SVT gör en historisk anställning genom att tillsvidareanställa Juli af Klintberg som deras första döva teckenspråkstolk. Från och med den 1 juni kommer Juli att ingå i SVT:s avdelning Språk & Tillgänglighet, där hon kommer att arbeta med direktsända nyhetssändningar samt tolkning och inspelning av förproducerade program.

Juli har fram till nu vikarierat på SVT Språk och tillgänglighet där hon bland annat bidragit till utvecklingen av nya arbetssätt i tolkstudion. Förutom att Juli blir den första döva teckenspråkstolken på SVT är hon också en eftertraktad tolk i internationella sammanhang, där hon använder internationella tecken.

På fredag, den 24 maj, tar Juli sin examen som döv teckenspråkstolk från Västanviks folkhögskola efter två års studier. Hennes utbildning och erfarenhet gör henne väl rustad för sin nya roll på SVT. SVT uttrycker på sin interna hemsida glädje över att Juli har tackat ja till tjänsten.

Till Teckenrapport berättar Juli att hon är mycket glad över att ha fått denna möjlighet och ser fram emot att fortsätta bidra till SVT:s arbete med att göra deras innehåll mer tillgängligt för döva och hörselskadade. Nu får döva och hörande tolkar jobba tillsammans, vilket bidrar till ett större tolkfönster, menar Juli.

Innan Juli började jobba på SVT har hon bland annat arbetat hos Riksteatern Crea, på SVT Nyhetstecken, åt Dramaski och UR Teckenspråk. Under hennes uppväxt fick hon dessutom erfarenhet från teve och teater genom hennes pappa, som är den rikskända teckenspråkiga clownen Manne.

SVT skriver på sin interna hemsida att anställningen av Juli är ett viktigt steg mot ökad representation och tillgänglighet i media, samt att Julis erfarenheter därför kommer att vara en värdefull tillgång för SVT.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

I en motion, gjord av bland annat Miljöpartiet föreslog man att utse Örebro kommun till en försökskommun för teckenspråkigt förvaltningsområde. Förslaget har nekats av Riksdagens konstitutionsutskott.

Motionen, 2023/24:2679, skrevs av bland andra Camilla Hansén från Miljöpartiet. Bakgrunden till motionen är att Europarådets minoritetsspråkskonvention godkändes år 2000 av den svenska regeringen. I den konventionen inkluderas bland annat samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch som minoritetsspråk. Fem år senare, 2005, fick svenskt teckenspråk samma status som de nationella minoritetsspråken. Ytterligare två år senare tillsattes en språklagsutredning som resulterade i att man 2008 antog en ny språklag som inkluderade skydd och främjande av svenskt teckenspråk. Trots flera motioner och behandlingar i riksdagen har det konstaterats att teckenspråket inte faller inom ramen för minoritetsspråkskonventionen, men stöd ges för att främja de dövas möjligheter.

I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk regleras förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska. Att en kommun är förvaltningsområde för ett språk innebär att språket har stärkta rättigheter inom kommunens förvaltningsmyndigheter. Andra kommuner än de som nämns i lagen kan ansöka om att inkluderas i ett förvaltningsområde.

Trots att svenskt teckenspråk erkändes samma status som de nationella minoritetsspråken så finns det i dagsläget ingen kommun som har svenskt teckenspråk som förvaltningsområde. Örebro kommun, som idag är förvaltningsområde för finska, har arbetat för att inkludera teckenspråk som ett minoritetsspråk.

Beslut om att en kommun ska ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen. Nu har Riksdagens konstitutionsutskott nekat önskemålet om att utreda teckenspråk som minoritetsspråk, med hänvisning till att det redan finns ett ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket enligt språklagen och att språket inte uppfyller alla krav för att bli ett fullvärdigt minoritetsspråk. Miljöpartiets Jan Riise i konstitutionsutskottet valde att reservera sig mot det beslutet.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Tidigt på morgonen den 8 maj pågick en pro-palestinsk demonstration vid George Washington University i Washington, D.C. som rensades av polisen. Bland demonstranterna fanns döva medlemmar från föreningen Students for Justice in Palestine (SJP), som finns på Gallaudets universitet.

Demonstrationerna vid George Washington University var en del av en nationell rörelse där studenter kräver att deras universitet ska dra tillbaka investeringar från företag med kopplingar till Israel.

Demonstrationerna gjordes vid ett läger som etablerades den 25 april. I lägret bodde ursprungligen studenter från George Washington University. Kort därefter anslöt sig demonstranter från andra lokala universitet, inklusive Gallaudet. Medlemmar från Gallaudets förening SJP bodde i lägret vid George Washington University hel- eller deltid. För att garantera att döva studenter kunde delta fullt ut i protesterna och få nödvändig information såg volontärerna till att fixa ASL-tolk på plats. På morgonen den 8 maj gick polisen in i lägret, delvis med användning av pepparspray. Totalt arresterades 33 demonstranter, inklusive en hörande Gallaudet-student som agerade som volontärtolk.

En Gallaudet-anställd som var på plats när lägret rensades, beskrev på Instagram hur koordinatorer signalerade till henne och andra döva deltagare att fly när polisen anlände. Hon bevittnade hur en kvinna framför henne blev knuffad och sprutad i ansiktet av polisen. På sitt Instagram skrev hon om polisens ankomst: ”Jag är döv och kan inte höra någonting, men du kan se kroppsspråket, du kan se deras ilska.” Tidigare på kvällen hade den anställde lärt en grupp pro-palestinska demonstranter hur man tecknar ”befria Palestina.”

Studenten Bobbi-Angelica Morris var särskilt engagerad i protesten. Bobbi-Angelina är masterstudent i socialt arbete och ordförande för Students Against Mass Incarceration (studenter mot massfängsling) vid Gallaudet. Hon berättade för tidningen 19th News att hon är en svart, döv och funktionshindrad person samt ickebinär och abolitionist. Sedan tillade hon att hon tror på en värld utan statligt våld samt att detta inte bara handlar om Palestina utan också om kollektiv befrielse. ”Ingen av oss är fria förrän vi alla är fria” avslutade hon.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Scott Lehrmann och Shayna Unger blev den 14 maj världens första döva att bestiga Mount Makalu i Nepal. Mount Makalu är världens femte högsta topp som mäter 8 485 meter över havet.

Scott och Shaynas bestigning av Mount Makalu har pågått i 34 dagar. För att bestiga toppar över 8 000 meter behöver klättrarna acklimatisera sig genom att gå upp och ner i höjdmeter. Dessutom behöver väderleksrapporten visa stabila förhållanden under en längre sammanhängande tid.

Ifjol besteg de Mount Everest och Mount Lhotse, världens högsta respektive fjärde högsta berg. Shayna blev då världens första döva kvinna att bestiga Mount Everest. Bestigningarna då gjordes tillsammans med sherporna Mingma Dorchi Sherpa och Mingma Tenje Sherpa, som är tvillingbröder. I år anlitade Scott och Shayna bröderna igen eftersom de fick bra kontakt med dem. Tilläggas bör att denna bestigning blev brödernas 18:e respektive 19:e topp över 8 000 meter!

Bestigningen av Mount Makalu bestämde paret att göra för att de ville bestiga fler toppar över 8 000 meter, och de ville tillbaka till Nepal och fortsätta sin fina kontakt med sherporna. Mount Makalau drar inte till sig lika många klättrare som Mount Everest, vilket gör att det är mindre folk. Dessutom kan man från toppen se både Mount Everest och Mount Lhotse.

På parets sociala medier berättar de om förberedelserna inför, samt uppdaterar följarna om den pågående expeditionen. Bland annat berättar de att de på självaste bestigningsdagen tar fram ett par rena torra strumpor som de förvarat i en försluten plastpåse. Strumporna kallar de för ”summitsocks”. Detta gör de dels för att rena och torra strumpor ger mindre skoskav och mer värme, dels för att känna lukten av rena kläder och för att bringa tur.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

I början av maj dödades Vinod, en döv 6-årig pojke i Dandeli, Indien, efter att hans mamma hade kastat honom i en flod full med krokodiler. Det skriver CBS News.

Savitri, mamman till Vinod, berättade för CBS News att hon grälat med sin man, Ravi, och i ren frustration tagit Vinod medan han sov och slängt honom i floden till krokodilerna. Enligt The New Indian Express är anledningen till grälen att Ravi inte kan acceptera att Vinod är döv.

Savitri menar att det är hennes man som är den skyldige, att det är Ravi som velat se Vinod död och att de har haft många gräl kring detta. Enligt Savitri har Ravi sagt att allt Vinod gör är att äta och att hon då försökt säga att han skulle låta Vinod vara. Ravi fortsatte dock att tjata om att låta Vinod dö och envist be henne att slänga honom till krokodilerna.

Efter att ha slängt Vinod i floden åkte Savitri hem och vädjade i panik till sina grannar att leta efter Vinod. Grannarna kontaktade polisen samtidigt som de började leta efter Vinod. Polisens dykare fann Vinod i floden först morgonen därpå. Kroppen hade flera bitmärken orsakade av krokodilerna. Dessutom saknades en hand.

Savitri och Ravi sitter nu häktade av polisen, misstänkta för mord och inväntar rättegång. Paret har ett barn till, en hörande tvååring, som deras släktingar nu har tagit hand om.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Under helgen den 18–19 maj kom flera unga döva idrottare till Örebro för att tävla i Ungdomsspelen med sporterna friidrott och fotboll. Ungdomarna kom från fem olika dövidrottsklubbar. 

Det var IF Nerike som arrangerade vårens Ungdomsspel där friidrott stod på lördagens agenda i Tybblelundshallen och fotboll på söndagen på Rosta gärde. Totalt var det 142 deltagare som tävlade för fem olika klubbar; IK Virtus, IK Surd, SK Lundia, IK Hephata och IF Nerike. Svenska Dövidrottsförbundet (SDI) konstaterade att det var 15 fler deltagare jämfört med Ungdomsspelen i Leksand i höstas.

I friidrott tävlades det i längdhopp, kula och löpning i sträckorna 60 m, 200 m samt stafett 4 x 200 m. De tävlade i åldersgrupperna 11, 13, 15 och 17. Ledarna kunde se lovande talanger bland ungdomarna. Resultaten för åldersklassen 11 visas inte. I de övriga åldersklasserna kammade IF Nerike hem flest guld med SK Lundia tätt efter.

I fotboll spelade deltagarna i åldersgrupperna U11, U14 och U17. Totalt deltog 7 flicklag och 11 pojklag. IK Hephata vann i Flickor U11 (tillsammans med IK Surd) och U14 (tillsammans med IK Virtus) medan SK Lundia vann U17. IK Hephata vann också i Pojkar U11 medan IF Nerike vann i U14 och U17.

Nästa Ungdomsspel blir i Stockholm helgen den 15–17 november, med IK Hephata som arrangör. Idrotterna blir då futsal och simning.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Teckenrapport har tidigare rapporterat om Örebro och Stockholm som hyllat sina idrottare som tagit SM-guld eller högre valörer. Sju dövidrottare från Örebro bjöds till Örebro slott, 13 dövidrottare från Stockholm till Stockholms stadshus. Den 16 maj var det Göteborgs tur, dit bjöds sex dövidrottare till Börsen.

Göteborgs SM-vinnarfest är en tradition sen 1993. Under 2023 tog totalt 167 göteborgare SM-guld och den 16 maj hyllades alla dessa idrottare på Börsen i Göteborg. Av de 167 idrottarna finns sex dövidrottare. Festprogrammet innehöll mingel, välkomsttal, middag och därefter prisutdelningar.

IK Surd har publicerat på sina sociala medier vilka som var inbjudna för att ta emot hyllningar; i padel var det Johan Isacsson. I bangolf var det Annica Carlstrand och Karin Hansson. I boule var det Claes Eklund, Christer Lindsjö och Roland Nyberg. IK Surd påpekade dock att det var några vinnare som saknades på listan, bland annat några spelare från futsal och discgolf.

Vi på Teckenrapport gratulerar till fina prestationer.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 5 juni ska Nora Duggan, efter fyra års arbete, försvara sin doktorsavhandling på Stockholms universitet. Noras avhandling är på engelska och dess titel översatt till svenska är: ”Döva migranter inom svensk vuxenutbildning: Språkideologier, repertoarer och translinguala metoder.”

Nora Duggans avhandling är en del av det pågående forskningsprojektet som handlar om döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige. Syftet med avhandlingen är att undersöka döva migranter i Sveriges erfarenheter av språkinlärning med fokus på hur sociala, kulturella och språkiga faktorer påverkar deras språkinlärning och användning.

Döva migranter möter fler utmaningar jämfört med hörande migranter, inklusive begränsad tillgång till språk i barndomen och pressen att lära sig både svenska och svenskt teckenspråk för att kunna använda teckenspråkstolk. Denna situation kan leda till svårigheter att få tillgång till viktiga tjänster som sjukvård. Noras avhandling analyserar också hur språkideologier påverkar klassrumsinteraktioner och motivationen hos döva migranter att lära sig språk. Avhandlingen är ett resultat från deltagarobservationer och intervjuer vid fyra folkhögskolor i Sverige.

Resultaten är presenterade i fyra studier där den första studien handlar om att visa hur språkanvändningen i klassrummen påverkas av språkideologier. Den andra studien handlar om olika transspråkandesstrategier som används och hur effektiviteten är utifrån deras bakgrund. Den tredje studien är om hur språkinlärning och språkanvändning påverkas av sociokulturella faktorer. Den fjärde och sista studien berör hur det svenska byråkratiska systemet påverkar döva migranters möjlighet att integreras i samhället.  

Disputationen är öppen för alla och sker den 5 juni, klockan 13.00, både på Stockholms universitet och digitalt över Zoom. Noras opponent är professor Dr. Annelies Kusters från Heriot-Watt University i Edinburgh. Annelie är professor i teckenspråk och interkulturell forskning och är själv döv. Det är första gången Stockholms universitet har en döv opponent vid en disputation. Språket vid disputationen blir svenskt teckenspråk, internationellt tecknande och talad engelska.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter två kast över 70 meter i Stockholm i början på maj och sitt fjärde bästa resultat genom tiderna blev Theodor Thor uttagen till landslaget vid Nordiska mästerskapen i Malmö helgen den 18-19 maj.

I Nordiska mästerskapen tävlar 1-3 deltagare från varje nordiskt land; Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Mästerskapen är en individuell tävling där alla tävlar om att bli nordisk mästare. Det är således ingen lagtävling mellan länderna.

I spjut är Theodor och hans landslagskollega Jakob Rahm två av nio tävlande män. Hans sikte är att hamna i topp åtta, då motståndet är riktigt tufft. Theodors personbästa är 72,46. Tittar man på kastarnas personbästa så har båda svenskarna sämst resultat medan de övrigas personbästa ligger mellan 79–81 meter. Hamnar Theodor i topp åtta så innebär det att han är med den grupp som får kasta ytterligare tre kast och har chans att klättra högre upp i resultatlistan.

På söndag den 19 maj kl 14.05 inleds spjuttävlingarna.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

I den södra indiska delstaten Kerala prästvigdes landets första döva präst i den katolska kyrkan. Det var Joseph Thermadom som prästvigdes och därmed är han den andra döva prästen i hela Asien, samt den 26:e i hela världen.

Ärkebiskop Andrews Thazhath utförde prästvigseln den 2 maj för Heliga Korsets diakon Joseph Thermadom, 38 år, i Thrissur, Kerala. Joseph, som kommer från Thrissur, studerade naturvetenskap innan han gick med i Heliga Korsets församling. Därefter studerade han teologi i USA vid de Dominikanska Missionärernas Döva Apostlar. Augusti 2023 avlade han sina sista löften. Församlingen framhåller att Josephs slutliga löften har gjort historia, eftersom han är den första döva personen som avlade sina slutliga löften i Indien.

Ärkebiskopen Andrew, som är ordförande för den katolska biskopskonferensen i Indien, hyllade den nye prästen som Guds utvalde från Trichurs ärkestift.  Joseph är utvald för det. ”Vi är glada och stolta,” tillade ärkebiskopen. I sin predikan refererade ärkebiskopen till profeten Jeremia och uppmanade Joseph: ”Joseph, säg inte att du är döv och dum. Mitt ord är i dig. Du måste göra vad jag säger. Dit jag säger, dit måste du gå.”

Indien har cirka 60 miljoner personer med hörselnedsättningar. Joseph vill nå ut till dem genom sin församling med böner på teckenspråk.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com