofta inspirerade av den isländska naturen och skapas på canvasdukar.  Motiven är ofta abstrakta, vilket gör att de tolkas på olika sätt av olika personer. Inspiration hämtar Baura även från psykisk ohälsa, och hon hoppas att hennes konst kan hjälpa andra att få en djupare förståelse för ämnet.

The Darkness är en isländsk/amerikansk TV-serie baserad på Ragnar Jónassons bästsäljande deckare om kriminalkommissarie Hulda Hermannsdóttir. Serien handlar om hur Hulda, som snart ska gå i pension, utreder ett brutalt mordfall samtidigt som hon kämpar med sina egna trauman. Trots motgångarna är hon fast besluten att lösa fallet, även om det innebär att hon riskerar sitt eget liv. Hulda spelas av Lena Olin, och serien är regisserad av Lasse Hallström. Serien består av sex avsnitt. 

Baura berättar hur det kom sig att produktionen för TV-serien tog kontakt med henne.

Baura visar sina konstverk på sitt Instagramkonto (@baurasart). En av hennes följare, en isländsk TV-producent, blev särskilt förtjust i hennes konst. När producenten senare fick i uppdrag att inreda olika miljöer för The Darkness, en isländsk/amerikansk TV-serie, frågade han om de kunde använda några av hennes tavlor. Han ville att verken skulle ha en mörk känsla och samtidigt spegla det isländska landskapet, eftersom inspelningarna skedde där. 

– Först var jag misstänksam, men när jag såg de stora namnen som var involverade i serien tyckte jag att det var spännande. Jag lånade ut fem tavlor, och fyra av dem syns i TV-serien, säger hon.

Trots framgången har Baura, som beskriver sig själv som blyg, ännu inte delat något på sociala medier om att hennes konst kan ses i serien. Hon har dock fått mycket positiv feedback från andra håll. 

– Många tycker att mina verk är mörka och mystiska, och att de skiljer sig från vad många i min ålder brukar skapa, säger hon. 

När Baura såg sina verk i serien kändes det overkligt. 

– I en scen hängde en av tavlorna på väggen i vardagsrummet där ett mord begicks. Det kändes häftigt! Två av tavlorna syns tydligt, medan de andra syns lite i bakgrunden, berättar hon.

Bauras dröm är att kunna arbeta som konstnär på deltid. Hittills har hon sålt några tavlor och även fått beställningar på specialmålningar. 

Jag vill uppmuntra fler att måla. I konst finns det inget rätt eller fel, och alla kan skapa. Att vara kreativ är bra för själen, avslutar hon.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Forskning i Storbritannien visar att döva personer, precis som alla andra, har en mångfald av sätt att kommunicera både utåt och inåt. Detta innebär att det inte finns ett enda språk eller en enda metod för tankar som gäller för alla döva. En persons tankar kan påverkas av flera faktorer, som åldern då hen blev döv och om hen har en inre monolog.

För många döva, som saknar hörsel helt eller nästan helt, kan tankarna uttryckas i form av bilder snarare än ljud. Dessa bilder kan bestå av teckenspråk, skrivna ord eller olika visualiseringar. Detta innebär dock inte att deras inre värld är mindre rik än för hörande personer – den tar bara en annan form.

Döva som föds utan hörsel saknar sannolikt en referens till hur talat språk låter, medan de som blivit döva senare i livet ofta har kvar minnet av verbal kommunikation. Därför kan vissa döva tänka i bilder, i ljud, eller en kombination av båda.

Intressant nog har studier visat att tänkandet på teckenspråk aktiverar vänstra inferiora frontala cortex i hjärnan, vilket är samma område som aktiveras när hörande människor tänker verbalt. Enligt en studie från 1997 tyder detta på att “inre teckenspråk” behandlas i samma områden som “inre tal”.

Redan på 1970-talet indikerade forskning att inre teckenspråk spelar en central roll för korttidsminnet hos döva, på samma sätt som inre tal gör för hörande personer. Samtidigt är det värt att notera att alla hörande inte heller har ett verbalt tänkande. De senaste åren har det blivit mer allmänt känt att vissa människor saknar en inre monolog och att deras tankar är tysta och består av bilder eller abstrakta tankar utan tal.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter starkt påtryck från Hörselskadades Riksförbund (HRF) har politikerna i Region Blekinge dragit tillbaka sitt förslag om att höja avgiften för utprovning av hörapparater från 1 200 kronor till 2 200 kronor. I stället beslutade regionfullmäktige att sänka förslaget med 900 kronor för de flesta användare.

Region Blekinges ursprungliga förslag om att höja utprovningsavgiften för hörapparater från 1 200 till 2 200 kronor skulle ha gett Blekinge landets högsta avgift för hörselvård. Förslaget mötte stark kritik från HRF, som varnade för att en avgiftshöjning skulle göra hörselvården oöverkomligt dyr för många. Särskilt med tanke på att den föreslagna avgiften inte omfattades av högkostnadsskyddet.

HRF skrev till regionfullmäktige i Blekinge där de motsatte sig Region Blekinges förslag. HRF:s argument var att den höga avgiften skulle innebära en negativ särbehandling av hörselskadade, vilket strider mot vårdprinciperna om likabehandling. Detta eftersom avgiften ligger utanför högkostnadsskyddet och vid en höjning riskerar att utestänga ekonomiskt utsatta grupper från hörselvård. Avgiften skulle slå särskilt hårt mot äldre och personer med grava hörselnedsättningar. HRF menar att detta skulle leda till att fler hörselskadade avstår från hörapparater, vilket i sin tur riskerar att skapa utanförskap och ohälsa.

HRF påminner om att obehandlad hörselnedsättning är en betydande riskfaktor för demens och annan ohälsa. Vidare menar de att hörapparaternas teknikskifte i och med att de blir laddningsbara ska främja hållbarheten och inte belasta mer med oskäliga kostnader. Parallellt fortsätter HRF att kämpa för att hörselvårdsavgifter ska omfattas av högkostnadsskyddet, i likhet med andra vårdavgifter.

Under regionfullmäktiges möte den 6 november pressades politikerna till att omvärdera sitt förslag. Beslutet blev i stället att höja utprovningsavgiften med 100 kr och ta bort extraavgiften för laddare på 1 000 kr. Det innebär att för merparten av patienterna, dvs de som har laddbara hörapparater, blir kostnaden vid hörapparatutprovning 1 300 kr.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com