Ökat flexibitet och bättre förutsättningar för döva som läser SFI. SDR och SDUF har lämnat ett gemensamt remissvar på lagrådsremissen “Skärpta krav i SFI” och trycker på förlängd studietid samt möjlighet till SFI-studier på teckenspråk i annan kommun.

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) har lämnat ett gemensamt remissvar på lagrådsremissen ”Skärpta krav i SFI”. Förslagen i remissen innebär ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI).

SDR och SDUF stöder förslaget att de som har rätt till SFI ska kunna delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen om det finns särskilda skäl. Detta är särskilt viktigt för döva, då det finns få SFI-utbildningar på svenskt teckenspråk. Organisationerna framhåller att döva måste kunna beviljas SFI i en annan kommun om hemkommunen inte kan erbjuda SFI på teckenspråk.

Vidare betonar SDR och SDUF vikten av att bedömningar av SFI-elever görs av kompetenta personer med kunskap om svenskt teckenspråk och döva. Eftersom det är få som besitter denna kompetens, kan det vara nödvändigt att överlåta bedömningen till experter i en annan kommun.

Organisationerna motsätter sig dock förslaget att införa en tidsbegränsning för deltagande i SFI, särskilt för döva elever. De påpekar att utbildningsmöjligheterna för döva varierar mycket globalt, vilket gör att vissa döva elever inte ens har ett språk för kommunikation när de kommer till Sverige. Döva lär sig svenskt teckenspråk först för att kunna använda tolk och få samhällsstöd, vilket gör att de behöver mer tid än hörande elever för att integreras i samhället.

SDR och SDUF uppmanar till flexibilitet i regelverket för att möjliggöra längre studietid för döva elever som behöver det, och betonar att särskilda behov för döva elever måste beaktas för att säkerställa deras möjlighet att lära sig svenska på ett tillgängligt och effektivt sätt.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

En ny studie har utsett Gallaudet University, ett universitet för döva och hörselskadade i Washington D.C, till det farligaste campuset i Amerika. Studien utfördes av Parrish Law Firm. Studien är baserad på data från Campus Safety som visade att Gallaudet toppar listan med en skrämmande siffra, 1 110 incidenter per 1 000 studenter.

Data som analyserades täckte en period från 2018 till 2022 och fokuserade på incidentrapporter som berör kvinnovåld, hatbrott och kriminella handlingar.

För att möjliggöra jämförelser mellan olika campus oberoende av storlek, omvandlades rådata till antalet incidenter per 1 000 studenter. Rankningen baserades sedan på det högsta totala antalet incidenter per 1 000 studenter, vilket placerade Gallaudet University på toppen av listan med 1110 incidenter. Tvåan, Hobart and William Smith Colleges, hade 820 incidenter och trean, Chowan University, hade 764 incidenter.

Bland de 1 110 incidenterna som rapporterades vid Gallaudets campus var 282 brott relaterat till kvinnovåld, vilket inkluderar allvarliga brott som våld i hemmet och förföljelse. Universitetet rapporterade även 30 hatbrott, skadegörelse, rån och sexbrott.

Jim Parrish, grundare och advokat vid Parrish Law Firm, uttryckte sin förvåning över de höga nivåerna av brott på amerikanska campus, särskilt våldsbrott. Han betonade att studenternas säkerhet borde vara en prioritet för akademiska institutioner och att studiens resultat påvisar behovet av mer effektiva åtgärder för att minska brottsligheten på campus.

PÅ Gallaudets säkerhetsida finns det tips på vad studenterna kan göra för att undvika brott. Några av dessa tips är aldrig gå ensam på kvällar, se till att någon vet var du är samt vilka ställen du bör undvika.

Denna oroande statistik kring brottslighet på campus, och i synnerhet den högsta nivån av incidenter vid Gallaudet University, visar på ett stort problem som kräver omedelbar uppmärksamhet och handling. Utbildningsinstitutioner har ett ansvar att skapa en säker och trygg miljö för sina studenter och det är tydligt att nuvarande åtgärder kanske inte är tillräckliga. Det är därför nödvändigt med en omfattande genomgång och förstärkning av säkerhetsåtgärder för att garantera studenternas välbefinnande.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Just nu pågår EM i sprintorientering för döva i Riga, Lettland. Parallellt med EM genomförs en veteranvärldscup för klubblag. Sverige har skickat fem löpare till EM och sju veteraner till världscupen. Svenskarna plockade två fjärdeplaceringar i de individuella EM distanserna medan veteranerna tog totalt sex individuella medaljer i världscupen. I EM sprintstafetten diskvalificerades Sverige efter en kontrollmiss.

På tävlingsprogrammet finns tre sprintdistanser; individuell sprint, short race och sprintstafett. I de två förstnämnda distanserna får Sverige skicka max tre löpare och i sprintstafetten ska två damer och två herrar ingå.

Vid herrarnas individuella sprint, blev Frej Fredman bästa svensk på fjärde plats, 14 sekunder efter bronsplatsen. I damernas sprint kom Petra Eklund sjua, en och en halv minut efter bronset. I veteranvärldscupen tog svenskarna tre medaljer. Anne-Marie Strömsten tog guld i W60 klassen medan Anna Pålsson tog brons. I herrarnas M50 klass tog Peteris Kursitis brons.

När det sedan var dags för sprintstafett ställde Sverige upp med ett lag där veteranen Anne-Marie Strömsten ställde upp tillsammans med Nils, Frej och Petra så att det blev ett fullt lag. Inledningsvis efter Petras första sträcka låg Sverige trea och Nils jobbade upp sig och växlade till Frej som tvåa. Frej behöll positionen och växlade till Anne-Marie som tvåa. Dock visade det sig att Nils hoppat över den näst sista kontrollen och Sverige därmed diskats.

Idag, måndag avgjordes short race, en distans som är längre än de individuella sprintloppen. Herrarnas lopp skiljde det bara sekunder mellan medaljplatserna. Nils sprang in som bästa svensk på en fjärde plats, 41 sekunder från brons. I damernas lopp kom Petra på en elfte plats och i veterancupen vann Peteris Kursitis M50 medan Anna Pålsson tog silver och Anna Racki brons i W60.

På Svensk Dövorienterings Facebooksida visas reportage från tävlingarna.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Brittiska arbetsdomstolen har beordrat den engelska myndigheten Department for Work and Pensions (DWP) att betala nästan 50 000 engelska pund (cirka 670 000 svenska kronor) i skadestånd till döve Paul Rimmer. Detta efter att myndigheten upprepade gånger misslyckats med att förse honom med teckenspråkstolkar vid arbetsrelaterade intervjuer.

DWP är en brittisk myndighet som tar hand om de ärenden som i Sverige tas om hand av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Socialstyrelsen och kommunerna. Nu har Paul Rimmer, en döv man, stämt DWP för att de under en period misslyckats med att förse honom med teckenspråkstolkar under arbetsrelaterade intervjuer. I de få fall där tolkning erbjöds, var kvaliteten ofta undermålig.

Arbetsdomstolen konstaterade att dessa upprepade misslyckanden hade en betydande negativ inverkan på Pauls mentala välbefinnande. De menar vidare att dessa återkommande hinder direkt har med den uteblivna tolkningen att göra. Paul tilldömdes totalt 49 880 engelska pund i skadestånd och ränta plus 5 000 pund för att de inte har svarat på Pauls klagomål. Dessutom beordrades DWP betala ytterligare 10 000 pund i exemplariska skadestånd efter att ett internt e-postmeddelande från en DWP-rådgivare visat på ett förtryckande och kränkande synsätt. Som en del av domslutet måste personalen nu genomgå en utbildning i dövkompetens samt om diskriminering av funktionsnedsättning.

Detta domslut förväntas sätta press på DWP att förbättra sitt stöd till funktionshindrade arbetssökande och säkerställa att liknande fall inte upprepas. En talesperson för DWP uppgav till nyhetssidan Big Issue att de är fast beslutna att tillhandahålla tillgängliga tjänster för att säkerställa att kunder som behöver extra hjälp kan få tillgång till stöd.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Tack vare ett samfinansierat europeiskt projekt ”Deaf Journalism Europe” har vi denna nyhetstjänst på svenskt teckenspråk. Projektet kommer att avslutas i slutet av maj 2025 och vi vill nu göra en undersökning om Teckenrapports framtid. Därför vill vi be dig att fylla i vår undersökning som skickas ut till alla partners i DJE-projektet. Vi vill se hur vi kan fortsätta och utveckla Teckenrapport efter att projektet avslutas.

Undersökningen är på svenskt teckenspråk och svenska.

Länk till undersökningen: https://shorturl.at/67gOT

Tack på förhand för din tid och ditt samarbete!

Vid FIFA:s 74:e kongress presenterade FIFA ett nytt tecken som fotbollsspelare kan använda för att signalera att hen upplever rasism på fotbollsplanen.

Fotbollsspelare som möter rasism på planen kan nu signalera det med en ny gest: korsade platta händer. Detta meddelades av världsfotbollsförbundet FIFA vid deras kongress. Gesten presenterades som bild av flera fotbollsspelare som medverkar, som uppmanar till åtgärder mot rasism.

FIFA:s president Gianni Infantino betonade behovet av att stå upp mot rasism och bekämpa den. Han menar att vi inte längre kan acceptera vad som händer på planen och på läktarna. Att rasism är fruktansvärt och utbrett inom fotbollen.

FIFA meddelade att matcher kommer att stoppas, avbrytas eller ställas in vid uppkomst av rasism. Förbundet vill att länder ska erkänna rasism som ett lagligt straffbart brott för att möjliggöra åtal. Dessutom förespråkar FIFA utbildning om rasism i skolor och bättre övervakning av problemet.

Jos de Winde, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I Burundi har läkare och vårdpersonal nu möjlighet att lära sig teckenspråk, efter ett initiativ av organisationen ”Accessible Sign Language Vision”. Anledningen är flera i vården upplevt svårigheter att kommunicera med döva patienter, trots att det länge satsats på utveckling av sjukvården i Burundi.

Sedan president Evariste Ndayishimiye tillträdde 2020 har Burundi byggt flera nya sjukhus, för att förbättra tillgången till vård. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har landets förväntade livslängd ökat från 43,8 år 2000 till 63,8 år 2019. Dessutom har regeringen sedan över ett decennium erbjudit gratis vård till mödrar och gravida kvinnor. Regeringen arbetar också för att inkludera teckenspråk i nyhetssändningar.

Trots det har vissa minoritetsgrupper, inklusive döva, haft svårare att få tillgång till vården. I Burundi bor det ungefär 100 000 döva som ofta möter utmaningar inom vården. Sjuksköterskor och läkare har rapporterat svårigheter att kommunicera med döva patienter, vilket innebär att patienterna ofta inte får den vård de behöver.

Organisationen Accessible Sign Language Vision grundades 2022 av Willy Kamugisha. De jobbar främst med undervisning i teckenspråk och att ge döva möjligheter till entreprenörskap. Willy insåg att han kunde bidra till att lösa kommunikationsproblemen inom vården. Till vaccinationsalliansen Gavi uppger Willy några situationer där vården brister för döva. Bland annat är döva, särskilt döva föräldrar med barn, ofta omedvetna om pågående vaccinationskampanjer. Kvinnor som söker diagnoser för bröst- eller könsproblem möter särskilda svårigheter, särskilt när de får manliga tolkar för att kommunicera med läkare.

Bara några månader efter grundandet av organisationen lanserade Willy ett volontärprogram som utbildar burundiska läkare och vårdpersonal i teckenspråk. Sedan starten har över 120 vårdpersonal utbildats över hela landet. Trots ekonomiska utmaningar är Willy fast besluten att fortsätta för att gynna döva i hela Burundi.

En av de som har fått utbildning är Twagirayezu Jeannette, en barn- och neonatologisk sjuksköterska. Hon berättar för Gavi att utbildningen gjort att hon nu kan ge döva patienter rätt behandling tack vare förbättrad kommunikation. Hon påpekar dock att mer utbildning behövs för att nå en nivå där kommunikationen kan ske friktionsfritt.

Förutom sitt arbete med att utbilda vårdpersonal i teckenspråk, är Willy också engagerad i en lokal dövförening. Där diskuterar han kritiska frågor som påverkar dövas vardag, inklusive hälsa och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Nordöstra ambulanstjänsten (NEAS) i England använder nu ett nytt verktyg som hjälper dem i kommunikationen med patienter som använder brittiskt teckenspråk (BSL). Verktyget är en app som finns i ambulansernas iPads, där en tolk finns tillgänglig dygnet runt.

Från och med maj 2024 har alla ambulanser inom NEAS nu tillgång till teckenspråkstolk via bildtelefoni i SignVideo-appen. Ambulanspersonalen kan använda appen dygnet runt, året runt, för att kommunicera med patienter som använder BSL.

I Storbritannien finns det ungefär 151 000 personer som använder BSL, varav 87 000 är döva. Appen kan nu bidra till en mer effektiv kommunikation för ambulanspersonalen, speciellt vid livräddande insatser men också vid icke-akuta situationer som exempelvis vid utbildning.

NEAS skriver på deras hemsida att deras chef för engagemang, mångfald och inkludering, Mark Johns, menar att NEAS ska leverera patientvård av hög kvalitet och se till att alla patienter får snabb och effektiv kommunikation under nödsituationer. Genom partnerskapet med SignVideo kommer det att bli lättare att ge en första hands bedömning av patienter som använder BSL.

Dövföreningen i Hartlepool tycker detta initiativ är ett stort steg mot att förbättra tillgängligheten och inkluderingen inom akutsjukvården som kommer att bidra till att rädda fler liv. Dessutom främjas jämlikhet mellan döva och hörande.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Örebro kommun tillåter inte döva röstmottagare i EU-valet. Lasse och Britt Marie berättar om tvärvändningen när Örebro kommun förstod att de var döva, då blev de fråntagna uppdraget som röstmottagare.

Lasse S Lorentzon och Britt Marie Sundström, bägge döva och anställda av Örebro kommun, ville bistå som röstmottagare i EU-valet men blev nekade på grund av att de använder svenskt teckenspråk i stället för talad svenska.

Röstmottagare ansvarar för att säkerställa att valet går korrekt till genom att ta emot röster, svara på väljarnas frågor och ge vägledning i vallokalen.

Lasse, gymnasielärare vid Rudbecksgymnasiet, blev initialt väl mottagen som frivillig röstmottagare.

”Först blev jag väldigt välmottagen och placerades i Stora Mellösa, men sen behövde de mina tjänster i Kilsmo, vilket var helt i sin ordning,” berättar Lasse. ”Men när valnämnden i Örebro kommun fick reda på att jag var döv tog de bort mig på ett helt sonika sätt. Det innebär att teckenspråkiga väljare inte får träffa en teckenspråkig röstmottagare.”

Lasse har skrivit en insändare i Nerikes Allehanda, NA:  ”Det finns ju döva röstmottagare på andra ställen i vårt avlånga rike. Hur kan de accepteras medan Örebro, som utropat sig till Europeisk Teckenspråkshuvudstad, fortsätter att diskriminera döva?”

Lasse påpekar att det borde finnas döva eller hörselskadade röstmottagare på centrala platser där man kan rösta i förtid fram till den 9 juni.

 ”Nu känner man sig inte vara en fullvärdig medborgare i Örebro och inte ens i Sverige. Det är en känsla man inte borde utsättas för,” säger han. Trots sin politiska erfarenhet och flera förtroendeuppdrag har han inte ansetts duglig som röstmottagare.

Britt Marie, boendestödjare, delar Lasses frustration och berättade till Teckenrapport att hon hade visat sitt intresse som röstmottagare och blivit antagen till Norra Karlslund men när hon bad om att få teckenspråkstolkar till det obligatoriska mötet den 15 maj blev hon på en gång borttagen på grund av sin dövhet. Hon vill att Örebro kommun ska göra om, göra rätt och samtidigt ge en offentlig ursäkt.

Både Lasse och Britt-Marie betonar vikten av teckenspråkiga röstmottagare för att teckenspråkiga väljare ska få rätt information och stöd. Båda är besvikna över hur Örebro kommun har hanterat situationen.

Örebro kommuns valchef Johan Hellsten motiverar beslutet med att man måste kunna ge service på svenska för att möta väljarnas behov.

Nerikes Allehanda-skribenten Lars Ströman påpekar i en insändare att detta beslut inte bara är diskriminerande utan även visar ett förakt för andra väljare. Han ifrågasätter varför en kompetent teckenspråkig person inte kan utföra uppgiften med stöd av en tolk. Han betonar att detta snarare skadar samhället än gör nytta, och uppmanar till en omvärdering av beslutet för att säkerställa rättvisa och inkludering.

Förra året tilldelades Örebro kommun det mindre hedervärda priset ”Årets Handbojor” av Sveriges Dövas Ungdomsförbund, en symbol för att någon hindras att använda teckenspråket. Med detta beslut ligger Örebro bra till för att få samma utmärkelse i år igen, menar Lars.

Lasse Lorentzon har anmält detta till DO men ställer sig tveksam till att DO tar vidare ärendet trots att detta är något som är grundstadgade medborgerliga rättigheter.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com