I fredags den 12 april demonstrerade döva personer utanför riksdagen i El Salvador. Anledningen är att de kräver att de ska ha rätt att ta körkort, vilket inte är fallet idag. Denna åtgärd är nödvändig, menar demonstranterna, för att säkerställa dövas rätt till transport och arbete.
Med slagorden ”Att inte ge oss körkort är diskriminering” och ”Vi behöver en trafikskola med undervisning på salvadoranskt teckenspråk” kräver demonstranterna att döva ska få tillgång till körkort och därigenom kunna leva ett oberoende liv. Idag hindras döva att ta körkort på grund av en artikel i de allmänna trafiksäkerhetsföreskrifterna som är lagstiftade i El Salvador. Däri står att total dövhet är en av de sjukdomar eller fysiska begränsningar som hindrar en person från att ha rätt att ta körkort.
Idag finns ungefär 30 000 personer med hörselnedsättning i El Salvador, varav 6 000 är döva. Demonstranterna menar att döva är fullt kompetenta för att köra och att det skulle underlätta för många att skaffa ett arbete om de har körkort. Vidare vill demonstranterna se att en körkortsutbildning på salvadoranskt teckenspråk införs.
Ledamoten för ett av partierna, VAMOS-partiet, Claudia Ortiz, tog emot demonstranterna och sade att partiet kommer att arbeta för att granska demonstranternas krav och sammanställa ett lagförslag för att presentera det till riksdagen. Partiets stöd är ett viktigt erkännande av dövas rättigheter och behov inom transportsektorn.
Skånes Dövas Distriktsförbund tar tillbaka beslutet om namnbyte
| 17 april 2024
Foto: SDDF
Skånes Dövas Distriktsförbund (SDDF) hade en extra årsstämma den 7 april där en höjdpunkt bland punkterna var styrelsens proposition om namnbyte som skulle leda till en historisk förändring. Efter en lång process av överväganden och medlemskonsultationer föreslog styrelsen att förbundets namn skulle ändras till SDR Skåne. Styrelsen skrev i sin proposition att namnändringen kommer att förstärka förbundets varumärkesidentitet och modernisera dess image.
SDDF:s styrelse lade fram en proposition om namnändringen och den 7 april genomfördes en extra årsstämma. Stämman beslutade enhälligt att bifalla styrelsens proposition.
Idag, onsdag gjorde SDDF ett inlägg på sin Facebooksida där ordföranden, Annett Rosenlind, berättar att enligt förbundets stadgar står det att man inte får ändra stadgarna vid en extra årsstämma. Något som medlemmarna uppmärksammat att styrelsen missat. Annett säger att det är styrelsens ansvar att arbeta enligt stadgarna och det innebär att de inte kan göra namnbytet nu utan måste vänta tills en ordinarie stämma. Till dess kommer styrelsen att fortsätta jobba med processen av ett namnbyte samt samarbeta med SDR.
Teckenrapport har blivit kontaktad av en medlem hos SDDF:s som säger att SDDF:s stadgar olyckligtvis är otydliga där den ena punkten säger emot den andra. I en av punkterna i stadgarna står det att en extra årsstämma kan besluta om de punkter som finns med i kallelsen. Styrelsens proposition fanns med i kallelsen. Det som säger emot med denna punkt är en annan punkt som säger att en stadgeändring endast får göras vid ordinarie årsstämma. Om man gör ett namnbyte måste man per automatik göra ändringar i stadgarna också.
De anslutna föreningarna till SSDF är nu informerade om detta.
Howie, en åtta år gammal krabba, har blivit en sensation på sociala medier tack vare sitt unika beteende. Ägaren Laura Porter delar Howies äventyr på sociala medier, där hon visar upp hur Howie kommunicerar genom tecken, bär hattar och njuter av mänsklig mat. I måndags vann Howie och hennes ägare Laura titeln årets djurförespråkare.
Cheer Choise Awards är en gala som uppmärksammar och hyllar olika positiva sidor på sociala medier. Galan hålls i USA och i år fanns det 13 olika kategorier där vinnare utsågs. I kategorin natur och miljö delades ett pris ut för årets djurförespråkare som Howie och Laura vann.
Trots att Howie har överträffat sin arts förväntade livslängd, fortsätter hennes fans att hoppas på att få se henne fira sin nionde födelsedag i juni. Howie lever ett bekvämt liv med Laura i Omaha, USA, och tycker om lyxiga delikatesser som kaviar, ost och grönsaker, vilket hon ofta avnjuter klädd i en mängd olika hattar och accessoarer. När Howie inte äter eller klär upp sig går hon gärna på promenader med sin ägare, fastsatt i sitt koppel.
Den ovanliga krabban har stulit hjärtan på sociala medier med sitt överraskande intelligenta beteende. Krabban blev först viral på TikTok 2022 när Laura delade en video där hon visade upp Howies förmåga att kommunicera sin hunger med tecken. Idag kan Howie teckna ”MAT” och ”MER”.
Howie har förvånat Laura med sin intelligens och förmåga att känna igen mänskliga ansikten. Trots att Laura var tveksam i början till Howies förmåga att kommunicera genom tecken har hon blivit imponerad av hur Howie har utvecklat sin färdighet genom att observera Laura under matningstid.
Nu håller Howie på att ömsa sitt skal och under den processen äter Howie inte. Laura är orolig för Howies hälsa eftersom Howie redan passerat den genomsnittliga livstiden för krabbor, som är ungefär 2-3 år i vilt tillstånd. Trots de utmaningar som väntar i framtiden, håller Laura sig optimistisk och fokuserar på att göra Howies återstående tid så bekväm och lycklig som möjligt.
Eleverna vid dövskolan i South Carolina i USA har äntligen fått en lekplats anpassad speciellt för dem efter att ha väntat i sex månader. Den 10 april invigdes den nya lekplatsen nära deras klassrum. Lekplatsen är i naturmaterial.
Tidigare var eleverna tvungna att gå i upp till 10 minuter till en annan lekplats på andra sidan campus. Anledningen var för att skolan samlat ihop låg- och mellanstadiet samt gymnasiet på samma ställe på campus och då hamnade de minsta barnen längre ifrån en lekplats, förklarar Jolene Madison, skolans rektor.
Den nya lekplatsen främjar elevernas motoriska färdigheter på ett bra sätt eftersom eleverna kan klättra, springa uppför backar och utforska saker. Lekplatsen är bland annat utrustad med en snurrskiva, miniatyrbanor, klätterväggar, rutschkanor och balansbommar. Elevernas favoritdel just nu är en kurvig rutschkana nerför en backe.
Jillian Bechtel, lärare i första och andra klass säger att lekplatsens läge gör det enkelt för eleverna att bränna av lite extra energi när de behöver det. Lekplatsen gör det möjligt att bedriva utomhusaktiviteter och lektioner, bland annat med ABC-väggen och känsloväggen.
SDR och HRF kräver bibehållen och utökad tillgänglighet för SVT genom vidaresändningsplikt
| 17 april 2024
Foto: Adobe stock
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i varsitt remissvar till Kulturdepartementet betonat vikten av att garantera enkel tillgång till public service, särskilt för äldre, döva och hörselskadade. I en tid där många föredrar streamingtjänster och internetbaserad tv, insisterar SDR och HRF på att trådbunden tv fortfarande är en viktig källa till information för många.
Vidaresändningsplikten, som innebär att vissa kanaler måste vara tillgängliga utan extra kostnad för hushåll anslutna till trådbundna nät, är enligt både SDR och HRF en nödvändig åtgärd för att garantera tillgången till SVT och UR. Med tanke på att många äldre fortfarande förlitar sig på traditionell tv-sändning skulle avskaffandet av vidaresändningsplikten resultera i en begränsning av tillgängligheten för de personer som befinner sig i ett digitalt utanförskap.
Särskilt betonas behovet av textning och andra tillgänglighetstjänster för hörselskadade. HRF föreslår att radio- och tv-lagen ändras för att tydligt inkludera krav på tillgänglighetstjänster som textning, tolkning och uppläst text. En sådan lagändring skulle garantera att äldre och personer med hörselnedsättningar kan dra nytta av public service utan hinder.
Den tekniska utmaningen med att säkerställa tillgänglighet för alla är viktig och både SDR och HRF säger att det är ett hinder att det idag är brist på tydliga tillgänglighetskrav på distributörer och tillverkare. Genom att utöka vidaresändningsplikten till att omfatta textning och andra tillgänglighetstjänster kan tillgången förbättras avsevärt, inte bara för SVT och UR utan även för andra tv-kanaler som distribueras via trådbundna nät.
SDR och HRF argumenterar även för att vidaresändningsplikten inte ska vara bunden till en speciell plattform eller teknik. Detta är särskilt viktigt med tanke på den kommande lagstiftningen inom EU:s tillgänglighetsdirektiv, som förväntas tas in i svensk lag senast 2025. Genom att garantera att kanalerna är lätta att hitta och nå, oavsett leverantör och teknisk plattform, kan tillgängligheten förbättras för alla, inklusive äldre och personer med hörselnedsättningar.
En av de fyra tjänsterna hos EUDY har tilldelats till Sverige
| 17 april 2024
Foto: Privat
Europeiska Ungdomsförbundet för Döva (EUDY) hade tidigare utannonserat fem tjänster. En av dessa har gått till Sverige, närmare bestämt till Laith Foad Fathulla, som är verksamhetschef. Teckenrapport passar på att intervjua honom om hans nya roll, dess innebörd och hans tankar om framtiden.
Laith har nu jobbat i snart två månader och har inledningsvis en provanställning till december i år. Han är hedrad och känner ett stort förtroende att nu få leda EUDY:s arbete framåt. I sin tjänst styr Laith sitt team som består av fem personer och Laiths främsta arbete att ansvara för personalen, se till att budgeten hålls, ansvara för kontakter utåt i Europa. Dessutom ska Laith undersöka olika möjliga vägar för EUDY att ta sig fram i förändringens vindar i den nya digitala eran. Laith tycker sig se att EUDY haft en tendens att ha influenser från västvärlden, vilket han vill ändra på. EUDY ska vara öppet för alla Europas 47 länder, oavsett bakgrund.
EUDY har sitt huvudkontor i Bryssel i samma byggnad som EUD (Europeiska dövförbundet). Nytt för i år är att samtliga anställda jobbar på distans, från sina respektive länder, vilket innebär att Laith jobbar åt EUDY via sin hemort, Malmö. Bryssel kommer Laith ändå att åka till då de har möten och andra uppdrag som kräver att han ska vara fysiskt på plats. Dessutom kommer Laith att resa en hel del till olika länder i Europa för representation samt möten.
Laiths fyra kollegor arbetar från Norge, Nederländerna, Slovakien och Frankrike. En utmaning med distansarbetet är att skapa nya rutiner och bygga upp ett förtroendekapital samt bibehålla disciplinen i arbetet hemifrån, något som Laith har höga förväntningar på sin personal idag att de ska klara av.
I december kommer de att utvärdera provtiden, dels ska de diskutera om distansarbetets funktion men främst om huvudkontoret ska vara kvar i Bryssel eller om det ska flyttas till något annat land. Här har EUDY och EUD samma reflektioner. Laith har tät kontakt med EUD:s nya VD Frankie Picron. Nu närmast är det EU-valet som förbunden samarbetar kring, bland annat vad gäller information till respektive medlemmar.
Laiths första kontakt med EUDY kom när han var aktiv i Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) som tillsammans med EUDY anordnade ett ungdomsläger i Sverige 2016. Sedan dess har Laith alltid haft ett öga till EUDY, och nu, åtta år senare kom chansen.
Laiths mål med sitt arbete hos EUDY är att vara kapten på ett nytt större skepp, ett koncept han kallar för ”the EUDY-ship”. Tillsammans ska förbundet styra kosan framåt och kämpa mot stormar och sidovindar.
Teckenrapport berättade i februari att Nico Seyffart har blivit nominerad till Eldsjälsgalan 2024 inom kategorin inkludering. Den 11 april arrangerades Eldsjälsgalan 2024 av Folkspel, som sände galan på TV4 där vinnarna presenterades.
Nico Seyffart hade blivit nominerad på grund av sitt engagemang för idrottsklubben SK Lundia där han har tränat många döva ungdomar i Skåne. Nico åkte till Cirkus, Stockholm tillsammans med sin fru, Sara för att närvara på galan. De hade två teckenspråkstolkar med sig under hela kvällen.
Clara Henry ledde Årets Eldsjäls Galakväll för fjärde år i rad. I direktsändningen kunde man se prisutdelaren Alexander Karim, skådespelare, presentera vinnaren inom kategorin inkludering. Det blev inte Nico som vann, utan Sara Wäsström från Spårvägen Friidrott.
Sara Seyffart skrev på sin Facebooksida att även om Nico inte vann så är han en vinnare i hennes ögon och allt han har gjort för döva barn och ungdomar är värt en eloge. Tack vare Nicos nominering har dessutom dövidrotten uppmärksammats i rikstelevision.
Den direktsända galan möttes dock av kritik vad gäller tillgängligheten. Trots att det fanns en döv nominerad så tänkte man inte på tillgängligheten för den döva tevepubliken. Sändningen varken textades eller teckenspråkstolkades och trots att det fanns tolkar när Nico stod på scenen, visades de inte tillräckligt ofta i rutan för att teckenspråkiga tevetittare skulle kunna ha en chans att få en uppfattning av vad som sades.
Idrottsklubben Surd arrangerade årets Mixed-SM i padel i Göteborg. Tio par hade anmält sig till Mixed A-klass och åtta par till Mixed 45+. Totalt var det par från nio olika idrottsföreningar som tävlade om guldet.
Mixed-SM i padel genomfördes i padelhallen Best Padel, en ny hall för IK Surd – som tidigare brukat arrangera tävlingar i hallen Every Padel. Ik Surd har lagt upp rapporter och livesändningar på deras Facebooksida från tävlingarna.
I klassen Mixed A tävlade par från sju olika idrottsföreningar. Av fjolårets pallplatser var det bara guldmedaljörerna Matilda och Peter Bergman Bergkrantz från IK Hephata som siktade på att försvara sin titel som SM-mästare. En av fjolårets silvermedaljörer, Niklas Wanjura, spelade i år med en annan partner.
Matcherna var jämna men paret Bergman Bergkrantz kunde försvara sin titel och vann därmed guldet. Josephine Willing och Malte Jonsson från IF Nerike fick silver medan Niké Nordin och Iván Cosic, också från IF Nerike, knep bronset.
Paret som vann ifjol i klassen Mixed +45, Karina och Nicolas Hane-Weijmann från IF Nerike, kunde inte närvara i år men silver- och bronsmedaljörerna fanns med och stred i år om medaljerna. Klassen Mixed +45 hade i år utökat med flera par som tidigare spelat för Mixed A-klassen. Efter att alla matcher spelats gick guldet till Patrik Willing och Madeleine Möller från IF Nerike. IK Surd knep silver- och bronsmedaljerna genom Johan Isacsson och Kirsten Moncarey samt Pär Wiklund och Marie Karlsson.
Nästa padeltävling sker i november. Då arrangerar IF Nerike SM i padel i Örebro för herrar respektive damer.
Projektet ”Omvända världen”, drivet av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), har fått grönt ljus med nästan 3 miljoner kronor i projektmedel från Svenska Postkodstiftelsen.
SDR har idag skickat ut ett pressmeddelande på sin hemsida om sitt nya projekt ”Omvända världen”. Projektet ska pågå under 1,5 år och sker i samarbete med Riksteatern Crea, pionjärer inom dövkulturverksamhet och teckenspråksteater.
Inspiration till projektet tas från en teaterpjäs från 1970-talet som hette ”Omvända världen”. Pjäsen handlade om att vara hörande i en döv värld och vände på perspektiven kring majoritets- och minoritetssamhället. Projektet ska, genom forumteater, väcka debatt om teckenspråkets ställning och dövas situation i samhället. För trots lagstiftning från 2009 upplever många döva fortfarande sig marginaliserade och diskriminerade, delvis på grund av audism och bristen på stärkt status för svenskt teckenspråk. Projektet syftar till att öka förståelsen hos beslutsfattare och politiker samt främja jämlikhet och medvetenhet om dövas vardag och rättigheter. Genom seminarier och turnéer runt om i landet ska projektet bidra till en verklig samhällsförändring och ökad medvetenhet.
Marie Dahllöf, generalsekreteraren för Svenska Postkodstiftelsen, uttrycker sin stolthet att få stötta SDR i deras arbete för att skapa medvetenhet om dövas vardag och säger att det borde vara en självklarhet att alla individer har rätt till språk och uttryck.
Projektledaren Camilla Attestål säger i pressmeddelandet att deras mål är att ha många deltagare i forumteatern och att det ska finnas flera starka budskap som skapar reaktioner hos många.
EkremKoç, en dövblind man i Nederländerna är anklagad för misshandel mot tjänstemän. Vid förhöret beställde polisen ingen teckenspråkstolk vilket försvårade situationen avsevärt för Ekrem, som inte kunde berätta vad som egentligen hänt. Dnieuws, vår DJE-partner i Nederländerna, har haft kontakt med honom för mer information. Ekrem berättar att han enbart försvarat sig då han fått panik när tjänstemännen grep honom.
Ekrem har rest självständigt i många år. Resenärer, konduktörer, poliser och säkerhetsvakter har alltid varit mycket tålmodiga och hjälpsamma tills den 8 december 2023 när Ekrems förtroende för tjänstemän försvann helt. Den aktuella dagen var Ekrem vid en spårvagnshållplats i Scheveningen. När han steg på spårvagnen grep någon plötsligt tag i hans hand och drog tillbaka honom till hållplatsen. Ekrem blev skrämd och såg på nära håll att det var en kvinna i en blå tröja. Han trodde därför att hon var polis och tog snabbt fram sin telefon och skrev: ”Vad händer?” Hon svarade med ett ord: ”Pass.” Eftersom polisen ofta frågar honom efter sitt pass, tog han genast fram det ur sin ryggsäck.
Ekrem tittade på kvinnan igen och märkte att hon inte hade på sig någon polisuniform. Hon hade på sig en svart hatt, en blå tröja, mörka jeans och vita skor. Det fanns också en man med henne som pratade med henne. Eftersom Ekrem är döv kunde han inte höra vad de sa till varandra. Ekrem trodde att de kunde vara brottslingar så han lade tillbaka sitt pass i ryggsäcken och höll sig borta från dem. Han var mycket nervös och undrade varför de var så nära honom. Han tog fram sin telefon och skrev ett meddelande och visade kvinnan och mannen: ”Ni är brottslingar för jag ser ingen polisuniform. Ni försöker utnyttja mig för att jag är synskadad.”
Eftersom Ekrem inte litade på paret försökte han ta nästa spårvagn men kvinnan grep honom igen och det orsakade till att han fick panik. Han försökte komma loss och minns inte exakt vad som hände sedan. Han tror att han kanske knuffade kvinnan. Kort efter det blev han knuffad till marken och mannen satte sig på honom. Sedan kom polisen.
Ekrem trodde att allt skulle bli bra sen, eftersom han fortfarande trodde att kvinnan och mannen var brottslingar, men så var inte fallet. Polisen berättade för honom att han hade slagit kvinnan och att han skulle arresteras för misshandel. Ekrem var chockad och förnekade det. Han fördes till polisstationen, där han var tvungen att lämna ifrån sig sin ryggsäck, käpp och telefon vilket gjorde honom oförmögen att kommunicera.
Polisen erbjöd Ekrem kaffe och middag men han var för nervös för att äta. Han fick också tidningar men eftersom cellen var dåligt belyst kunde han inte läsa dem. Senare på kvällen fördes Ekrem till en annan station och placerades i en annan cell. Polisen informerade honom om att han skulle förhöras nästa dag. Han fick extra filtar för natten men sov knappt något alls. Ekrem förstod fortfarande inte varför han misstänktes för misshandel när han bara ville försvara sig själv?
Nästa morgon, innan hans advokat kom, frågade Ekrem en polis om det skulle finnas en teckenspråkstolk. Polisen frågade varför det var nödvändigt. Ekrem blev mycket förvånad över att han var tvungen att förklara för polisen vad en teckenspråkstolk är. Trots förklaringen kom ingen tolk. Polisen hade i stället förberett en enkät på datorn för Ekrem att fylla i vid förhöret. På grund av bristen på funktionen mörkt läge var skärmen inte anpassad för Ekrem. Han kunde läsa vissa saker men hans syn är mycket begränsad så han kunde inte se hela skärmen. Advokaten och polisen hjälpte honom att peka ut frågorna.
En av frågorna var varför han hade misshandlat en tjänsteman. Han visste då fortfarande inte ens att kvinnan och mannen var tjänstemän. Hade de gjort det klart och tydligt för Ekrem direkt på plats skulle inget av det här ha hänt, menar han. Det blev också klart varför tjänstemännen bad honom om hans pass. De ansåg att han uppträdde misstänksamt och verkade intresserad av ett par cyklar. Han använde också Google Maps. Ekrem förklarade för polisen att han inte alls var intresserad av cyklarna. På grund av sin dövblindhet stöter han ofta i cyklar som han inte ser och han använder Google Maps för att hitta sin väg.
Senare på eftermiddagen hämtades Ekrem av sin syster. En polis berättade för systern att en tjänsteman hade frihetsberövat hennes bror eftersom hon trodde att han var ”falskt blind”. I slutet av mars fick Ekrem ett brev från åklagaren med en bot på 500 Euro för misshandel. Ekrem tycker att domen är hård och han fick aldrig chans att prata med åklagaren och förklara situationen.
Ekrems advokat lämnade in en protest och föreslog en medlingssession. Det har inte kommit något svar på det förslaget men en rättegång är planerad onsdagen den 26 juni i Haag.