Idrottsklubben Surd arrangerade årets Mixed-SM i padel i Göteborg. Tio par hade anmält sig till Mixed A-klass och åtta par till Mixed 45+. Totalt var det par från nio olika idrottsföreningar som tävlade om guldet.
Mixed-SM i padel genomfördes i padelhallen Best Padel, en ny hall för IK Surd – som tidigare brukat arrangera tävlingar i hallen Every Padel. Ik Surd har lagt upp rapporter och livesändningar på deras Facebooksida från tävlingarna.
I klassen Mixed A tävlade par från sju olika idrottsföreningar. Av fjolårets pallplatser var det bara guldmedaljörerna Matilda och Peter Bergman Bergkrantz från IK Hephata som siktade på att försvara sin titel som SM-mästare. En av fjolårets silvermedaljörer, Niklas Wanjura, spelade i år med en annan partner.
Matcherna var jämna men paret Bergman Bergkrantz kunde försvara sin titel och vann därmed guldet. Josephine Willing och Malte Jonsson från IF Nerike fick silver medan Niké Nordin och Iván Cosic, också från IF Nerike, knep bronset.
Paret som vann ifjol i klassen Mixed +45, Karina och Nicolas Hane-Weijmann från IF Nerike, kunde inte närvara i år men silver- och bronsmedaljörerna fanns med och stred i år om medaljerna. Klassen Mixed +45 hade i år utökat med flera par som tidigare spelat för Mixed A-klassen. Efter att alla matcher spelats gick guldet till Patrik Willing och Madeleine Möller från IF Nerike. IK Surd knep silver- och bronsmedaljerna genom Johan Isacsson och Kirsten Moncarey samt Pär Wiklund och Marie Karlsson.
Nästa padeltävling sker i november. Då arrangerar IF Nerike SM i padel i Örebro för herrar respektive damer.
Projektet ”Omvända världen”, drivet av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), har fått grönt ljus med nästan 3 miljoner kronor i projektmedel från Svenska Postkodstiftelsen.
SDR har idag skickat ut ett pressmeddelande på sin hemsida om sitt nya projekt ”Omvända världen”. Projektet ska pågå under 1,5 år och sker i samarbete med Riksteatern Crea, pionjärer inom dövkulturverksamhet och teckenspråksteater.
Inspiration till projektet tas från en teaterpjäs från 1970-talet som hette ”Omvända världen”. Pjäsen handlade om att vara hörande i en döv värld och vände på perspektiven kring majoritets- och minoritetssamhället. Projektet ska, genom forumteater, väcka debatt om teckenspråkets ställning och dövas situation i samhället. För trots lagstiftning från 2009 upplever många döva fortfarande sig marginaliserade och diskriminerade, delvis på grund av audism och bristen på stärkt status för svenskt teckenspråk. Projektet syftar till att öka förståelsen hos beslutsfattare och politiker samt främja jämlikhet och medvetenhet om dövas vardag och rättigheter. Genom seminarier och turnéer runt om i landet ska projektet bidra till en verklig samhällsförändring och ökad medvetenhet.
Marie Dahllöf, generalsekreteraren för Svenska Postkodstiftelsen, uttrycker sin stolthet att få stötta SDR i deras arbete för att skapa medvetenhet om dövas vardag och säger att det borde vara en självklarhet att alla individer har rätt till språk och uttryck.
Projektledaren Camilla Attestål säger i pressmeddelandet att deras mål är att ha många deltagare i forumteatern och att det ska finnas flera starka budskap som skapar reaktioner hos många.
EkremKoç, en dövblind man i Nederländerna är anklagad för misshandel mot tjänstemän. Vid förhöret beställde polisen ingen teckenspråkstolk vilket försvårade situationen avsevärt för Ekrem, som inte kunde berätta vad som egentligen hänt. Dnieuws, vår DJE-partner i Nederländerna, har haft kontakt med honom för mer information. Ekrem berättar att han enbart försvarat sig då han fått panik när tjänstemännen grep honom.
Ekrem har rest självständigt i många år. Resenärer, konduktörer, poliser och säkerhetsvakter har alltid varit mycket tålmodiga och hjälpsamma tills den 8 december 2023 när Ekrems förtroende för tjänstemän försvann helt. Den aktuella dagen var Ekrem vid en spårvagnshållplats i Scheveningen. När han steg på spårvagnen grep någon plötsligt tag i hans hand och drog tillbaka honom till hållplatsen. Ekrem blev skrämd och såg på nära håll att det var en kvinna i en blå tröja. Han trodde därför att hon var polis och tog snabbt fram sin telefon och skrev: ”Vad händer?” Hon svarade med ett ord: ”Pass.” Eftersom polisen ofta frågar honom efter sitt pass, tog han genast fram det ur sin ryggsäck.
Ekrem tittade på kvinnan igen och märkte att hon inte hade på sig någon polisuniform. Hon hade på sig en svart hatt, en blå tröja, mörka jeans och vita skor. Det fanns också en man med henne som pratade med henne. Eftersom Ekrem är döv kunde han inte höra vad de sa till varandra. Ekrem trodde att de kunde vara brottslingar så han lade tillbaka sitt pass i ryggsäcken och höll sig borta från dem. Han var mycket nervös och undrade varför de var så nära honom. Han tog fram sin telefon och skrev ett meddelande och visade kvinnan och mannen: ”Ni är brottslingar för jag ser ingen polisuniform. Ni försöker utnyttja mig för att jag är synskadad.”
Eftersom Ekrem inte litade på paret försökte han ta nästa spårvagn men kvinnan grep honom igen och det orsakade till att han fick panik. Han försökte komma loss och minns inte exakt vad som hände sedan. Han tror att han kanske knuffade kvinnan. Kort efter det blev han knuffad till marken och mannen satte sig på honom. Sedan kom polisen.
Ekrem trodde att allt skulle bli bra sen, eftersom han fortfarande trodde att kvinnan och mannen var brottslingar, men så var inte fallet. Polisen berättade för honom att han hade slagit kvinnan och att han skulle arresteras för misshandel. Ekrem var chockad och förnekade det. Han fördes till polisstationen, där han var tvungen att lämna ifrån sig sin ryggsäck, käpp och telefon vilket gjorde honom oförmögen att kommunicera.
Polisen erbjöd Ekrem kaffe och middag men han var för nervös för att äta. Han fick också tidningar men eftersom cellen var dåligt belyst kunde han inte läsa dem. Senare på kvällen fördes Ekrem till en annan station och placerades i en annan cell. Polisen informerade honom om att han skulle förhöras nästa dag. Han fick extra filtar för natten men sov knappt något alls. Ekrem förstod fortfarande inte varför han misstänktes för misshandel när han bara ville försvara sig själv?
Nästa morgon, innan hans advokat kom, frågade Ekrem en polis om det skulle finnas en teckenspråkstolk. Polisen frågade varför det var nödvändigt. Ekrem blev mycket förvånad över att han var tvungen att förklara för polisen vad en teckenspråkstolk är. Trots förklaringen kom ingen tolk. Polisen hade i stället förberett en enkät på datorn för Ekrem att fylla i vid förhöret. På grund av bristen på funktionen mörkt läge var skärmen inte anpassad för Ekrem. Han kunde läsa vissa saker men hans syn är mycket begränsad så han kunde inte se hela skärmen. Advokaten och polisen hjälpte honom att peka ut frågorna.
En av frågorna var varför han hade misshandlat en tjänsteman. Han visste då fortfarande inte ens att kvinnan och mannen var tjänstemän. Hade de gjort det klart och tydligt för Ekrem direkt på plats skulle inget av det här ha hänt, menar han. Det blev också klart varför tjänstemännen bad honom om hans pass. De ansåg att han uppträdde misstänksamt och verkade intresserad av ett par cyklar. Han använde också Google Maps. Ekrem förklarade för polisen att han inte alls var intresserad av cyklarna. På grund av sin dövblindhet stöter han ofta i cyklar som han inte ser och han använder Google Maps för att hitta sin väg.
Senare på eftermiddagen hämtades Ekrem av sin syster. En polis berättade för systern att en tjänsteman hade frihetsberövat hennes bror eftersom hon trodde att han var ”falskt blind”. I slutet av mars fick Ekrem ett brev från åklagaren med en bot på 500 Euro för misshandel. Ekrem tycker att domen är hård och han fick aldrig chans att prata med åklagaren och förklara situationen.
Ekrems advokat lämnade in en protest och föreslog en medlingssession. Det har inte kommit något svar på det förslaget men en rättegång är planerad onsdagen den 26 juni i Haag.
Vibrerande tröjor ger döva en extra dimension under fotbollsmatch
| 15 april 2024
Foto: Adobe stock
På lördag under Premier League matchen mellan Newcastle United och Tottenham, erbjuder hemmalaget Newcastle United sina döva och hörselskadade supportrar speciella tröjor med haptisk teknik inbyggt.
Initiativet kallas ”Unsilence the crowd” (ta bort tystnaden i publiken) och innebär att tröjor som bärs av döva eller hörselskadade fans är utrustade med haptisk teknik. Ljudet av matchen omvandlas i tröjornas tyg till vibrationer och ger därmed en haptisk signal i realtid.
Det är Newcastles tröjsponsor Sela som leder detta nya grepp inom sportevenemang. De planerar att erbjuda dessa tröjor med haptisk teknik under alla Newcastles hemmamatcher och hoppas att andra fotbollsklubbar kommer att följa efter detta inkluderande exempel. Dessutom donerar Sela reklamutrymme till Englands nationella dövförbund Royal National Institute for the Deaf (RNID). Reklamutrymmet ges för att öka medvetenheten och stödet för döva och hörselskadade personer i Storbritannien.
Peter Silverstone, Newcastles marknadsföringschef, beskriver initiativet som innovativt och förväntar sig att det kommer att förändra fotbollsupplevelsen för alla fans med hörselutmaningar. Teri Devine från RNID, håller med och hoppas att tekniken kommer att göra det möjligt för döva och hörselskadade personer att få en extra dimension i upplevelsen av fotbollsmatcherna. Teri uppmuntrar andra klubbar att följa efter Newcastle.
Teckenrapport har tidigare berättat om Sarah Sunny, Indiens första döva advokat. Nu har Högsta domstolen hedrat hennes driv vid en rättegång där hon var ombud för den svarande hustrun. Hon presenterade sina argument på sitt förstaspråk, teckenspråket, och hade teckenspråkstolk på plats.
Sarah företrädde den frånskilda hustrun i ett fall som tagits upp efter en Look Out Circular (LOC), ett cirkulärt brev som används av myndigheter i Indien för att kontrollera om en resande person är eftersökt av polisen. Det aktuella LOC-brevet mot maken utfärdades efter hustruns anklagelser om grymhet och hemgift. Domstolen beslöt sig för att fördjupa sig i Sarahs argument vid nästa förhandling som är planerad till den 19 april.
Domare M Nagaprasanna sa att han beundrade Sarahs beslutsamhet och betonade hur viktigt det är att visa sådana driv. Domstolen har gjort ett uttalande om Sarah i sitt interimistiska beslut. I uttalandet står det att Sarahs argument ska uppskattas och noteras även om dessa framförs via en teckenspråkstolk.
Tidigare hade domstolen meddelat sitt register och den centrala regeringen att tillhandahålla en teckenspråkstolk för att assistera Sarah under rättegången. Domstolen hyllade under rättegången båda enheterna för att ha underlättat rättegången och beordrade även att tolken skulle få ersättning för sina tjänster både för denna och framtida rättegångar.
Samtidigt hyllade Aravind Kamat från tilläggsjustitierådet förhandlingen som ett historiskt ögonblick för Högsta domstolen. ”Eders nåd, genom att låta Sarah framföra sina argument har era nådigheter skapat historia. Karnataka kommer att gå till historien som den första Högsta domstolen som har lyssnat på en döv advokat. Jag vet att hon har uppträtt inför Indiens chefsdomare men vad gäller Högsta domstolen kommer detta att vara det första,” påpekade Aravind till tidningen Times of India.
Slovakiska museer och kulturella institutioner fortsätter satsa på att förbättra tillgängligheten för besökare med funktionsnedsättningar.
Šariš slott i Veľký Šariš, Slovakien, är ett av de senaste exemplen där innovativa lösningar har implementerats för döva besökare. Slottet erbjuder 9 videor där information om dess historia och utställningar översatts till teckenspråk. Videorna kan tas fram med QR-koder. För besökare med synnedsättning finns en modell och en ljudguide tillgänglig, som möjliggör utforskning av slottets utrymmen och utställningar.
Enligt en nationell undersökning från år 2020, genomförd av DeafStudio (Vår DJE-partner från Slovakien) finns det 224 museer i Slovakien, varav endast 14 hade tillgängliggjort sin information för döva besökare. Sedan 2019 är slovakiskt teckenspråk en del av den representativa listan över immateriellt kulturarv i Slovakien. I september 2020 godkändes teckenspråkets erkännande, vilket markerade ett viktigt steg framåt i inkluderingen av döva medborgare.
Sedan 2024 har ytterligare tre museer tillgängliggjort information på teckenspråk. Denna satsning är ett viktig för att skapa en mer inkluderande miljö i slovakiska museer och gallerier. På så sätt kan alla besökare kan ta del av landets kulturarv. Trots de framsteg som gjorts krävs ytterligare ansträngningar för att öka antalet museer med tillgänglig information till besökare med funktionsnedsättningar.
Kaliforniska fängelser kritiseras för brist på tillgänglighet för döva fångar
| 15 april 2024
Foto: Adobe stock
Enligt en dom från en federal domstol i Sacramento har Kaliforniens fängelsesystem misslyckats med att tillhandahålla tillräcklig hjälp för döva fångar vid förberedelser för villkorliga frigivningar. I beslutet anger domaren Claudia Wilkens att fängelse- och villkorliga frigivningsmyndigheter inte har använt tillgänglig teknik, såsom teckenspråkstolkade videouppspelningar och bärbara datorer, för att underlätta för döva fångar. Domen lyfte även fram blindas rättigheter, att det saknas teknik, punktskrift samt stöd för denna grupp.
Domstolsbeslutet pekar på det stora behovet av att förbättra förhållandena för döva och blinda fångar, som har kämpat för att få lika möjligheter under processen för villkorlig frigivning. Trots domstolens påtryckningar har fångarna fortfarande inte fått adekvat stöd för att förbereda sig inför sina frigivningsförhandlingar. Redan för 25 år sedan fattades ett domstolsbeslut efter att fångar stämt den kaliforniska staten. Stämningen gällde hur fångar med funktionsnedsättningar hanterades. Under dessa år har således inte mycket förändrats.
En döv fånge som vittnade i rätten uttryckte frustration över bristen på lämplig hjälp för att förbereda sig för sin villkorliga frigivning. Han underströk vikten av att kunna använda teckenspråk i processen och krävde att domstolen skulle insistera på videoupptagningar av förhandlingarna, inklusive teckenspråksöversättningar.
Domstolens beslut är ett viktigt framsteg för döva fångars rättigheter, men det kvarstår mycket arbete för att säkerställa att de får lika tillgång till rättvisa och rättssäkerhet som hörande fångar. Fängelsemyndigheterna måste nu ta itu med de brister som domstolen har påpekat. Döva fångar ska få den tillgänglighet de behöver för att kunna delta fullt ut i rättsliga processer och förbereda sig för ett liv utanför fängelset.
15-årig döv fotograf i världens största flyktingläger
| 15 april 2024
Foto: Kaamil Ahmed
Asom Khan, en 15-årig döv Rohingyapojke dokumenterar livet och Rohingyas kamp och motstånd genom fotografier inifrån världens största flyktingläger beläget i sydöstra Bangladesh.
Rohingya är en av världens mest förföljda folkgrupper. Våld i Myanmar tvingar människor på flykt varje år. Nästan en miljon bor i världens största flyktingläger Kutupalong i Bangladesh. En av dessa är döve Asom Khan, 15 år.
Asoms resa till fotografiets värld började år 2017, när en gripande bild av honom fastklamrandes i en truck vid en räddningskonvoj under Rohingyas uttåg fångade världens uppmärksamhet. Detta blev startskottet för Asoms passion för fotografi och blev en plattform där han kunde uttrycka de dagliga utmaningarna och svårigheterna som hans folk möter. Han fokuserar särskilt på äldre, kvinnor samt personer med funktionsnedsättningar i sina bilder.
För Asom är fotografi inte bara en personlig uttrycksform utan också ett medel för att bygga broar mellan hans samhälle och omvärlden. Han känner ett djupt ansvar för att dokumentera och dela med sig av verkligheten i flyktinglägren, i hopp om att skapa förståelse och medlidande för Rohingyas situation.
Kevin Frayer, fotografen bakom den ikoniska bilden med Asoms flykt från 2017, har följt hans utveckling till en passionerad visuell berättare. Kevin betonar fotografiets roll i att upprätthålla Rohingyas berättelse och att visa världen deras kultur och utmaningar. I en värld där Rohingyas röster ofta tystas, står Asoms tysta röst som en av de mest kraftfulla.
Döva i Kenya kritiserar teckenspråkslag nr 9 från 2023 – innehåller stora brister
| 15 april 2024
Foto: Adobe stock
Otydliga definitioner, bristfällig tolktjänst, avsaknad av tillsynsråd och otillräckliga bestämmelser om teckenspråksutbildning är de luckor i det nya lagförslaget som dövsamhället i Kenya reagerar och oroas över.
Ashura Michael, en framstående döv förespråkare för social rättvisa med hjärtefrågor som jämställdhet, inkludering och mänskliga rättigheter har skrivit ett uttalande. I det uppmärksammar hon att även om kenyanska teckenspråkslagen nr 9 från 2023 välkomnades och firades som ett steg mot social rättvisa och inkludering för döva i Kenya, finns det fortfarande väsentliga brister som måste åtgärdas.
Lagförslaget som antogs av senaten hade som ändamål att möta utmaningarna som dövsamhället möter i utbildning, arbete och rättsväsendet men saknar viktiga aspekter relevanta för det kenyanska teckenspråket och döva medborgare.
Ashura menar att lagförslaget behöver utvidgas och att ett kenyanskt teckenspråksråd behöver tillsättas för att kunna reglera tolktjänsten och främja kenyanskt teckenspråk inom alla samhällsområden.
Dövsamhället reagerar också på att lagförslaget innehåller begrepp som ”Kenya signed English”, motsvarande tecknad engelska samt ”Sign Language”, bägge termer används på ett inkonsekvent sätt. Ashura betonar att det behövs en tydlig definition av ”Kenyan Sign Language” som ska vara den gällande enligt internationella normer.
Ashura uppmärksammar också bristen på bestämmelser för ackreditering och reglering av teckenspråkstolkar samt behovet av strängare kriterier för registrering av tolkar.
I ett sammanfattande uttalande uppmanar Ashura beslutsfattare att prioritera dessa rekommendationer tillsammans med nya lagförslaget nr 1 2024 för att säkerställa rättigheterna och välfärden för Kenyas över två miljoner döva och hörselskadade individer. Målet är att anta lagstiftning som på ett riktigt sätt främjar principerna om inkludering och social rättvisa för alla.
Otto Kingstedt sätter nytt svenskt rekord på 10 km landsväg
| 15 april 2024
Foto: RunDrm.no
På söndagsförmiddagen den 7:e april i Norge, deltog vår svenske Otto i Drammens 10 km löptävling med ett imponerande startfält. Med sin starka form under de senaste tävlingarna fanns det höga förhoppningar om att han skulle kunna slå det nuvarande världsrekordet på 29 minuter och 38 sekunder.
Otto höll ett snittempo på precis under 3 minuter per km och slogs om pallplats bland de 1695 startande herrarna. Han kom faktiskt trea i ålderskategorin 23–24 år med 707 löpare i den gruppen, dock slutade han på delad fjärdeplats totalt.
Otto inledde loppet med en imponerande första halva, där han passerade 5 km på 14 minuter och 35 sekunder, vilket indikerade en totaltid på under 29 minuter och 30 sekunder – och som skulle betyda ett nytt världsrekord. Tyvärr blev de starka vindarna för påfrestande under den andra halvan av loppet, vilket ledde till ett tapp i löptempot. Otto kämpade på ända in till mål och satte trots allt ett nytt svenskt rekord med tiden 29 minuter och 49 sekunder!
Guldmedaljen togs av Samuel Kibet från Uganda med en tid på 27 minuter och 54 sekunder.
Vi lyfter händerna och applåderar Otto Kingstedt för denna fantastiska prestation! Att sätta ett nytt svenskt rekord är en imponerande bedrift och vi ser fram emot att följa hans fortsatta framgångar i framtida tävlingar.