I ett initiativ för att överbrygga klyftan mellan hörande och döva har flera av Indiens främsta rappare gått samman i en kampanj för att främja indiskt teckenspråk (ISL) i mainstreamkulturen. Kampanjen, kallad ”The Right Sign”, är ett samarbete mellan VerSe Innovation, Signing Hands Foundation, Wondrlab och Lucifer Music.
”The Right Sign” vill normalisera användningen av ISL i Indien och erkänna teckenspråkets kulturella och kommunikativa värde.
I kampanjen ingår fyra populära rappare: Indeep Bakshi, V-Town Chronicles, Enkore och Y-ASH 1HUNNED. De har alla återutgivit sina hitlåtars musikvideor, där de ersatt traditionella gängtecken med autentiska ISL-uttryck.
Utöver musikvideorna innehåller kampanjen en utbildningsmodul med 40 ISL-fraser, undervisade av artisterna själva, för att öka medvetenheten om teckenspråkets betydelse. ”ISL är mer än ett verktyg – det är identitet, uttryck och gemenskap,” säger Alok Kejriwal, grundare av Signing Hands Foundation. Alok var tidigare student i USA och såg att amerikanskt teckenspråk (ASL) användes i stor utsträckning offentligt. Något han nu tagit med sig till sitt hemland Indien.
Rapparen Enkore berättar för The Free Press Journal att kampanjen påverkat hur han uttrycker sig genom musik, eftersom det visuella språket är viktigt i musikens värld. Han menar att musiken ska förena folket och genom kampanjen inkluderas även döva.
Initiativet uppmuntrar även andra artister att inkludera teckenspråk i sina framträdanden, vilket bidrar till att göra ISL till ett allmänt accepterat kommunikationsverktyg.
Filmen är på internationella tecken men man kan välja svenska som undertext.
När du möter en döv person utan att kunna teckenspråk – hur säkerställer du effektiv kommunikation? Vanligtvis översätter en hörande teckenspråkstolk talat språk till teckenspråk och vice versa. I de flesta situationer anlitas en sådan tolk för att underlätta samtalet. Men ibland krävs ytterligare en kommunikationslänk – en döv tolk. Detta kan vara nödvändigt när den döva personen har en annan teckenspråksbakgrund, till exempel som flykting eller migrant, har haft begränsad tillgång till formell utbildning eller språkstimulans, eller kommunicerar på ett mycket visuellt, icke-standardiserat eller gestuellt sätt som hörande tolkar kan ha svårt att tolka korrekt. En döv tolk är en professionell döv person som förmedlar kommunikation mellan olika teckenspråk, språkliga nyanser eller från teckenspråk till en visuell kommunikationsform.
Ett växande behov av döva tolkar
Behovet av döva tolkar ökar i offentliga institutioner som sjukhus, domstolar och socialtjänst. Döva tolkar i samhället har blivit ett avgörande verktyg för att säkerställa jämlik tillgång till information och rättigheter. Det innebär att döva tolkar behövs inte bara i media och vid offentliga evenemang som konferenser och årsmöten, utan också i sociala och rättsliga sammanhang där exakt kommunikation är avgörande. Trots detta finns ett stort glapp mellan efterfrågan och tillgång, ofta till följd av ekonomiska hinder och bristande förståelse för behovet.
Enligt en mindre undersökning vi genomförde med 50 döva tolkar av cirka 350 i Europa, arbetar 62,2 % inom samhällstolkning, vilket visar på det starka behovet inom detta område – trots ekonomiska utmaningar.
Historiskt har döva tolkar funnits i många år, men yrket har först under de senaste decennierna fått officiell erkänsla. Myndigheter anlitar idag döva tolkar i olika sammanhang – exempelvis har den tyska förbundsregeringen använt döva tolkar vid viktiga presskonferenser. Dock saknas det fortfarande formell status eller juridiska krav för att säkra närvaron av döva tolkar, vilket lämnar många döva i en sårbar situation.
Enligt NCIEC (National Consortium of Interpreter Education Centers) i USA har döva tolkar unika språkliga och kulturella insikter som ofta gör tolkningen mer träffsäker och naturlig för döva användare. Forskning visar att samarbetet mellan en döv och en hörande tolk ofta leder till högre förståelse och noggrannhet.
Definition och utveckling av döva tolkar Döva tolkar skiljer sig från en traditionell tolkning där en hörande tolk översätter mellan talspråk och teckenspråk. En döv tolk tolkar ofta mellan olika teckenspråk eller anpassar teckenspråket till användarens specifika språkliga nivå. Eftersom döva tolkar själva är modersmålstalare i teckenspråk har de ofta en djupare förståelse för språkliga nyanser.
Mikhail Akimov, en rysk döv tolk baserad i Italien, upplevde ett ökat behov av dövtolkning under kriget i Ukraina, särskilt bland nyanlända flyktingar: ”Många döva ukrainare kom till Italien. Jag kunde tolka för dem eftersom det ryska och ukrainska teckenspråket är nästan identiska. En hörande tolk med enbart italienskt teckenspråk hade inte kunnat möjliggöra effektiv kommunikation.”
Enligt studien Deaf Interpreters in Europe (2016), publicerad av DDL (Danske Døves Landsforbund), har dövtolkning länge varit en informell praktik där döva hjälpt varandra att kommunicera i skolor, på arbetsplatser och i sociala sammanhang. Först på senare år har det blivit ett erkänt yrke med formella certifieringar i flera länder.
Variationer i Europa Strukturen kring döva tolkar varierar kraftigt i Europa. Enligt Deaf Interpreters in Europe (2016) har vissa länder formella utbildningsprogram, medan andra ser döva tolkar som informellt stöd. Detta påverkar utveckling och finansiering av samhällstolkning. I länder som Tyskland och Storbritannien är döva tolkar relativt vanliga, medan erkännande och resurser fortfarande saknas i andra.
Svenska döv tolken, Jonas Brännvall, delar sin erfarenhet: ”Jag mötte en döv klient som först vägrade min tolkning. Min hörande kollega uppmuntrade klienten att ge det en chans, eftersom direkt kommunikation inte fungerade. I slutet av uppdraget sa klienten att upplevelsen var fantastisk och mycket bättre än förväntat.”
Ansvar och utmaningar
Döva tolkar ansvarar för att säkerställa smidig kommunikation – inte bara språkligt utan även kulturellt och socialt. De samarbetar ofta med hörande tolkar för att skapa den mest effektiva kommunikationsbryggan.
Att arbeta som döv tolkkan vara emotionellt krävande. Akimov Mikhail berättar: ”Det var utmanande att tolka för ukrainska flyktingar som rysk tolk. Vissa reagerade negativt, men blev mer bekväma efter samtal. Jag är alltid neutral och professionell, men ibland måste jag ta paus för att bearbeta krigshistorier.”
Jonas Brännvall tillägger: ”Det kan vara svårt när man delar frustrationen med den döva klienten, men den hörande parten saknar samma kulturella förståelse för dövsamhället.”
Varför är döva tolkar viktiga? Enligt analysen från Deaf Interpreters in Europe (2016) finns det stora skillnader i antal döva tolkar per 1 000 döva teckenspråksanvändare. Danmark ligger i topp med 3 döva tolkar per 1 000 användare. Sverige och Finland har 1,1, medan Norge har 2. Slovenien har det högsta antalet med 5,7 per 1 000, följt av Island (4).
Längre ned på listan hittar vi Schweiz (1,5), Kroatien (1,7), Tjeckien och Grekland (1,0). Portugal och Italien ligger i botten med 0,1 döva tolkar per 1 000, och Ryssland med endast 0,03.
I faktiska siffror har Danmark cirka 15 döva tolkar, jämfört med 45 i Frankrike, 30 i Tyskland och 20 i Storbritannien. Länder som Belgien (Flandern), Tjeckien, Finland, Irland, Polen och Portugal har omkring 10 döva tolkar. Österrike, Estland, Italien, Lettland, Nederländerna, Norge, Ryssland, Serbien och Slovenien har endast 1–5 döva tolkar – vilket visar stora skillnader i tillgång till tolkar.
Siffrorna är snart ett decennium gamla och behöver uppdateras. Tyskland har exempelvis nu 40 döva tolkar. Dessa skillnader visar hur strukturen kring döva tolkar påverkar tillgången till tolkning och inkludering av döva i samhället.
Användningen av döva tolkar är avgörande för ett inkluderande samhälle. Många döva från olika språkliga bakgrunder möter hinder i exempelvis vården och rättssystemet om det inte finns tolkar som förstår deras språk och kultur.
En rapport från 2024 av EFSLI (European Forum of Sign Language Interpreters) visar att efterfrågan på döva tolkar i samhällstolkning fortsatt är stor – särskilt i länder med många döva migranter och flyktingar. Ekonomiska hinder kvarstår – det är kostsamt att anlita hörande tolkar, vilket ofta gör att ytterligare resurser för döva tolkar inte prioriteras, trots att de är avgörande för korrekt kommunikation.
Jonas Brännvall beskriver situationen: ”I Sverige finns fler döva tolkar än antal uppdrag, troligen på grund av bristande kunskap hos myndigheter. Många utbildade döva tolkar måste ta andra jobb för att få en stabil inkomst.”
Mikhail Akimov tillägger: ”I Italien litar dövsamhället ofta mer på hörande än på döva tolkar. Det behövs mer medvetenhet om varför döva tolkar är nödvändiga.”
Carolyn Denmark, en brittisk döv tolk, observerar: ”För bara fyra–fem år sedan var attityden mot döva tolkar avvisande. Men det håller på att förändras. Många döva inser nu hur mycket lättare det är att förstå en döv tolk jämfört med en hörande tolk.”
Framåt: att stärka döva tolkar Trots växande erkännande finns fortfarande stora kunskapsluckor kring effektiviteten och tolkprocessens dynamik. Vi saknar fortfarande djupare förståelse för de kognitiva, språkliga och kulturella faktorer som skiljer döva tolkar från hörande kollegor. Mer forskning behövs för att stärka yrkets grund.
Jonas Brännvall betonar behovet av fortsatt forskning: ”Vi vet fortfarande inte exakt vad som händer i tolkprocessen mellan hörande tolkar och döva tolkar. Det behövs mer forskning för att besvara dessa frågor.”
För att skapa en starkare framtid för samhällstolkning krävs ökad medvetenhet, politiskt engagemang och formellt erkännande av döva tolkars roll. Fler länder bör införa tydliga riktlinjer för användningen av döva tolkar inom offentliga institutioner, som i Irlands vårdsektor där både döva och hörande tolkar krävs vid vissa uppdrag.
Endast genom ökad kunskap och politiska reformer kan vi säkerställa en stabil yrkeskår av döva tolkar – och därigenom bättre tillgång och inkludering för dövsamhället.
Olivia Røntved Egeberg, Teckenbro
Kenny Åkesson, Teckenbro
Benedikt Sequeira Gerardo, manua
Jozef Vahovský, Deafstudio
Tystnad bakom galler: Kommunikationshinder och deras konsekvenser
| 29 april 2025
Filmen är på internationella tecken men man kan välja svenska som undertext.
Inledning
Döva personer i samhället möter många utmaningar i vardagen, och dessa blir ännu mer komplexa i en fängelsemiljö. Frågan om döva fångar diskuteras sällan, men dess betydelse kan inte underskattas. Den här artikeln analyserar deras situation, identifierar de största problemen och föreslår möjliga lösningar som kan förbättra deras villkor.
Vi har vänt oss till Tomas Dunko, en döv jurist i Slovakien som under lång tid har arbetat med frågor rörande döva och döva romer inom rättssystemet. Vi bad honom kommentera de största problemen som döva personer stöter på i brottmålsförfaranden samt möjliga lösningar på deras svåra situation.
Döva personer, språklig deprivation och deras status inom straffrätten
Språklig deprivation hos döva är inte bara ett utbildnings- och socialt problem utan har också allvarliga konsekvenser inom straffrätten. Bristen på tillgång till information, begränsade kommunikationsmöjligheter och låg läskunnighet utesluter helt eller delvis döva personer från att kunna försvara sig effektivt i brottmålsförfaranden. Detta gäller inte bara döva personer i samhället i stort, utan också döva romer, som befinner sig i en ännu mer utsatt position – vare sig de är brottsoffer, vittnen eller åtalade.
Dövas juridiska status i brottmålsförfaranden
Enligt strafflagen har en person med hörselnedsättning rätt till en tolk om hen inte förstår eller behärskar det språk som används i rättsprocessen. Denna tolk kan vara flytande i slovakiskt teckenspråk eller ett annat kommunikationssystem som den åtalade eller vittnet föredrar. Om döva romer eller andra döva personer inte talar ett standardiserat teckenspråk utan använder sig av lokala teckensystem kan deras utsagor misstolkas, vilket kan leda till felaktiga juridiska beslut.
Dessutom kräver lagen om verkställighet av fängelsestraff att personer som avtjänar ett straff ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter på ett sätt som är begripligt för dem. För döva fångar borde detta innebära att en teckenspråkstolk tillhandahålls, men i praktiken underskattas eller genomförs denna skyldighet ofta bristfälligt.
Riskerna med språklig deprivation i brottmålsförfaranden
Döva personer och döva romer som blir åtalade eller dömda möter flera systemiska problem på grund av sin språkliga deprivation:
Begränsad förståelse av juridiska processer– Många döva och döva romer förstår inte juridiska termer, och om de inte behärskar slovakiskt teckenspråk kan det uppstå grundläggande missförstånd i kommunikationen med utredare, domstolar eller försvarsadvokater. I sådana fall händer det att de inte vet vad de erkänner sig skyldiga till eller vilka rättigheter de har.
Brist på tolkar som behärskar lokala teckensystem eller juridiskt kunniga tolkar– Straffprocesslagen garanterar rätten till en tolk, men döva personer använder ofta slovakiskt teckenspråk informellt. På grund av låg läskunnighet och, i fallet med döva romer, användandet av lokala teckensystem som endast förstås inom deras sociala krets, kan deras uttalanden misstolkas, vilket leder till felaktigheter i domstolsförhandlingar.
Svåra förhållanden under straffverkställigheten – Det finns ingen systematisk stödstruktur för döva fångar i slovakiska fängelser. Information om fängelseregler, den dagliga rutinen eller möjligheten att ansöka om förmåner ges ofta endast i skriftlig eller muntlig form, vilket kan vara praktiskt taget obegripligt för de språkligt deprivade döva. Detta kan leda till att deras rättigheter kränks, att de omedvetet bryter mot fängelseregler eller att de blir socialt isolerade inom fängelsesamhället.
Möjliga lösningar: En mer inkluderande straffrätt
För att undvika orättvisor mot döva personer inom rättssystemet måste åtgärder vidtas för att säkerställa deras rättigheter:
Utbildning för tolkar och jurister – Det behövs utbildning för domstolstolkar i lokala teckensystem och slovakiskt teckenspråk så att de kan kommunicera effektivt med döva. Det är också viktigt att advokater och domare förstår språklig deprivations påverkan på förståelsen av juridiska processer.
Förbättrad tillgång till information – Information om de rättigheter och skyldigheter som åtalade och dömda har bör även finnas tillgänglig i visuellt eller teckenspråkstolkade format, så att den verkligen förstås av döva fångar.
Ökad tillgänglighet till tolkar– Regelbunden tillgång till teckenspråkstolkar kan eliminera många kommunikationshinder. Detta skulle kräva samarbete med dövsamhällen och teckenspråksexperter. Dessutom skulle en databas över kvalificerade tolkar kunna skapas för att säkerställa att tolkar finns tillgängliga vid behov. Det vore också viktigt att erbjuda tolkning inte bara vid formella förhör utan även i vardagliga situationer som läkarbesök, juridiska konsultationer och utbildningsprogram.
Tillgängliga informationsmaterial – Att producera informationsmaterial på teckenspråk och med textade videor skulle säkerställa att döva fångar har samma tillgång till information som andra. Materialen bör innehålla grundläggande fängelseregler, nödförfaranden, en lista över tillgängliga tjänster och juridisk information. Modern teknik, såsom pekskärmskiosker eller mobilappar anpassade för döva, skulle kunna förbättra deras orientering i fängelsemiljön.
Utbildning av personal – Att utbilda fängelsepersonal om dövas behov, inklusive grundläggande teckenspråkskunskaper, skulle kunna förbättra relationer och kommunikation. Sådan utbildning bör vara obligatorisk för all personal och omfatta både grundläggande teckenspråksfärdigheter och kunskap om hur man kommunicerar effektivt med döva intagna. Dessutom bör regelbundna workshops och seminarier ledas av experter inom dövfrågor för att hjälpa personalen att förstå de specifika utmaningar som dessa fångar möter.
Psykisk hälsovård – Att erbjuda terapi och stödgrupper anpassade för döva kan lindra de negativa effekterna av isolering och stödja deras rehabilitering. Det vore viktigt att anställa psykologer och terapeuter med teckenspråkskunskaper som kan erbjuda både individuell terapi och gruppterapi.
Slutsats: Den osynliga utsatta gruppen i rättssystemet
Döva personer befinner sig i en unikt utsatt position inom rättssystemet – de drabbas inte bara av språklig deprivation, utan deras kommunikationshinder kan också leda till orättvis behandling och juridisk osäkerhet.
Om rättssystemet ska vara rättvist och inkluderande är det avgörande att staten och rättsprofessionella uppmärksammar denna grupps specifika behov. Att tillhandahålla kvalificerade tolkar, utbilda jurister och förbättra fängelseförhållandena för döva är nyckelsteg för att undanröja de hinder de står inför.
Språk är inte bara ett kommunikationsmedel utan också ett verktyg för att utöva rättigheter. Om döva romer saknar full tillgång till språk, saknar de också full tillgång till rättvisa.
//Deafstudio
AI anklagas för diskriminering av en döv kvinna
| 29 april 2025
Foto: Adobe stock
En döv kvinna anklagar företagen Intuit och HireVue för diskriminering efter att ha nekats en chefsposition. Tillsammans med amerikanska medborgarrättsunionen (ACLU) och andra juristorganisationer har hon nu lämnat in en formell anmälan till myndigheterna i Colorado.
Kvinnan lämnade in sin anmälan till Colorados avdelning för medborgerliga rättigheter och USA:s Kommission för lika anställningsmöjligheter (EEOC). Hon hävdar där att mjukvaruföretaget Intuit och HR-leverantören HireVue har brutit mot flera antidiskrimineringslagar genom användningen av AI-baserade anställningsverktyg. Detta missgynnar döva och personer med annan etnisk bakgrund än vit.
Kvinnan har arbetat säsongsvis på Intuit sedan 2019 med mycket goda omdömen från sina chefer. När hon våren 2024 sökte en chefsposition blev hon tvungen att genomgå en videobaserad intervju via HireVues plattform, som använder automatisk taligenkänning. Tekniken är känd för att ha svårigheter att korrekt förstå tal från döva eller personer som bryter i sitt tal, något som kan leda till lägre bedömningar. Trots att kvinnan bad om anpassningar fick hon ingen hjälp och fick efter intervjun kritik för sin kommunikationsstil. I ett uttalande säger kvinnan att hennes erfarenhet visar hur djupt rotad diskriminering kan vara i AI-drivna rekryteringsverktyg. Hon betonar att marginaliserade grupper inte ska behöva kämpa för rättvis behandling på arbetsmarknaden.
ACLU:s experter påpekar att HireVues teknik ofta misslyckas med att korrekt analysera tal från döva och från ursprungsamerikanska engelsktalande. Trots kännedom om teknikens brister fortsatte Intuit använda systemet och flyttade dessutom kvinnan från telefonbaserad kundkontakt till endast skriftlig kommunikation, trots hennes tidigare goda prestationer.
Företrädare för Offentlig Rättvisa och andra organisationer menar att arbetsgivare har ett lagstadgat ansvar att garantera att anställningstester är rättvisa och tillgängliga. De framhåller att företag inte kan skylla på teknik för diskriminerande effekter.
Intuit och HireVue förnekar dock anklagelserna. HireVues VD säger att deras AI inte användes i kvinnans fall och att företaget arbetar aktivt med frågor kring rättvisa och inkludering. Intuit hävdar att de alltid erbjuder skäliga anpassningar.
Illustrerad ordbok på teckenspråk för döva kvinnor i Nigeria
| 29 april 2025
Foto: Deaf Women’s Association of Nigeria
I Nigeria dör tusentals kvinnor varje år i samband med graviditet och förlossning. Döva kvinnor drabbas extra hårt. Efter att själv ha förlorat sina tvillingar på grund av kommunikationsbrister i sjukvården, valde Helen Beyioku-Alase att agera. Resultatet blev en illustrerad ordbok på teckenspråk – ett verktyg som nu räddar liv.
När Helen Beyioku-Alase, som är döv, befann sig i fjärde månaden av sin första graviditet med tvillingar, kände hon att något var fel. På sjukhuset i Abuja fick hon bara huvudvärkstabletter och skickades hem. Trots att hon återkom flera gånger kunde hon inte göra sig förstådd och personalen gjorde inga försök att förstå henne. Hon förlorade till slut sina tvillingar.
Helen blev ett tydligt exempel på hur sjukvården i Nigeria misslyckats med att möta personer med funktionsnedsättning. Det blev starten på hennes kamp för förändring. Med sin bakgrund som rådgivare utvecklade hon en ordbok – ett illustrerat uppslagsverk på nigerianskt teckenspråk som fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa för döva kvinnor.
Enligt Unicef står Nigeria för 10 procent av världens mödradödsfall, av dem är döva kvinnor särskilt hårt drabbade. Forskning visar att många söker prenatal vård sent – ofta på grund av bristande kommunikation, långa avstånd, höga kostnader och negativa attityder från vårdpersonal.
Sedan ordboken lanserades 2020 har den distribuerats till över 350 offentliga sjukhus och laddats ner av fler än 150 privata kliniker. Projektet omfattar också utbildning av sjukvårdspersonal och teckenspråkstolkar. Hittills har över 150 vårdpersonal och 200 döva kvinnor utbildats.
Oluwasola Deborah Oladeji, en annan döv kvinna och tvåbarnsmamma, brukade undvika sjukhus helt. Nu känner hon sig tryggare eftersom hon kan peka på illustrationer i ordboken för att förmedla sina behov.
Trots stora framgångar hotas projektet av ekonomiska hinder. Planerade utbildningar i andra delstater har fått skjutas upp på grund av utebliven finansiering. Helen hoppas på nya samarbeten och sponsorer. Hennes mål är tydligt, nämligen att inga fler döva kvinnor ska behöva gå igenom det hon själv upplevt.
Teatergruppen Dead Centre gör sin debut på Royal Court Theatre i London med föreställningen ”Deaf Republic”. Föreställningen är baserad på den ukrainsk-amerikanske författaren Ilya Kaminskys bok med samma namn och spelas mellan den 29 augusti och 13 september 2025.I boken skildras en stad där invånarna kollektivt blir döva som en form av motstånd efter att en döv pojke dödats av soldater för att ha ignorerat order han inte kunde höra.
Deaf Republic berättar en modern fabel om krig, mänsklighet och kollektivt motstånd genom talad engelska, brittiskt teckenspråk (BSL) och undertextning. Produktionen är ett samarbete med teckenspråkspoeten Zoë McWhinney och inkluderar en ensemble av döva och hörande skådespelare, luftakrobater och poeter. Med hjälp av dockteater och livefilm flätas historien samman. Ensemblen är i skrivande stund inte officiell då castingen pågår för fullt, men huvudrollen är klar och kommer att spelas av Romel Belcher.
Romel säger till Teckenrapport att det känns kul att få spela huvudrollen i Deaf Republic och extra speciellt eftersom det blir hans internationella debut som skådespelare. Han fick chansen genom sin vän Lydia Gratis som tipsade dem om mig när de letade efter skådespelare. En av utmaningarna är att uttrycka samma roll på två olika teckenspråk, både på brittiskt och irländskt teckenspråk. Hur det går, ser vi i höst. Biljetterna har börjat säljas redan nu.
Florian Tirnovan har tilldelats Stockholms stads kulturstipendium 2025 inom kategorin teater och mim. Med sitt nyskapande arbete inom standup på teckenspråk har han inte bara tagit scenen med storm, utan också förnyat en hel genre – och nu hyllas han av kulturnämnden.
Stockholms kulturnämnd delar varje år ut 20 kulturstipendier inom olika konstformer. Stipendiet är på 40 000 kronor och riktar sig till privatpersoner som är folkbokförda i Stockholms kommun och har varit verksamma i staden under det senaste året inom konstformer som bildkonst, konsthantverk, fotografi, illustration, film, musik, dans, teater, musikdramatik eller litteratur.
Vid urvalet bedömer kulturförvaltningen vad kandidaten har tillfört Stockholms kulturliv under det gångna året. En av de 20 stipendiaterna blev den döve standupkomikern Florian Tirnovan, och juryns motivering lyder:
”Att se stå-upp på teckenspråk ger en vitamininjektion och förnyar och breddar genren. Florian Tirnovans konstnärliga uttryck på ett nära och målande språk ger spännande inblick, förhöjer komiken och visar på nya möjligheter. Det är oväntat, överraskande och roligt. Vi blir inspirerade och vill se mer!”
På sina sociala medier uttrycker Florian sin stora glädje och tacksamhet: Han beskriver sig som mållös och otroligt hedrad över att ha fått stipendiet för sitt arbete med standup på teckenspråk. Han berättar om en fantastisk resa – från det första skämtet på scen till att nu stå som stipendiat – och skickar ett varmt tack till alla som stöttat, hejat och skrattat under vägen.
Till Teckenrapport berättar han att en från Stockholms stads kulturförvaltning ringde honom sent på kvällen, varför han trodde att det bara var en telefonförsäljare. Senare fick han mejl från Stockholms stad som bad honom att ringa dem och då fick han höra den glädjande nyheten och bildtelefonförmedlaren blev lika glad som han.
Florian glädjs åt att hans idoga arbete uppskattas och berättar att han de senaste två åren lagt ett par tusen timmar på sin standup. Han betonar att stipendiet inte betyder att han är färdig utan att det bara är en början. Det finns fortfarande har saker kvar att lära sig och utvecklas inom i standupen för Florian. Stipendiet ger honom möjlighet till att lägga ner mer tid till att bygga broar mellan döva och hörande – något han brinner för.
Han tackar också sina två tolkar för deras tålamod och riktar ett särskilt tack till sina standup-kollegor som varmt välkomnat honom in i en ny värld där teckenspråket fått en självklar plats på scen.
Det här stipendiet är inte hans första inom standup-branschen, ifjol fick han ett stipendium från konstnärsnämnden.
På frågan ifall Florian redan har en vision på hur stipendiet ska användas svarade han: ”Jag ska faktiskt till Las Vegas i sommar, så stipendiet kom minst sagt väldigt lägligt. Nej men skämt åsido, jag har alltid drömt om att starta en podcast på teckenspråk, så det är nog något jag kommer kika lite extra på framöver. Men först vill jag bjuda mina nära och kära på en riktigt fin middag som tack för att de orkat med mig under åren.”
Europeiska dövunionen (EUD) lanserar EUD TV – en ny videoplattform som ska ge Europas döva medborgare bättre tillgång till information om EU-politik, rättigheter och samhällsfrågor.
Med stöd från EU:s CERV-program (Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värderingar) satsar EUD på att göra EU mer tillgängligt genom EUD TV – en plattform där allt innehåll presenteras på teckenspråk. Innehållet består bland annat av djupgående intervjuer med EU-parlamentariker och beslutsfattare, aktuella politiska uppdateringar, inspirerande berättelser från dövsamhället samt utbildningsmaterial.
EUD TV kommer att visas på Youtube och medlemmar i EUD får exklusiv förhandsvisning den 23 april 2025 medan plattformen öppnas för allmänheten den 28 april 2025. Redan idag finns en trailer på vad som kommer att visas i deras program framöver.
Projektet Syssna på mig sänder sitt slutwebbinarium live
| 29 april 2025
Foto: Syssna på mig
Efter tre års arbete för att öka kunskapen om psykisk hälsa på svenskt teckenspråk är det dags att knyta ihop säcken. Den 24 april livesänder projektet Syssna på mig sitt avslutande webinarium – ett evenemang fyllt med reflektion, inspiration och samtal om vägen framåt.
Torsdag den 24 april kl. 19.00–20.30 bjuder projektet Syssna på mig in till ett slutwebbinarium som markerar slutet på ett viktigt treårigt Arvsfondsprojekt. Webbinariet sänds live via Zoom från Örebro i samarbete med Teckenbro och är öppet för alla som vill delta. Projektledarna Sara Schöldt och Anna Racki kommer att sammanfatta vad projektet uppnått, dela insikter och lyfta berättelser från deltagare. Det blir också tillfälle att prata om hur arbetet för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa bland döva kan fortsätta. Christina Eriksson från SDR:s styrelse medverkar som gäst.
Projektet Syssna på mig startade 2022 och har haft som mål att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa inom dövsamhället. Genom berättelser, workshops, digitala föreläsningar och sociala medier har projektet nått ut till döva runt om i Sverige med information och stöd – allt på svenskt teckenspråk. En av de viktigaste milstolparna är lanseringen av en ny webbsida, tillgänglig via SDR:s hemsida, som samlar kunskap, råd och berättelser om psykisk hälsa. Den kommer att finnas kvar som ett stöd även efter projektets slut. Information om hur man anmäler sig till webbinariet eller ytterligare information hittar ni på SDR:s hemsida eller deras sociala medier.