Den 18 maj öppnade Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg sina dörrar för evenemanget Teckenspråk i fokus. Det var en dag som bjöd på guidade visningar både på svenskt teckenspråk och tal. Syftet med dagen var att uppmärksamma teckenspråket och dövas livsvillkor.
Det var Teckenspråksforum i Göteborgs Stad som för tionde året i rad arrangerade evenemanget. I år var det första gången de höll till på det nyöppnade Sjöfartsmuseet Akvariet. Tidigare har de varit på Röhsska museet. Annika Heidlund, informatör på Teckenspråksforum berättade för Göteborg Stads tidning Vårt Göteborg att den nya placeringen gav en ny möjlighet att utforska livet i och runt havet genom de guidade visningarna. Annika menar att arrangemanget visar på vikten av tillgänglighet. Att fler ska kunna vara delaktiga och påverka.
Under dagen hölls tre guidade visningar med teckenspråkstolk. Guidningarna gjordes av utställningen ”Hav av historier”, som täcker 400 år av sjöfartshistoria. Dessutom visades museets största akvarium, korallhavet, där besökarna fick lära sig om koraller, hajar och andra arter.
Just nu och fram till den 9:e juni på Teckenspråksforums Youtubekanal erbjuder Teckenspråksforum föreläsningar som en del av firandet av det svenska teckenspråkets dag den 14 maj. Bland annat finns där föreläsningarna ”Döv projektledare i hörande miljö” och ”Min väg till inspektör som döv”.
Sjuttonåriga Gorrety Akinyi från ett slumområde i Kenyas huvudstad Nairobi har trotsat fördomarna och studerar nu balett. Gorrety är den enda döva eleven i klassen och har hittat strategier för att klara utbildningen. Utbildningen ges av Project Elimu och Gorrety började där under pandemin.
Gorretys hörande klasskamrater funderade först hur Gorrety skulle klara av att dansa balett eftersom hon är döv. Gorrety har tillsammans med projektets grundare Michael Wamaya skapat strategier, som att hon först tittar på vad de andra gör innan hon själv dansar.
Idag är Gorrety vän med sina balettkamrater som lärt sig några tecken, så pass att de nu kan föra enklare konversationer med varandra.
Balettläraren Erick Mwangi berättar för Africa Global Village att inkluderingen är viktig i projektet. Han säger att du inte kan märka att ett barn är annorlunda när de dansar, eftersom de då dansar tillsammans som ett team. Erick lyfter fram att ungdoamarna har lärt sig att respektera och älska varandra samt att dela med sig av det de har.
Söndagen den 26 maj arrangerades Bangolf-SM för döva på filtbanan i Växjö. IK Surd dominerade tävlingen och kammade hem nio medaljer.
I damklassen såg Ann-Catrin Borgert från IK Adils till att ta guldet. Karin Hansson från IK Surd tog silver och hennes klubbkamrat Annica Carlstrand tog bronset. I tvåmannalag för damer vann IK Surd guld medan Trollhättan DIK tog silver och SK Dacke brons.
I herrklassen kämpade Thomas Aronsson från IK Surd in i det sista men fick nöja sig med ett silver, sju slag efter vinnaren Peter Elfvén från IK Adils. Mattias Andersson från IF Nerike tog bronset. I tvåmannalaget för herrar vann IK Adils guld, IK Surd tog silver, och SK Dacke slutade på tredje plats.
I herrveteranklassen tog Ebbe Ohlsson från IK Surd guld efter en imponerande tredje runda på 36 slag. Lorentz Neverland, även han från IK Surd, knep silverplatsen. Bronset gick till Stefan Johansson från IK Adils. I tvåmannalag IK Surd överlägsna och vann guld med hela 55 slag före silvermedaljörerna där laget bestod från en spelare från IK Surd och en från Falkenberg DIF. Trollhättan DIK slutade på tredje plats.
Riksteatern Crea uppmärksammar Evelinas situation i Piteå
| 29 maj 2024
Foto: Privat
Den 22 maj skickade Riksteatern Crea ut ett pressmeddelande med anledning av Evelina Lindbergs situation i Piteå. Evelina, som är dövblind, har nekats tillgång till stödinsatser med personal som behärskar taktilt teckenspråk. Piteå kommun drog in det stöd hon tidigare haft, med motiveringen att hon klarar sig med vanlig hemtjänst, trots att denna inte kan kommunicera med henne. Kammarrätten har nu avslagit Evelinas överklagan, vilket innebär att hon inte får tillbaka sitt stöd.
I pressmeddelandet lyfter Riksteatern Crea fram sin pågående turné med föreställningen ”Frans”, som handlar om en pojke som förlorar både syn och hörsel men återerövrar förmågan att kommunicera via taktilt teckenspråk. Genom att bjuda in kommunalpolitiker till föreställningen i Haparanda den 30 maj, hoppas Riksteatern Crea att politikerna ska få en djupare förståelse för vikten av tillgång till kommunikation för personer med dövblindhet.
Pressmeddelandet påpekar att situationen för dövblinda försämras, trots att det är år 2024 och borde vara tvärtom. Svenska medborgare med dövblindhet nekas nödvändigt stöd och kastas in i en värld av mörker där de inte längre erkänns rätten att kommunicera med sin omvärld.
Synskadades Riksförbunds förbundsjurist, Anna Quarnström, har tidigare uttalat sig om Evelinas fall och betonar att lagstiftningen är bristfällig och kräver en förändring för att säkerställa grundläggande rättigheter för personer med dövblindhet. Hon menar att kammarrättens dom och dess konsekvenser visar hur inhumant låg lagens miniminivå är. Därför uppmanar Anna regeringen att agera för att stoppa denna klappjakt på dövblindas rättigheter.
Framgång för Danmark vid nordiska mästerskapet i bridge
| 29 maj 2024
Foto: Privat
Den 25-26 maj hölls en partävling i bridge NM i Stockholm som arrangerades av BK Dalom. Tävlingen lockade 11 par som tävlade över 66 brickor. I vinnarparet fanns Peter Niemelä som tog guld för andra året i rad. Peter tävlade tillsammans med Bobbie Syväsalmi.
Tävlingar i bridge par NM för döva har funnits sen 1962. I tävlingen tävlar man inte land mot land, utan spelarna kan mixas i paren, förutsatt att de är från ett nordiskt land. I helgens mästerskap var det bara fem bord, med en blindrond för varje par. Tidigare har det varit fler bord i tävlingarna. Henrik Lehtonen från arrangörsklubben BK Dalom berättade att det i början var ganska jämnt innan vinnarna drog iväg under de sista rundorna.
Efter två dagar av intensivt spel stod det klart att Bobbie Syväsalmi och Peter Niemelä hade tagit hem segern med 298,1 poäng. De visade starkt samarbete och skicklighet genom hela tävlingen. På andra plats kom Mikal Urgård och Jens Agmund Moe med 294,8 poäng. Tredjeplatsen gick till Peter Bergkrantz och Mark Drapsa som samlade ihop 289,3 poäng.
Peter Niemelä blev således nordisk mästare för andra gången i rad. På sina sociala medier uttryckte han sin glädje och tackade Bobbie för ett bra partnerskap och bridge-system! Peter tackade också arrangören Henrik. Deltagarna uppskattade BK Daloms välorganiserade tävling och ser nu fram emot nästa års mästerskap i Norge. Samtidigt med mästerskapen i Norge firar också en bridgeklubb sitt 85 års jubileum.
Söndagen den 9 juni är det en viktig dag för EU-medborgare. Det är då de har möjlighet att använda sin röst och rösta vid EU-valet. Statistik och rapporter visar att döva har ett lägre procentuellt valdeltagande än hörande.
Antalet svenska röster till EU har ökat varje gång under de tre senaste valen, det visar statistik från Statistikmyndigheten (SCB). Vid det senaste valet 2019, röstade 55% av de röstberättigade svenskarna. Det innebär att det svenska valdeltagande var högre än EU:s genomsnitt. Dock är siffran mycket lägre hos personer med funktionsnedsättningar, där bland annat döva ingår.
I november berättade Teckenrapport om Myndigheten för delaktighets (MFD) rapport om att personer med funktionsnedsättning har lägre förtroende för demokratiska val än de som inte har någon funktionsnedsättning.
Teckenrapport har kontaktat kommunpolitikern Alexandra Royal i Örebro för att få veta vad hon anser om detta faktum. Alexandra är själv döv har inför kommande EU-val informerat om valet på sina sociala medier och även stått vid val-stugorna i Örebro.
Resultatet av EU-valet kommer att påverka döva i Sverige, menar Alexandra och berättar att man brukar säga att 60% av alla beslut som görs i Europaparlamentet påverkar oss på alla nivåer. Besluten som påverkar döva kan handla om exempelvis arbetsmiljölagen eller funktionsrätt.
Alexandra säger att det är tråkigt och skrämmande att det är färre döva som röstar än hörande. Hon tror att det beror på tillgängligheten och bristen på teckenspråkig information, vilket gör att döva inte hänger med på samma sätt som de övriga medborgarna. Döva medlemmar i alla partier har dock ett eget ansvar att påpeka bristen på teckenspråkig information hos sina partier. Det påverkar oss mer än vad vi tror, säger Alexandra som avslutar intervju med att vädja alla att använda sin rösträtt. Använder du inte den kommer någon annan att använda den.
Man kan förtidsrösta redan nu men den officiella valdagen är den 9 juni.
Teckenrapport vill även meddela att EU-projektet ”Deaf Journalism Europe” kommer att skicka en representant från varje av sina sju partnerländer i projektet till Bryssel för att filma EU-valet. Från Sverige kommer Joel Kankkonen att åka. Teamet kommer att göra en livesändning söndagen den 9 juni, klockan 20.30. Missa inte det unika tillfället att följa EU-valet på teckenspråk. Livesändningen kommer att ske på internationella tecken och länken till sändningen hittar ni på Facebooksidan hos både Teckenrapport och Deaf Journalism Europe.
Två personer misstänks ha satt eld på en indisk döv flicka
| 29 maj 2024
Foto: Adobe stock
En 11-årig döv flicka från Karauli i Indien hittades allvarligt brännskadad på en åker i närheten av hennes hem. Flickan avled tio dagar senare på sjukhuset i Jaipur. Innan hon avled kunde hon berätta att två personer satt eld på henne innan de flytt från platsen.
Flickan tillhörde en folkstam i Indien och lekte utanför sitt hus när hennes mamma hörde hennes skrik. När mamman sprang ut såg hon sin dotter på en åker ungefär 100 meter bort, avklädd med brännskador, skrikandes av smärta. Flickan fördes omedelbart till närmaste sjukhus och därefter till Jaipur för vidare vård.
En polisanmälan är gjord och omständigheterna kring flickans skador är fortfarande oklara. Indiska nyhetssidan NDTV skriver att flickan berättat att det var två personer som satte eld på henne innan de flydde från platsen. Flickans familj är frustrerade över att ingen gripits än och kräver en snabb polisinsats.
Polisen har via sociala medier lovat att lösa fallet och varnat allmänheten för att sprida obekräftade påståenden. Den 14 maj kallades en expert in för att ta flickans vittnesmål. Experten visade bilder på olika personer till flickan som kände igen en av dem. Polisen har skickat prover från flickans hud och kläder till ett forensiskt laboratorium för analys och kommer att fortsätta utredningen.
Hittills har en person frihetsberövats i samband med fallet. Polisen är förtegna och gör inga offentliga uttalanden utan klara bevis, med hänsyn till ärendets känslighet. Den tragiska händelsen har rört upp starka känslor och satt fokus på det Indiska rättssystemets hantering av brott mot utsatta grupper.
I helgen den 25–26 maj arrangerade IK Bålsta Vårkastet 2024 där Theodor Thor tävlade i spjut. Samma helg pågick Stafett-SM i Uppsala där Stefan Franzén deltog. Både Theodor och Stefan är döva landslagsfriidrottare.
I spjut tävlade Theodor från Eskilstuna FI mot åtta andra män. Theodors första kast landade på 69,83 meter och de efterföljande kasten visade sämre resultat samt ett övertramp. När det var dags för Theodors sjätte och sista kast visade han var skåpet skulle stå och lyckade kasta sitt bästa kast, nämligen 71,36 m. Detta kast är nu registrerat som det nya europarekordet för döva. Theodor slutade tvåa i tävlingen, drygt två meter från ettan. Han säger att hans mål den här sommaren är att slå det nuvarande världsrekordet för döva som är på 73,47 meter.
Stefan Franzén tävlade samtidigt i Uppsala för KFUM Örebro i M22 4×100 m. Förutom Stefan bestod laget av Kevin Lindquist, Sigge Bergentz och Alvin Reinebo. Totalt var det fem lag som tävlade i stafetten. Det var jämnt mellan tre lag; KFUM Örebro, Hammarby IF och Uppsala. Stefans KFUM Örebro sprang i mål efter 41,39 sekunder, bara fyra hundradelar före Hammarby IF och 28 hundradelar före Uppsala IF. Därmed fick Stefan och hans lagkamrater ta emot guldmedaljen.
Timothy Morgan, en döv programmerare i Australien, har framgångsrikt tränat ChatGPT att förstå det australiska teckenspråkets (AUSLAN) handalfabet samt enkla tecken.
Timothy skrev på X ”Lägg undan handskarna, kära hörande människor” och hänvisade till de handskar som kan översätta teckenspråk, som i årtionden marknadsförts som en banbrytande uppfinning. Timothy använder i stället videofilmer där han tecknar ”Mitt namn är Timothy” eller ”Hur mår du?” på AUSLAN och låter ChatGPT analysera och översätta filmerna.
ChatGPT är en AI-språkmodell utvecklad av företaget OpenAI. Den är designad för att förstå naturligt språk och generera människoliknande svar baserat på den input den får. Bland annat kan ChatGPT svara på frågor, skapa texter och berättelser om olika ämnen samt hjälpa till att lösa problem. ChatGPT kan läras upp genom frekvent användning, men kan också tränas specifikt för ett förutbestämt ändamål.
Timothy betonar i sitt inlägg på X att han har tränat upp sin version av ChatGPT så att den nu förstår handalfabetet, som endast består av handrörelser. En person frågade Timothy om han också har provat att lära ChatGPT riktade verb och rollbyten. Timothy svarade att detta ännu inte är möjligt eftersom det överstiger hans språkliga kunskaper samt programmeringskunskaper. Timothy berättar att den manuella inlärningen till ChatGPT innebär mycket detaljarbete, eftersom Timothy laddat upp videor av sig själv när han använder AUSLAN-tecken. För varje tecken gav han detaljerade kommentarer och kontext för att hjälpa ChatGPT att förstå nyanserna.
Dr Maartje De Meulder, en döv lingvist, berömde implementeringen och menar att den kan leda till många möjligheter för döva framöver. Längre fram vill Timothy automatisera träningsprocessen så att fler människor har möjlighet att lära AI-språkmodellen att teckna och använda den för att översätta.
När Teckenrapport frågade ChatGPT vilka teckenspråk den kan översätta till text i dagsläget genererade den fram ett svar som säger att den kan översätta från åtta olika teckenspråk; amerikanskt, brittiskt, australienskt, östereikiskt, franskt, tyskt, japanskt och kinesiskt teckenspråk.
Dövtolklärarna på Västanviks Folkhögskola går vidare efter 9 år
| 29 maj 2024
Foto: Privat
Vi på Teckenrapport har tidigare berättat om Juli af Klintberg som går dövtolksutbildningen på Västanviks folkhögskola. Idag, fredagen den 24 maj, tar Juli och hennes klasskamrater examen. I och med det avslutar också Maya Rohdell, Lars-Gunnar Möllefors och Eva Sundqvist Dahne sina uppdrag som dövtolklärare och samordnare.
Teckenrapport har kontaktat dessa tre och ställt några frågor om deras tid som ansvariga lärare på dövtolksutbildningen på Västanviks folkhögskola. Lars-Gunnar Möllefors berättar att de har jobbat som dövtolklärare ända sedan pilotprojektet började 2015, vilket innebär att de har jobbat i totalt nio år nu.
Lars-Gunnar berättar att vid de första åren var dövtolkarnas målgrupp nyanlända, dövblinda och tolkning via internationella tecken men det har förändrats med tiden och nu är målgruppen bredare än så. Eva Sundqvist Dahne tillägger att de första åren hade eleverna inte någon praktik men när utbildningen utökades till två år så lades praktiken till. Maya Rohdell säger att när de utökade utbildningen med ett år så kunde man få djupare kunskaper och mer tid till frågor samt diskussioner i grupper.
Eva berättar att de vid flera tillfällen har tagit kontakt med bland annat tolkchefer och förklarat vad dövtolkar innebär, men att det än idag inte finns tillräckligt med kunskaper hos alla chefer. Lars-Gunnar tillägger att attityden dock har förändrats sen praktiken lades in i utbildningen. Maya säger att hörande tolkar gärna jobbar ihop med dövtolkar och att det är cheferna som är lite skeptiska.
Om fem år kommer tolkyrket för döva teckenspråkstolkar att se bra ut, med fler tolkuppdrag, tror Lars-Gunnar. Han ser redan idag att det kommer fler och fler uppdrag och hoppas att tolkcentralerna börjar anställa döva teckenspråkstolkar i sina verksamheter. Nu finns det en informationsbroschyr om döva teckenspråkstolkar som skickats till alla tolkcentraler och olika myndigheter. Maya menar att det kan leda till en ökad förståelse för behovet av att använda döva teckenspråkstolkar.
Bara för att de tre har avslutat sina uppdrag som dövtolklärare, är det inte omöjligt att de dyker upp då och då som gästföreläsare säger de tre lärarna med glimten i ögat. Under de nio åren som utbildningen funnits har Västanviks folkhögskola haft fem utbildningsgrupper. Totalt har 51 döva examinerats som teckenspråkstolk.
Lärarna avslutar intervjun med att säga att döva teckenspråkstolkar är viktiga eftersom de har teckenspråk som sitt förstaspråk. Hörande teckenspråkstolkar känner sig trygga i samarbetet med döva teckenspråkstolkar, där de kan garantera att översättningen blir rätt. Tolkanvändarna vågar fråga mer eftersom det finns fler döva i rummet, så makten i rummet får en bättre balans.
Nu till hösten startar en ny utbildningsgrupp och uppdraget överlämnas till två nya dövtolklärare; MiaMaria Björkstrand och Mona Riis. De kommer att ha hjälp av en samordnare, vem det blir är i dagsläget inte klart.
Teckenrapport önskar de nyutexaminerade eleverna lycka till i framtiden som döv teckenspråkstolk.