1

Svensk verksamhetschef hos EUDY

Foto: EUDY

European Union of the Deaf Youth (EUDY) har tidigare annonserat ut fyra tjänster. Nu har det blivit officiellt vilka som fått dessa tjänster. En av dessa har gått Laith Fathulla från Sverige som inledde sin tjänstgöring den 1 mars.

Laiths titel är Director (motsvarande verksamhetschef) och han ingår i EUDY:s kansli tillsammans med de andra nyrekryterade personerna som kommer från Nederländerna, Slovakien och Frankrike.

Då EUDY har sitt huvudkontor i Bryssel, Belgien, så har de gjort ett undantag när det gäller de här tjänsterna. Nu får de tilldelade personerna möjlighet att arbeta på distans vilket innebär att Laith jobbar åt EUDY via sin hemort, Malmö.  Bryssel kommer han ändå att åka till när de har styrelsemöten och andra uppdrag som kräver att han ska vara fysiskt på plats.

Teckenrapport kommer att göra en djupare intervju med Laith inom kort.

Kenny Åkesson och Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com




Storbritanniens största teckenspråkslektion online

Foto: www.signlanguageweek.org.uk

Mellan den 18–24 mars pågår en teckenspråksvecka, organiserad av det brittiska dövförbundet. Detta årliga evenemang firas i mars varje år för att hedra regeringens erkännande av det brittiska teckenspråket (BSL) år 2003. Under veckan ska Storbritanniens största teckenspråkslektion genomföras.

Årets tema för teckenspråksveckan är ”Främjande av BSL”. Syftet är att uppmuntra människor i alla åldrar över hela Storbritannien att ta sig an utmaningen att lära sig BSL. Dessutom är syftet att skapa mer förståelse om språket och kulturen hos döva, dövblinda och personer med hörselnedsättning där BSL är det första eller föredragna språket.

Organisationen Signature menar att trots den positiva inverkan som BSL har på tusentals döva och personer med hörselnedsättningar, är dess betydelse ofta underskattad. Målet med kampanjen är därför att öka medvetenheten om hur viktigt det kan vara med BSL och hur medvetenheten i sin tur kan göra skillnad.

I samarbete med det brittiska dövförbundet kommer Signature att arrangera den största teckenspråkslektionen i BSL online, riktad till grundskolor över hela Storbritannien. Lektionen hålls av en döv lärare, som förutom att lära ut tecken även ska ge en ökad förståelse för teckenspråkskulturen.

I april 2022 antogs en lag av den brittiska regeringen för att officiellt erkänna BSL som ett språk i England, Wales och Skottland. Lagen innebär också att statssekreteraren åläggs att rapportera om främjandet och underlättandet av användningen av BSL inom olika departement, samt att utfärda riktlinjer för BSL.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Indiska regeringen förbättrar tillgängligheten på biografer

Foto: Adobe stock

För att öka tillgängligheten för döva och synskadade personer på biografer har den indiska regeringen tillkännagivit att de har nya riktlinjer för tillgängligheten. Bland annat ska biofilmer teckenspråkstolkas och syntolkas. Denna satsning gör regeringen för att se till att alla kan njuta av kulturella aktiviteter.

Indiens premiärminister Narendra Modi har en vision där kulturella nöjen ska vara tillgängliga för alla medborgare, vilket Informations- och sändningsminister, Anurag Thakur stöttar.

I de nya riktlinjerna för tillgänglighetsstandarder vid offentlig visning av långfilmer uppmanas bland annat filmskapare att inkludera viktiga funktioner som syntolkning och undertexter i sina filmer. Dessutom ska biograferna tillhandahålla tolkning till indiskt teckenspråk under visningarna samt utrustas med avancerad teknik för att göra upplevelsen tillgänglig och begriplig för döva och personer med synnedsättningar.

Den avancerade tekniken består bland annat av syntolkningssystem som ger synskadade en detaljerad beskrivning av vad som sker på bioduken, samt av system för undertexter som visar dialog och ljudindikationer av vad som sker på bioduken.

Trots att dessa riktlinjer är ett steg framåt så återstår utmaningar, särskilt när det gäller fysisk tillgänglighet på biograferna. För att maximera den fysiska tillgängligheten krävs ytterligare investeringar i infrastruktur och utbildning.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Snart premiär för föreställningen Frans

Foto: Mikael Sundberg

Historien om dövblinde Frans Leijon (1879–1947) tar nu steget till scenen för att berätta om en man vars liv var präglat av motgångar men också av framgångar. Föreställningen Frans har premiär den 5 april i Helsingfors och är ett samarbete mellan finska Teatteri Totti och svenska Riksteatern Crea.

Frans Leijon föddes 1879 i Yläne i Finland och förlorade både syn och hörsel till följd av smittkoppor. Plötsligt stod Frans inför en värld av tystnad och mörker, vilket gjorde vardagliga uppgifter svåra, som till exempel att gå. Trots detta kämpade Frans vidare, kravlade på alla fyra och mötte livets prövningar med en stark vilja.

Det var lärarinnan Anna Heikel som introducerade ett sätt att uppleva världen genom lukt och beröring till Frans. Genom Annas envishet och tålamod lärde sig Frans teckenspråk och att kommunicera genom beröring, vilket möjliggjorde en interaktion med omvärlden.

Genom Frans ögon får publiken en ny syn på världen – en värld som han utforskade med sina händer och fingrar. Föreställningen utmanar fördomar mot personer med dövblindhet och kommunicerar att denna typ av funktionsnedsättning inte är ett hinder för att uppleva skönheten i tillvaron.

Regissören Marita S. Barber vill lyfta fram livserfarenheter från olika språk- och kulturgrupper. Genom att berätta Frans historia vill Marita också betona kraften och modet hos människor som står inför liknande utmaningar. Manusförfattaren Sarah Remgren, själv dövblind, har skapat ett manus där hon vill förmedla historien på ett autentiskt sätt.

Premiären av ”Dövblinda Frans Leijons otroliga liv, fullt av motgångar och finsk sisu” äger rum den 5 april i Helsingfors och följs av en teaterturné våren 2024. Den svenska premiären kommer att äga rum i Leksand den 20 april. I rollen som Frans Leijon ser vi finska Aki Pirkola, som själv är dövblind. I rollen Anna ser vi svenska Mette Marqvardsen.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com




Strejk på skola med döva elever i Frankrike

Foto: Média’Pi

Den 14 mars gick större delen av lärarna på skolan Collège Pablo Picasso i Bron, Frankrike i strejk. De strejkade för att protestera mot skolorganisationens planer inför nästa läsår.  Det här året har skolan cirka 600 elever, varav 24 är döva.

Under eftermiddagen samlades de strejkande lärarna tillsammans med föräldrar och personer från två andra skolor i Bron, utanför rektorskontoret. De ville visa sin beslutsamhet inför ett planerat möte av ledningen den 20 mars. Orsakerna till strejken är många, enligt ett meddelande från skolpersonalen. Några av skolorganisationens planer som personalen ställer sig mot är:

– Minskningen av det totala antalet undervisningstimmar som Académie de Lyon tilldelat skolan till kommande läsår.

– Införandet av grupper efter nivåer. En sådan gruppering innebär att man skapar en form av gruppering av de ”bästa” och de ”sämsta” eleverna. Personalen är också oroade över att denna omorganisation, som innebär att lärarna ägnar mer tid åt nivågrupperna, kan ske på bekostnad av mottagandet av döva elever.

– Borttagningen av en femteklass. Det menar personalen kommer att leda till en överbelastning i de återstående klasserna. I sin tur skulle det omöjliggöra inkluderingstider för döva elever, som normalt är planerade i vissa ämnen (framför allt i biologi, fysik och kemi).

Vår DJE-partner i Frankrike, Média’Pi, har kontaktat Apes Lyon som är en föräldraförening för döva barn. Enligt en döv lärare och medlemmar från Apes Lyon skulle kvaliteten på inkluderingen kraftigt försämras. Redan idag är förhållandena för mottagande av döva elever komplicerade. Till exempel saknas det en teckenspråkig kontaktperson för döva elever, döva yrkesverksamma och döva föräldrar. De berättar att man dessutom måste uppmärksamma det franska teckenspråket (LSF) och dövas verklighet vid varje förändring av inspektör, rektor och så vidare.

Sarah Massiah, Média´Pi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Pakistan vann World Cup 2024 i T20 cricket för döva

Foto: Adobe stock

Mellan den 6-12 mars genomfördes världscupen i T20 cricket för döva herrar i Sharjah, Förenade Arabemiraten. Cupen var den fjärde i sitt slag och arrangerades av Deaf International Cricket Council (DICC). Pakistans dövcricketlandslag blev världsmästare.

Twenty20 (T20) är en kortare variant av cricket. Under världscupen tävlade sex länder om att bli erövra världsmästartiteln. De sex länderna var Pakistan, Bangladesh, Indien, Sri Lanka, Sydafrika och Australien. Pakistan förblev obesegrade när de vann alla sina matcher.

Finalen stod mellan Pakistan och Sri Lanka, som blev världsmästare vid den tredje världscupen i T20 för döva. Pakistan vann finalen överlägset med slutresultatet 151–63 vilket innebar en segermarginal på 88 runs (poäng).

Segern innebär mer än bara en världsmästartitel för Pakistans cricketlandslag för döva. Lagets prestation under turneringen har nu lyft fram talangen och potentialen hos döva cricketspelare. Nu väntas fler dörrar öppnas för spelarna i laget.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Döva aktivister uppmanar WFD att vidta åtgärder

Foto: Adobe stock

Den 10 mars publicerade Instagramkontot @accesspalestine ett brev på engelska riktat till Dövas världsförbund (WFD). I brevet ber de WFD att vidta åtgärder för att skydda bland annat döva palestinier, kongoleser och stödja sudaneser genom att förse dem med nödvändiga resurser och hjälp. 

@accesspalestine är ett Instagramkonto där frivilliga personer översätter och delar innehåll om Palestina på olika länders teckenspråk så att döva runt i världen kan få del av vad som händer, på teckenspråk.

Hittills har WFD inte genomfört några konkreta hjälpåtgärder mer än att de har pratat med Palestinian Deaf Society. I brevet står det också att WFD måste erkänna våldet mot palestinierna.  

Enligt källor inom den amerikanska regeringen kommer det för närvarande inte att ske någon markattack från Israel i den södra staden Rafah på Gazaremsan. Den amerikanska regeringen har ännu inte sett till någon plan från Israel för att tillhandahålla säkerhet för de 1,4 miljoner palestinska civila i händelse av en sådan attack. Israel har också bekräftat att den israeliska armén ännu inte är redo för attacken och att det inte finns någon evakueringsplan ännu. 

Trots internationella påtryckningar vill Israels premiärminister Netanyahu fortfarande genomföra attacken. Han har inte sagt när det kommer att ske. Om attacken genomförs kan den humanitära krisen i Rafah förvärras avsevärt. Det finns i dagsläget få resurser där samt knappt någon mat eller dryck, precis som i övriga Gaza. 

Hittills har minst 31 000 palestinier dödats av Israel i Gazaremsan och på Västbanken, varav minst 12 300 är barn. Det finns minst 77 000 skadade palestinier, varav minst 8 600 är barn. Minst 8 000 palestinier saknas. Ungefär 8 800 palestinier sitter fängslade i Israel. 

Vid Hamas-attackerna i oktober dödades ungefär 1 100 israeler och minst 8 700 skadades. 128 israeliska fångar hålls fortfarande fängslade av Hamas. 

Jos de Winde, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




SDR deltog i FN:s förhör i Genevé

Foto: SDR

Den 11-12 mars var Sveriges Dövas Riksförbunds (SDR) ordförande Åsa Henningsson och ledamot Pia Johnsson Sederholm i Genevé, Schweiz. Anledningen var att de skulle lyssna på ett förhör. FN har en övervakningskommitté för sin konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den övervakningskommittén förhör den svenska regeringen med jämna mellanrum kring hur de jobbar med konventionens artiklar. Vid det senaste förhöret följde kommittén upp hur den svenska regeringen jobbat sedan förra förhöret.

Under den första dagen hann man gå igenom artiklarna 1–14 och resten dagen därpå. Åsa berättar, via SDR:s sociala medier, att FN:s övervakningskommitté ställde flera frågor till den svenska regeringen om hur de har löst sina problem, om de sett till att förhindra problemen från att återkomma samt om de har utformat någon tidsplan. Åsa upplevde att de svenska regeringsrepresentanterna hade svårt att svara på frågorna. Representanterna sa att de har en strategiplan men de kunde inte ge något konkret svar på hur arbetet har följts upp från det senaste förhöret.

Inför den andra dagens genomgång av de kvarvarande artiklarna hade SDR i förväg bett kommittén att fråga om planerna kring arbetslivstolkning. Vid förhöret under artikel 27 som handlar om arbete och sysselsättning togs frågan upp. De svenska representanterna svarade att det redan finns stöd från Arbetsförmedlingen där man kan få 150 000 kr per år. Dessa pengar ska gå till bland annat fortbildning, utbildning och studiebesök. I och med detta svar, förstod Åsa och Pia hur dåligt insatta representanterna är i tolkfrågan.

När förhöret avslutades konstaterade rapportören för kommittén att det är flera som ser upp till Sverige som har en bra välfärd med bra stöd och insatser, men att Sverige som land verkar ha gått bakåt i utvecklingen. Nästa uppföljningsmöte sker i maj.

Därefter bjöds Åsa och Pia tillsammans med bland annat Funktionsrätt Sverige och Civil Right Defenders till ett möte med den svenska regeringen för att diskutera om hur förhöret har gått. De alla var överens om att regeringen behöver jobba mer. Representanterna sa att de ska bjuda in bland annat SDR för fortsatt dialog.

Åsa och Pia sa att det har varit en upplevelse att närvara och inser att representanterna inte har någon koll på frågorna som gavs. De menar att SDR nu måste jobba extra hårt och ha närmare samarbeten med olika departement i olika frågor – inte enbart kring tolkfrågan.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Ukraina blev den stora vinnaren under Deaflympics

Foto: winterdeaflympics2023.com

26 länder med totalt 596 deltagare åkte till Erzurum, Turkiet, för att tävla för sitt land i sex olika idrotter den 2–12 mars. Nu är tävlingarna avslutade och Ukraina blev den stora vinnaren.

Flera av nyheterna inför vinter Deaflympics handlade mestadels om klagomål kring arrangemanget, bristen på kommunikationen internt och om oron över säkerheten. Dessa faktorer ledde till att flera länder, däribland Sverige, valde att dra sig ur tävlingarna.

Trots klagomålen genomfördes vinter Deaflympics i Erzurum, Turkiet, den 2-12 mars. 26 länder deltog i de sex idrotterna.  Efter att alla tävlingar genomförts hade Ukraina kammat hem tio guld, fem silver och fyra brons och toppar därför medaljlistan. Kina kom på andra plats med 7 guld, fem silver och fyra brons och tredje platsen togs av Österrike med 6 guld, ett silver och tre brons.

Nästa Deaflympics blir sommar Deaflympics i Tokyo den 15–26 november 2025. Då är det betydligt fler idrotter som det ska tävlas i, nämligen: Friidrott, badminton, basket, beachvolley, bowling, cykling, MTB, fotboll, golf, handboll, judo, karate, orientering, skytte, simning, bordtennis, taekwondo, tennis, volleyboll och brottning.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com




Anklagelser om rasism under damfutsalfinalen i vinter-Deaflympics

Foto: winterdeaflympics2023.com

I måndags den 11 mars, kvällen före avslutningen av vinter Deaflympics, hölls finalen för damfutsal mellan Brasilien och Spanien. När det var tio minuter kvar av matchen protesterade brasilianska supportrar häftigt. De anklagade det spanska lagets tränare för rasism och påstod sig ha sett honom härma en apa inför det brasilianska laget. Glåpord utbröts bland supportrar från båda lagen.

Brasilianska spelare uttryckte också sin ilska och matchen pausades. Internationella dövidrottsförbundets (ICSD) tekniska direktör för futsal försökte lugna ner situationen. Till slut gick de brasilianska spelarna med på att fortsätta matchen. När matchen återupptogs låg Brasilien under med bara ett mål med åtta minuter kvar.

Matchen avslutades med en seger för Spanien med 5–2. Vid medaljutdelningen lyfte de brasilianska spelarna gemensamt näven. En kraftfull symbolisk protest som hänvisar till de lyfta nävarna av de afroamerikanska idrottarna Tommie Smith och John Carlos under Olympiska spelen i Mexico 1968, som protesterade mot situationen för svarta människor runt om i världen.

En stund senare reagerade det brasilianska dövidrottsförbundet (CBDS) via sina sociala medier. De menade att det var oacceptabelt att en av spelarna liknades vid en apa och påminde om att rasism är ett brott. CBDS påpekade också att de ”behöriga myndigheterna” inte reagerade omedelbart under finalmatchen.

Det spanska dövidrottsförbundet (FEDS) har inte reagerat på situationen utan nöjde sig med att gratulera sitt lag till segern. FEDS anklagas även för audism, eftersom de hörselskadade spelarna föredrogs på bekostnad av döva spelare.

Den 12 mars meddelade ICSD via sociala medier att en undersökning ska genomföras för att utröna vad som hände under finalmatchen. Med anledning av det har de tagit bort matchvideon från deras YouTube kanal. ICSD bekräftade samtidigt sitt åtagande mot rasism, för inkludering och mångfald inom idrotten och påminde om att anklagelser om rasism inte får tas lättvindigt och att bevis måste kunna fastställas.

På vinter Deaflympics instagram finns ett inlägg med ett foto på det spanska futsallaget som fått över 800 kommentarer, varav de flesta uppmanade till att finalen skulle annulleras och att Spanien skulle fråntas guldet. Det diskuteras också om krav på att Spanien ska stängas av i framtida Deaflympics.

Aurélien Manceaux, Média´Pi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com