Den världskända sångerskan Celine Dion hyllar teckenspråket på Internationella dagen för teckenspråk genom att släppa 20 nya videor på sitt officiella YouTube-konto. Videorna, som framförs på amerikanskt teckenspråk (ASL), är från soundtracket till dokumentären I Am: Celine Dion, och har regisserats av Irene Taylor.

I dessa videor tolkar den döva artisten Angela ”AV” Vilavong samtliga låtar från dokumentären på teckenspråk. På sina sociala medier uttrycker Celine Dion sin glädje över att kunna dela detta projekt och lyfta fram teckenspråkets skönhet. Hon menar att det betyder mycket för henne att hitta nya sätt att förena oss på, på ett öppet och inkluderande sätt. Celines förhoppning är att dessa videor visar hur vackert det är att skapa musik för alla.

Regissören Irene Taylor har haft digitala repetitioner med ”AV” i en vecka tillsammans med tolken Josh Navarro. Därefter har de tre haft fem inspelningsdagar för att spela in 20 låtar från Celines dokumentär ”I Am: Celine Dion”.

De nya ASL-videorna hade premiär på just Internationella dagen för teckenspråk i världen, den 23 september och finns nu tillgängliga på Celine Dions YouTube-kanal.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Arbetet med att översätta Bibeln till svenskt teckenspråk har nu återupptagits med ny energi. Denna höst får döva runtom i landet möjlighet att ta del av nyinspelade provinspelningar av bibelavsnitt. Tillsammans med ett team av referenspersoner granskar de provinspelningarna noggrant och ger feedback som vidarebefordras till ett översättningsråd som samarbetar med översättarna. Syftet med projektet är att ge döva tillgång till Bibelns budskap på deras eget språk, vilket är en milstolpe för de teckenspråkiga i Sverige.

Det Svenska Bibelsällskapet har anställt Annalena Norrman som projektledare och samordnare för denna satsning fram till mars 2025. I deras pressmeddelande sa hon att om de får ett bra stöd från döva över hela landet kan detta projekt bli något fantastiskt. Dock betonar hon vikten av lokalt engagemang men i övrigt är hon optimistisk inför projektets framtid.

Översättningsarbetet sker i Örebro, där Stina Silvetärn och hennes team arbetar intensivt med översättningen av Galaterbrevet. En viktig aspekt av projektet är att döva själva har huvudansvaret för produktionen. Detta gäller både översättarna, referenspersonerna och översättningsrådet, vilket säkerställer att översättningen håller hög kvalitet och är trogen till teckenspråkets unika uttryck.

Projektet kan genomföras tack vare ett nära samarbete mellan Folk & Språk och Bibelsällskapet samt med ekonomiska resurser från det globala nätverket Global Partnerships. Anders Göranzon, generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, är tacksam för det stöd som projektet har fått och poängterar vikten av fortsatt samverkan. Vid pressmeddelandet sa han att det är nödvändigt att de har många krafter som arbetar tillsammans och just därför är det mycket glädjande att Folk & Språk och Bibelsällskapet har hittat ett gemensamt sätt att genomföra detta arbete.

Han hoppas också att fler, både inom och utanför den teckenspråkiga gemenskapen, får kännedom om projektet. För honom är det viktigt att hela den svenska kristenheten och samhället i stort får veta att en bibelöversättning till teckenspråk äntligen sker.

Det Svenska Bibelsällskapet ser nu med hopp på framtiden och att detta projekt ska bidra till att fler döva får tillgång till Bibeln på ett språk de förstår fullt ut. Samtidigt fortsätter de att samla in pengar för att säkra långsiktigheten i arbetet.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

FN:s kommitté för funktionshinderfrågor har offentliggjort en rapport som granskar om Danmark lever upp till FN:s funktionshinderkonvention. Enligt rapporten brister Danmark på flera områden, särskilt när det gäller rättigheterna för döva.

Ett av huvudkritikområdena gäller tillgången till teckenspråk för döva barn och deras familjer samt på äldreboenden. Rapporten pekar på att döva barn och deras föräldrar inte erbjuds tillräckliga möjligheter att lära sig danskt teckenspråk. Dessutom saknas utbildad personal inom äldreomsorgen som behärskar teckenspråk, vilket begränsar de äldres möjlighet till kommunikation.

Rapporten lyfter också bristen på utbildade teckenspråkstolkar samt den begränsade tillgången till distanstolkning, som endast är tillgänglig under begränsade tider. FN rekommenderar att tolktjänster ska vara tillgängliga dygnet runt och för alla myndigheter.

Tegn Nyt, danska nyheter på teckenspråk, berättar att Danska Dövas Landsförbund (DDL) och Danska Funktionshinderorganisationer på sina sociala medier har uttryckt att de välkomnar kritiken och hoppas att detta leder till en dialog med politiker för att förbättra och säkra dövas rättigheter i Danmark.

Social- och bostadsminister Sophie Hæstorp Andersen har uttryckt att regeringen kommer att ta hänsyn till FN:s rekommendationer i arbetet med att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, har under de senaste månaderna genomfört en omorganisation. Den 23 september meddelade deras förbundsordförande Åsa Henningsson att den nya organisationsstrukturen nu är fastställd.

Bakgrunden till omorganisationen, som meddelades i juni, var att säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet och samtidigt stärka förbundets intressepolitiska arbete. SDR har nyligen avslutat förhandlingarna med den lokala fackklubben, och den nya organisationsstrukturen träder i kraft den 9 oktober 2024.

Omorganisationen innebär att antalet tjänster inom SDR minskas från tio till nio. Tre tjänster som försvinner är däribland administratör och översättare, webbredaktör samt koordinator med säljaransvar.

Samtidigt kommer tre nya tjänster att tillsättas; två intressepolitiska handläggare och en kommunikatör. Rekryteringsprocessen för dessa tjänster inleds i oktober.

SDR tackar för förståelsen under den genomförda omorganisationen och ber om fortsatt tålamod och respekt under den övergångsfas som nu följer.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Helgens individuella discgolf-SM på Ales Discgolfscenter bjöd på spännande tävlingar i både herr- och masterklassen. Mikael Svensson, IK Surd, tog hem guldet i herrklassen och i masterklassen vann Sergejs Vorobjovs, IK Hephata. En stor skräll var unge Noah Rangsjö, som knep bronset i herrklassen, precis som SDI:s Mimmi Granat förutspått.

I helgen avgjordes individuella discgolf-SM på Ales Discgolfscenter utanför Göteborg, i IK Surds regi. Banan är internationellt känd för att vara i världsklass. Till tävlingen var det 26 anmälda spelare till herrklassen och mastersklassen. Under helgen spelades tre rundor, varav två på gula banor och en på vit bana. På lördagen tog spelarna sig runt två banor och på söndagen var det en finalrunda i vad arrangören beskrev som bra discgolfväder.

Mikael Svensson, IK Surd, spelade vasst och stabilt i herrklassen. Under sina tre rundor fick Svensson -1 och kan titulera sig som årets mästare. Victor Jannerlind Söderberg, IK Adils, tog silver och överraskningen Noah Rangsjö, IF Nerike knep bronset.

Mikael och Viktor är etablerade landslagsspelare i Svenska Dövidrottsförbundets, SDI, discgolfslandslag. De tävlade för Sverige i Nordiska Baltiska mästerskapet i början av september. Den unge Noah är ny i gruppen och innan SM förutspådde Mimmi Granat, huvudansvarig för SDI discgolfslandslag, på SDI:s webbsida att hon trodde att Noah kunde överraska och ta medalj i individuella SM. Detta efter Noah uppvisade en stor talang när han i våras tillsammans med sin bror Elias Rangsjö tog tredje plats i par-SM. Mimmis spådom slog in och det blev ännu ett brons till Noah i individuella SM.

I masterklassen tog Sergejs Vorobjovs, IK Hephata, guld före tvåan Marcus Ritcher, IK Surd och trean Andreas Nyberg, DSK Dalir.

Nästa SM för discgolfsspelare blir partävlingen i samband med Dövidrottsspelen i Malmö nästa år.

Sarah Remgren

nyhet@teckenbro.com

Den 23 september kommer världen att uppmärksamma den internationella dagen för teckenspråk. I fokus står de över 200 nationella teckenspråk som används av döva samhällen runt om i världen och deras betydelse för enhet och mångfald i våra språkliga landskap.

Vi, Teckenrapport, uppmärksammar Internationella dagen för teckenspråken i världen och firar samtidigt början på Internationella dövveckan!

Under initiativet ”Lys upp ett blått ljus för teckenspråk” som har varit framgångsrikt sedan 2022, uppmanas allmänna byggnader, arenor och officiella institutioner att lysa upp i blått ljus. Detta symboliserar solidaritet med globala dövgemenskaperna och är ett sätt att visa stöd för dövas språkliga rättigheter.

Arrangören, Världsförbundet för Döva (WFD), betonar att denna manifestation syftar till att främja mänskliga rättigheter och jämställdhet för döva genom att erkänna teckenspråken som en integrerad del av samhället. Färgvalet, blått, har en lång historia inom dövgemenskapen och har varit en symbol för kampen för rättvisa och erkännande sedan WFD grundades 1951.

Under kampanjen 2024 uppmanas regeringar och lokala myndigheter att delta genom att belysa byggnader och dela bilder på sociala medier med hashtaggarna #IDSL och #BlueLight. Detta samarbete ses som ett viktigt steg mot att säkra rättigheterna för döva och  tecken språk i alla delar av livet.

Ser du någon byggnad i blått ljus ikväll? Kommentera gärna i våra sociala medier och dela gärna med dig bilder på de blåa byggnaderna.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Advokatstudenter vid ett universitet för juridik i Storbritannien har blivit uppmanade att vara noggranna med språket de använder för att inte riskera att exkludera eller förolämpa någon. Den nya guiden, som publicerades på universitetets hemsida den 11 september, varnar för användningen av uttryck som kan vara icke-inkluderande, och listar en rad specifika exempel på ord och fraser som anses olämpliga.

Det är på University of Law i London som uppmaningen skett i en guide som tagits fram. En av fraserna som lyfts fram är ”falling on deaf ears”, tala för döva öron på svenska, vilket betyder att man inte få gehör för det man säger. Universitetet påpekar att detta uttryck kan uppfattas som förolämpande för personer med hörselnedsättning. Andra exempel på icke-inkluderande begrepp inkluderar ord som manpower (arbetskraft), policeman (polis) och housewife (hemmafru). Dessa termer anses förstärka könsstereotyper och utesluta individer baserat på deras kön eller yrkesroll.

I guiden ”Guide i inkluderande språk inom juridik”, understryker universitetet hur viktigt det är att använda ett inkluderande språk inom juridiken. Det framhålls att inkluderande språk är en nödvändighet för att skapa en rättvis och respektfull arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, ålder, funktionshinder eller bakgrund, känner sig sedda och hörda.

Enligt guiden är juridiken starkt beroende av exakt och tydlig kommunikation, och språkets betydelse kan inte underskattas. Det framhålls att genom att använda inkluderande språk kan advokater inte bara stärka sina relationer med klienter, utan även skapa en mer rättvis och harmonisk arbetsmiljö. ”Om du vill arbeta inom juridiken behöver du försäkra dig om att språket du använder inte bara är tydligt och juridiskt korrekt, utan även inkluderande”, står det att läsa i guiden.

Den nya guiden har väckt diskussion om var gränsen går för vad som är nödvändigt och vad som kan anses vara ett överdrivet steg mot politisk korrekthet. Förespråkare av inkluderande språk menar att dessa förändringar är viktiga för att skapa en mer rättvis och inkluderande värld, särskilt inom områden som juridik, där språket är en central del av arbetet.

Samtidigt finns det kritiker som menar att vissa av restriktionerna i språket går för långt och riskerar att skapa förvirring. Detta är en del av en större debatt som pågår inom flera professioner, där vissa termer och uttryck anses vara problematiska ur ett inkluderingsperspektiv.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) har lämnat ett gemensamt remissvar på betänkandet ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider”. De betonar hur viktigt det är med dövas fulla delaktighet genom tillgänglighet via teckenspråkstolkning och ett brett utbud av program på teckenspråk.

Kulturdepartementets parlamentariska public service-kommitté har lämnat ett betänkande där de redovisar sina förslag till hur public service ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Public service innefattar Sveriges Television (SVT), Utbildningsradion (UR) och Sveriges Radio, (SR). Detta betänkande har organisationerna SDR och SDUF lämnat ett gemensamt remissvar på.

Organisationerna SDR och SDUF ser public service som avgörande för tillgång till information, särskilt i krissituationer, och betonar behovet av fortsatt fokus på teckenspråk och dövkultur. De uttrycker oro över brist på politisk enighet om public service och kritiserar förslaget att ta bort jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i programverksamheten. Vidare ställer de krav på att behålla och utveckla teckenspråksprogram för barn och ungdomar samt att säkerställa att beredskapsinformation och varningsmeddelanden (VMA) är tillgängliga för döva.

Public service, särskilt SVT och UR, står inför nedskärningar och har begärt mer resurser för att upprätthålla samma produktionsnivå och kvalitet, men dessa förfrågningar har inte tillgodosetts. Det finns därför en risk att en underfinansiering kan leda till försämrad tillgång till teckenspråk och tillgänglighet för döva, särskilt under kriser, vilket påverkar deras delaktighet i samhället. Organisationerna betonar ett behov av klargörande från regeringen gällande public services tillgänglighetskrav inför den kommande tillståndsperioden eftersom de är oroade över att finansieringen av public service inte är tillräcklig för att möta dessa krav.

Dessutom kan den höjda beredskapen och framtida ekonomiska osäkerheter tvinga public service-verksamheter att göra svåra prioriteringar, vilket kan drabba döva. Det kan också leda till att skatteavgiften för public service behöver höjas under tillståndsperioden, vilket skapar osäkerhet både för verksamheterna och för skattebetalarna.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Sedan den 6 juni och hela året ut firas 80-årsdagen av slutet på andra världskriget (1939–1945) i hela Frankrike. Med anledning av detta har David Labatut, borgmästare i en by sydväst om Toulouse, beslutat att anordna en minnesceremoni och utställningar, däribland en med titeln ”De döva under Tredje riket”, Nazityskland under Adolf Hitler. 

Den 8 september, inledde borgmästaren ceremonin genom att hälsa publiken välkommen på franskt teckenspråk (LSF), innan han höll sitt tal på franska med en teckenspråkstolk. Därefter fick publiken se en utställning som lyfter fram döva motståndsmän och soldater under denna tragiska period. Utställningen är ett resultat av ett samarbete mellan byn och Marie-Paule Kellerhals, dövlärare i franskt teckenspråk på Jean Jaurès-skolan i Ramonville. 

Utställningen påminde besökarna om att det mördades över 16 000 döva i Tyskland (genom förgiftning, svält eller i förintelseläger) och mellan 20 000 och 30 000 tvångssteriliserades. Dessutom dödades 6 000 döva judar från Europa i förintelselägren. 

Bland de döva motståndsmännen fanns Lucien Morel som utförde många insatser för att rädda döva från deportation till ”obligatoriskt arbete” i Tyskland samt för att rädda döva judar från dödslägren. 

En annan motståndsman var den döve Paul Burckel som 1940 beslutade sig för att gå med i den franska marinens fria styrkor, men nekades först på grund av sin dövhet. Han insisterade och kunde till slut värvas till den franska marinen som snickare under hela kriget. 

Parallellt med denna utställning organiserades en annan utställning i Louhans. Utställningen organiserade av Dövas historiska och kulturella museum. Där visade de också dokumentären ”Döva vittnen, tysta vittnen” som skildrar nazisternas förföljelse av döva. Efter visningen ordnades en konferens med detta som fokusämne.

Laura Guernalec, MédiaPi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I oktober förra året berättade Teckenrapport om att de döva och hörselskadade spelarna i det amerikanska fotbollslaget Gallaudet Bison fick testa en fotbollshjälm med 5G-anslutning. Nu har Förbundet för sport på college- och universitetsnivå (NCAA) godkänt hjälmen under matcherna för nuvarande säsong.

NCAA har tagit ett steg fram mot inkludering genom att godkänna användningen av en tekniskt avancerad fotbollshjälm för Gallaudet Bison-laget under säsongen 2024. Denna innovativa hjälm, särskilt utvecklad för döva och hörselskadade idrottare, har skapats i samarbete mellan Gallaudet University, AT&T och hjälmtillverkaren Riddell. Den nya hjälmen använder 5G-teknologi för att överföra spelinstruktioner från en surfplatta vid sidlinjen direkt till en digital display inuti hjälmen.

Gallaudet University har länge varit ledande inom tillgänglig idrott. Efter en lyckad provmatch förra säsongen har NCAA nu godkänt hjälmens användning för hela säsongen, vilket är första gången visuell kommunikationsteknologi godkänns för helårsanvändning i NCAA:s historia. Enligt NCAA:s nya regler för 2024 kan tränare nu kommunicera med en spelare på planen via hjälmens teknologi tills det återstår 15 sekunder på spelklockan.

Gallaudets huvudtränare, Chuck Goldstein menar att hjälmen kan minska misstag på planen och underlätta snabba speländringar, vilket gör det enklare för döva spelare att konkurrera på lika villkor. Dock finns det fortfarande utmaningar att lösa.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com