Östervångsskolans elever tycker att Lund ska lysa turkost. Det skriver de i ett förslag till Lunds kommun, kallat lundaförslag, via sin lärare Istvan Molnar Karlström. De tycker att Lund ska lysa i teckenspråkets färg på internationella dagen för teckenspråken i världen nästa år.

Den 23 september varje år uppmärksammas den internationella dagen för teckenspråken i världen. Eleverna på Östervångsskolan har genom läraren Istvan Molnar Karlström skickat in ett lundaförslag till Lunds stad. I det skriver de att staden bör uppmärksamma dagen genom att lysa turkost på en centralbelägen byggnad, exempelvis Stadshuset, Domkyrkan eller Universitetshuset. De motiverar sitt förslag med att ”teckenspråk har varit en del av stadens identitet och kultur för de som använt och använder teckenspråk, vilket gör Lund till en särskilt viktig plats för att uppmärksamma denna internationella dag.”

Lund ska vara stolt över teckenspråket och visa det anser eleverna och Istvan. Förutom Östervångsskolan finns det även en teckenspråkig förskola i Lund, Uroxen, som varit verksam sedan 1980-talet.

Eleverna tycker också att Lunds kommun ska upplysa på sin hemsida och i sina sociala medier med en förklaring till varför de lyser turkost under dagen. Utöver att lysa upp staden i turkost, tycker eleverna att vissa platser ska få informationsskyltar, då de har sina egna tecken. Platser som Mårtenstorget, Spyken, Gunnesbo och Linero.

Ett lundaförslag är ett sätt för invånare i Lunds kommun att kunna påverka hur Lund kan bli ännu bättre. De som är folkbokförda i staden kan rösta på förslaget. Ett inlämnat lundaförslag finns publicerat på kommunens webb i 60 dagar. I skrivande stund har förslaget 74 röster.  Det lundaförslag som fått över 100 röster kommer vidare till aktuell nämnd i kommunen. Där går förslaget till handläggning och vidare till beslut.

Förhoppningen är nu att Lunds kommun visar sitt stöd genom att synliggöra teckenspråkets betydelse för Lund. Avslutningsvis skriver eleverna i sitt förslag att de vill stärka känslan av gemenskap och inkludering för alla som lever i vår stad.

Sarah Remgren

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Den nya fotoutställningen Deaf Mosaic på Artcore Gallery i Derby, England uppmärksammar profiler i dövsamhället med porträtt och inspirerande berättelser. Bakom utställningen är den internationella erkända fotografen Stephen Iliffe, som själv är döv.  På utställningen, som pågår mellan 4 oktober till 2 november, finns 42 porträtt av döva med olika bakgrunder, från TV-kock till sjuksköterska. Med Deaf Mosaic vill Stephen lyfta fram mångfalden inom dövsamhället.

Stephen växte upp som den enda döva eleven i sin skola och saknade döva vuxna förebilder. Det har varit en drivkraft för honom i sin fotokonst där han hyllar döva personer och deras berättelser. ”Med rätt stöd finns det inga gränser för vad döva kan åstadkomma,” säger Stephen om utställningen.

Förutom Stephens verk kommer också konst från elever vid Royal School for the Deaf Derby att ställas ut. Eleverna har haft en kreativ workshop under ledning av Stephen, vilket skolans rektor Paul Burrows beskriver som en chans för livet för eleverna.

Ruchita Shaikh, VD för Artcore, ser positivt på utställningen och dess potential att utmana stereotyper om döva. Hon ser Deaf Mosaic som en början på ett längre samarbete mellan dövsamhället och galleriet.

Utställningen är Derbys första stora fotoutställning om dövsamhället och är ett viktigt steg till döva tar mer plats inom den brittiska fotokonsten.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

I simning fortsätter Rudolfs Stupans att imponera genom att slå nya svenska rekord i kortbana gång på gång. De två senaste veckorna har han lyckats slå fem nya svenska rekord i 50 m och 100 m frisim.

Vid Svenska Simspelen i Upplands Väsby för två veckor sedan satte han ett nytt svenskt rekord på 100 meter frisim med tiden 53,38 sekunder. En förbättring av både hans personbästa och det svenska rekordet med fem hundradelar.

Under samma tävling satte han även nytt svenskt rekord på 50 meter frisim med tiden 23,89 sekunder som gav honom en plats i B-finalen. Där förbättrade han starten och tog hem segern, samtidigt som han sänkte sitt rekord ytterligare till 23,72 sekunder.

Rekordformen höll i sig när Rudolfs tävlade i Zoggs Zwim Stockholm i helgen. På 50 m frisim lyckades han komma i mål med tiden 23,57 sekunder vilket innebar att han återigen slog det svenska rekordet.

Det senaste rekordet kom på 100 m frisim där Rudolfs simmade på 53,27 sekunder, vilket är 0,11 sekunder snabbare än hans tidigare rekord. Trots att han missade finalplatsen, var han mycket nöjd med sitt lopp och kommenterade att han kände sig modigare under de första 50 metrarna.

Kortbanesäsongen är i full gång och Rudolfs fortsätter förberedelserna inför Deaflympics 2025 med siktet inställt på ännu fler framgångar i bassängen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Doktorerna i lingvistik Moa Gärdenfors och Nora Duggan firades vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Där mottog de varsin lagerkrans och diplom för deras akademiska prestationer.

Teckenrapport har tidigare rapporterat om Moa och Nora som disputerat inom lingvistik på Stockholms universitet. Moas avhandling handlar om skrivande hos döva och hörselskadade barn i åldrarna 8–18 år. Noras avhandling tar upp om döva migranters erfarenheter inom svensk vuxenutbildning.

Nu har Moa och Nora hedrats för sina akademiska framgångar vid en ceremoni i Stockholms stadshus. De fick ta emot varsin lagerkrans som står för akademisk frihet samt ett diplom som bekräftar deras prestationer.

Ceremonin är en symbol för deras inträde i den akademiska gemenskapen och utgör en viktig milstolpe i deras karriärer. Deras handledare Krister Schönström och Ingela Holmström var närvarande vid ceremonin.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Helgen den 5–6 oktober var det dags för lag-SM i bowling, som avgjordes i RC Arena, Jönköping. Mästerskapet, som arrangerades av Jönköpings DIK, lockade Sveriges bästa bowlinglag i en kamp om guldet i Bakers-spelformen. Denna unika tävlingsform innebär att spelarna i varje lag slår varsin ruta i lagets serie, vilket ställer höga krav på lagets samarbete och strategi. Damerna tävlade i tvåmannalag och herrarna spelade i tremannalag samt med möjlighet att ha en reservspelare.

Totalt tävlade sex damlag och sju herrlag om medaljerna, och spänningen var på topp inför söndagens slutrunda. Mathias Andersson, huvudansvarig för SDI Bowling, hade inför tävlingen tippat att guldet på herrsidan skulle stå mellan Jönköpings DIK och IK Hephata från Stockholm. Han trodde att damernas tävling kunde bli en jämn kamp mellan Trollhättans DIK och IK Hephata.

På damsidan ledde Trollhättans DIK efter lördagens matcher med 10 poäng, följt av IK Scania på 8 poäng och IK Hephata 1 med 4 poäng. Söndagens slutrunda blev dramatisk, då IK Scania lyckades gå om Trollhättans DIK och ta hem guldet. Trollhättan fick nöja sig med silver medan IK Hephata 1 försvarade sin tredjeplats och tog bronset.

Herrarnas tävling var ännu mer jämn mellan lagen. Efter lördagen låg IK Hephata och Jönköping DIK 1 båda på 10 poäng, medan IK Scania och Jönköping DIK 2 hade 8 poäng var. I den avgörande slutrundan lyckades IK Hephata behålla sin ledning och säkrade guldet och Jönköping DIK 1 knep silvret. Bronset gick till Jönköping DIK 2.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Det curaçaoaska teckenspråket måste officiellt erkännas på ön, säger Nationella språkinstitutet Curaçao (NTIC). För närvarande använder cirka 6 000 personer på Curaçao i Karibien det nederländska teckenspråket (NGT) och det vill NTIC ändra på.

Det curaçaoaska samhället fortfarande en del kvar att förbättra när det gäller möjligheter för döva och hörselskadade, säger Iva Martina, ordförande för Stiftelsen för hörselskadade i Curaçao. ”Den föråldrade tabun och skammen för döva och teckenspråk har minskat, men att ha en funktionsnedsättning accepteras fortfarande inte fullt ut på arbetsplatser.”, fortsätter Iva.

På ön Curaçao i Karibien finns det inte bara ett teckenspråk. Precis som de talade språken, tecknas det också på papiamentu som är öns officiella språk, nederländskt-, engelskt och spanskt teckenspråk. De många kulturer som finns på ön återspeglas i de tecken som används.

På 1990-talet blev NGT det officiella teckenspråket i Curaçao. Men enligt Marta Dijkhoff, direktör för NTIC, har det blivit tydligt under de senaste åren att detta språk med nederländsk kontext inte helt passar Curaçao.

”Vi använder olika ansiktsuttryck som betyder något annat i vårt talade språk papiamentu. Dessa matchar ofta inte de nederländska tecknen.” förklarar Marta. ”Därför är läppavläsning på papiamentu grunden för det curaçaoaska teckenspråket. Engelska, surinamesiska och nederländska tecken används som stöd.”, tillägger Iva.

Iva säger att döva och hörselskadade i Curaçao mestadels är beroende av välgörenhet, men detta måste förändras. De kan göra et bra arbete, men ofta blir underskattade och därför inte får en anställning.

För att ändra detta arbetar Iva och Marta med att sätta upp en kommitté för att öka medvetenheten bland arbetsgivarna och samhället. De vill också ha mer teckenspråk på tv och utvecklar ett interaktivt tv-program, som ska vara klart nästa år.

Jos de Winde, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

I samband med den internationella dövveckan arrangerade studentorganisationen Deaf CSUNians Club evenemanget ”Introduktion till dövkultur 101”. Organisationen håller till på CSUN universitetet i Los Angeles, USA. Med ett fokus på att öka medvetenheten om dövkulturen bland studenter och samhällsmedborgare i bjöd arrangörerna på presentationer, workshops och personliga berättelser.

Studentorganisationen arrangerade dagen i samarbete med dövas studentförbund (DSA). Arrangemanget höll till på universitetet och välkomnade alla studenter samt samhällsmedborgare. Studentorganisationens vice ordförande Martha Jaimes-Suazo berättade för nyhetssidan Daily Sundial att det är viktigt att förstå dövsamhällets perspektiv och historia.

Under dagen gästtalade en lärare från dövskolan i Kalifornien samt en döv konstnär. Båda lyfte fram dövkulturen som nyckeln till att hitta en gemenskap och identitet, samt att det är viktigt med opinionsbildning och inkludering.

Efter presentationerna fick deltagarna möjlighet att dela med sig av dövrelaterade skämt när det var dags för öppen scen. Genom denna interaktiva del visade arrangörerna upp en unik del av dövkulturen.

Evenemanget avslutades med en öppen diskussion, där deltagarna kunde reflektera över vikten av kulturell förståelse. Deaf CSUNians ordförande Teija Kishna avslutade med att tacka och betonade att dövkulturen hade förändrat hennes liv.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Kapstaden i Sydafrika har i samarbete med Sydafrikas Dövförbund (DeafSA) lanserat en ny funktion i stadens mobilapp. Funktionen ger döva och hörselskadade invånare möjlighet att kontakta nödcentralen utan att behöva använda röstsamtal. Detta för att förbättra säkerheten och underlätta för dem som tidigare haft svårt att rapportera nödsituationer.

Borgmästare Geordin Hill-Lewis berättar för nyhetssidan CapeTownETC att tjänsten gör det möjligt för användare att registrera sina uppgifter i förväg. Vid en nödsituation kan de sedan skicka en nödsignal på sin telefon. Systemet lokaliserar automatiskt den drabbades plats, vilket gör att räddningstjänsten snabbt kan agera. I tjänsten finns brandkåren, polisen och ambulansen.

Bekräftelser om mottagna nödanrop skickas via SMS, vilket också möjliggör uppföljningskommunikation vid behov. Vid allvarliga situationer kan stadens nödcentral även kontakta den registrerade nödkontakten för vidare hjälp.

JP Smith, ansvarig för säkerhet och trygghet i Kapstaden, framhåller att detta bara är början och att fler utvecklingar planeras, inklusive integrering av röst- och videofunktioner för att förbättra tjänsten ytterligare.

DeafSA, representerat av Jean Claude Smit och Jabaar Mohamed, kommer att arbeta med utbildningskampanjer för att säkerställa att fler registrerar sig för tjänsten. De menar att denna tjänst är ett stort steg mot att ge fler möjligheten att självständigt larma vid en nödsituation. På Jabaars sociala medier finns en film där han berättar om tjänsten med representanter från räddningstjänsten bakom sig.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Tiotusentals brasilianare samlades på megafestivalen Rock in Rio för att njuta av musik från stora artister som Katy Perry. För första gången i festivalens 40-åriga historia visade de teckenspråkstolkar på stora skärmar runt scenen, vilket gjorde festivalen mer tillgänglig för döva besökare.

En av tolkarna var Laísa Martins, som med sitt uttrycksfulla kroppsspråk och rytmiska rörelser förmedlade både text och känsla från Kate Perry’s låtar. ”Det känns som att jag står på scenen med henne,” sa Laísa efter sitt framträdande. Hennes entusiasm och precision fångade publikens uppmärksamhet, både hörande och döva.

Rock in Rio har utvecklat sin tillgänglighet genom att bjuda in dussintals döva och deras följeslagare till ett VIP-område nära scenen. Där kunde de, förutom att se tolkarna, också känna musiken vibrera genom sina kroppar. Inne i en container bakom scenen arbetade tolkarna framför en grön skärm för att deras bild skulle få tydligare bakgrund och underlätta publiken att avläsa dem.

Festivalen var en av många i Brasilien som har tagit stora steg mot tillgänglighet sedan landets inkluderingslag trädde i kraft år 2015. Denna lag garanterar att personer med funktionsnedsättning har rätt att delta i kulturella evenemang och tolkarnas närvaro har blivit ett verktyg för att inkludera döva i musikkulturen.

Henrique Miranda Martins, en 24-årig döv festivalbesökare, deltog på fredagen och beskrev hur viktigt det var för honom att känna musiken och följa tolkarna. ”Vi kan inte stå utanför. Vi behöver vara med och dela upplevelsen med alla andra.”.

Rock in Rio har stärkt sitt rykte som en av världens mest tillgängliga musikfestivaler och visat hur musik kan förena människor, oavsett hörsel.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Amerikanska justitiedepartementet meddelade den 30 september att tre fångar i Wisconsins kriminalvårdssystem kommer att få 15 000 dollar vardera som en del av en uppgörelse efter klagomål om att fångar med hörselnedsättning inte haft lika tillgång till program, tjänster och aktiviteter.

Uppgörelsen kommer efter en utredning som visade att Wisconsins kriminalvårdsmyndighet (WDOC) misslyckats med att erbjuda hjälpmedel som teckenspråkstolkar och andra tjänster till fångar med hörselnedsättning. Klagomål kom bland annat från fångar på anstalter i Milwaukee, Racine och Taycheedah, där de rapporterade brister i både tillgång till tolktjänster och reparation av hörapparater, vilket hindrade deras deltagande i viktiga rehabiliteringsprogram.

Som en del av uppgörelsen har kriminalvårdsmyndigheten förpliktat sig att erbjuda hörapparater och cochlea implantat (CI) gratis till de som behöver det, och att snabbt tillgodose teckenspråkstolk vid behov. Myndigheten kommer också att skapa rutiner för att fånga upp och ge stöd till fångar med hörselnedsättning från och med deras ankomst till anstalten.

William F. Sulton, ordförande för Mänskliga Rättigheter i Wisconsin-avdelning, beskrev uppgörelsen som ett steg framåt, men betonade att det inte är tillräckligt. Han menade att en domstol borde övervaka implementeringen av åtgärderna för att säkerställa bättre långsiktig uppföljning.

WDOC:s generalsekreterare Jared Hoy kommenterade att denna nya policy kommer att säkerställa att både personal och fångar är medvetna om de resurser som finns tillgängliga, vilket gör det möjligt för myndigheten att bättre stödja personer med funktionsnedsättning i sin vård.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com