Nora Lindvall inledde Alpina VM med en strålande insats i Super-G den 8 januari. Trots att grenen inte är hennes specialitet lyckades Nora ta en andraplats och säkra silvermedaljen.

Nio kvinnliga åkare deltog i Super-G i Alpina VM i Jasna, Slovakien som försenades med cirka fyra timmar på grund av kraftiga vindar. Med startnummer 8 levererade Nora en stark åkning och slutade på tiden 1:23:18, vilket var 1,18 sekunder bakom guldmedaljören Melissa Köck från Österrike och en hårfin marginal på en hundradel före bronsmedaljören Johanna Köttl, också från Österrike.

Efter loppet berättade Nora till Svenska Dövidrottsförbundet (SDI) att hon var lite nervös i början, men att det släppte när hon ställde sig på starten. Hon sa att det hade blivit lite varmare under dagen, så vissa svängar var mjuka, och hon tappade yttern lite men annars kändes det bra.  Hon avslutade med att säga att det var väldigt kul att åka, eftersom hon inte brukar tävla i Super-G.

Nora är i vanliga fall specialiserad på de tekniska grenarna storslalom och slalom, så silvermedaljen visar på hennes mångsidighet och skicklighet även i Super-G. Nästa utmaning för Nora blir storslalomtävlingen på fredag den 10 januari.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Teckenrapport har tidigare berättat om den pågående omorganisationen hos Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Nu har SDR meddelat om att rekryteringsprocessen är över och att de har anställt tre personer som ska börja i januari och februari.

SDR påbörjade en rekryteringsprocess i oktober ifjol för tre tjänster; en kommunikatör och två intressepolitiska handläggare. Nu har SDR, genom generalsekreteraren Julia Kankkonen, meddelat att processen är avslutad.

Totalt inkom 22 ansökningar och efter noggrant genomförda arbetsprov och intervjuer har de tre nya medarbetarna valts ut. Som kommunikatör valdes Andy Runnqvist Pop och som intressepolitiska handläggare valdes Sara Schöldt och Tommy Aldergrim.

Andy har tidigare jobbat som marknadskoordinator och börjar sin tjänst redan nu i januari.

Sara har redan en fot inne hos SDR genom SDR:s projekt ”Syssna på mig” som projektledare. Hennes nya uppdrag börjar i februari.

Tommy har tidigare jobbat som hållbarhetsstrateg samt med mänskliga rättigheter på Örebro kommun och även han kommer att börja på sitt nya arbete i februari.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 6–14 januari 2025 arrangeras Alpina VM för döva i Jasna, Slovakien. Nora Lindvall, 19 år från Östersund, är Sveriges representant. Nora berättar till Svenska Dövidrottsförbundet att det känns stort och roligt att tävla på världsnivå och representera Sverige, men också lite nervöst.

Nora är född 2005 och skidåkning har alltid varit en central del av hennes liv. Hon berättade att hon började tävla redan som sjuåring. Efter nian flyttade hon till Tärnaby skidhem för att satsa på en alpin elitkarriär. Tärnaby skidhem är känt för att fostra lovande skidåkare och har gett Nora en stabil grund inför Alpina VM.

Under mästerskapen i Jasna kommer Nora att tävla i fyra discipliner, Super G (8 januari), Storslalom (10 januari), Parallellslalom (12 januari) och Slalom (13 januari).

En stor utmaning för Nora blir att tävla utan sina cochleaimplantat, något hon inte är van vid. Hon berättar för SDI att hon har tränat på att åka utan dem för att vänja mig, men det blir första gången jag tävlar helt utan ljud. Super G, som är en fartgren hon inte tävlat i lika ofta, har fått extra fokus under försäsongen, med träningspass i Åre mellan tävlingarna. För Nora handlar mästerskapet inte bara om tävlingarna, utan också om att skapa nya kontakter.

Mästerskapen går att följa via livesändning på hemsidan World Deaf Ski 2025.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 24 april 2024 blir en historisk dag för den flamländska dövgemenskapen i Flandern, den nederländsktalande regionen i Belgien. Det flamländska parlamentet har godkänt en ändring av ”grundutbildningsförordningen”, vilket gör det möjligt för vanliga skolor i Flandern att erbjuda tvåspråkig undervisning på flamländskt teckenspråk (VGT) och nederländska. Detta ses som ett viktigt steg mot ett mer inkluderande utbildningssystem för döva barn.

Den nuvarande utbildningssituationen för döva barn i Flandern

Hittills har döva barn i Flandern haft två utbildningsalternativ. För det första finns de sex befintliga dövskolorna, där barn i åldern 2,5 till 12 år kan få undervisning.
– ”Men termen ’dövskola’ är missvisande,” förklarar Sammy Van Landuyt och Sara Van Leuven, som båda är döva föräldrar till två döva barn. ”Dessa är främst skolor för barn med funktionsnedsättningar. Tidigare gick fler döva barn i dessa skolor, men antalet har minskat avsevärt. De barn som går där nu har ofta specifika stödbehov.”

Dövskolor erbjuder en värdefull mötesplats för döva kamrater, men dessa barn riskerar att få färre möjligheter senare på arbetsmarknaden och i högre utbildning. Dövskolor tillhör specialundervisningen, som fokuserar på att främja ett så självständigt liv som möjligt snarare än en bred kognitiv utveckling.
– ”Är utbildningen likvärdig? Det varierar från barn till barn och från skola till skola,” säger Sara Van Leuven. ”I en dövskola finns det ingen hel klass med döva barn på samma nivå. Istället bedöms individuella stödbehov för varje barn.”

Det andra alternativet är att integreras i vanlig undervisning, där de kan få hjälp av en teckenspråkstolk under lektionerna. Men även detta alternativ har sina utmaningar, särskilt för familjer som använder teckenspråk hemma.
– ”Våra barn identifierar sig starkt med teckenspråket. Vår familj och våra vänner använder alla teckenspråk. Vi undrar hur våra barn ska kommunicera med hörande klasskamrater i en vanlig skola,” förklarar Sara. ”Dessutom finns ingen garanti för att en teckenspråkstolk alltid kommer att vara närvarande. Våra barn skulle troligtvis vara de enda döva eleverna i en hörande skolmiljö, utan andra döva kamrater att identifiera sig med.”

Samundervisning som en möjlig lösning?

Doof Vlaanderen, nationella dövförbundet i Flandern, har länge förespråkat tvåspråkig undervisning av hög kvalitet, inte bara för döva barn utan också för hörande barn, såsom CODA-barn (Children of Deaf Adults). Forskning i Flandern visar att samundervisning är den mest lämpliga utbildningsformen. I detta upplägg organiserar en vanlig skola en tvåspråkig klass där döva och hörande barn lär sig tillsammans. Undervisningen sker av ett team med både döva och hörande lärare. 

Ett exempel finns på den franska skolan Paul Blet i Poitiers, där en hörande lärare och en döv kollega undervisar en klass med både döva och hörande barn. Detta program organiseras av 2LPE, ”Deux Langues Pour une Éducation”.

Erwan Bourbon, tidigare elev vid denna skola, berättar:
– ”Samundervisning var mycket positivt för mig. Vi var inte bara med döva barn i klassen utan också med hörande. Detta gjorde det möjligt att utbyta många idéer, vilket var mycket lärorikt. Om vi bara hade varit med döva barn hade vi kanske stannat kvar i vår egen värld. Nu lärde vi oss hur det är att leva och kommunicera med hörande, både skriftligt och på teckenspråk. Det gav oss en känsla av jämlikhet.”

Bourbon erkänner dock att denna modell också har sina utmaningar. ”Ibland finns det en skillnad i tempo mellan de två grupperna, eftersom de döva och hörande lärarna inte alltid arbetar helt i takt med varandra. Det händer att jag frågar något av den döva läraren, medan den hörande läraren ger ett mer fullständigt svar, eller vice versa. Ibland känns det som att en teckenspråkstolk som översätter allt skulle kunna få hela klassen att hamna på samma nivå.”

Utmaningar med samundervisning

I Flandern pågår nu arbetet med att hitta skolor som är villiga att implementera samundervisning. Sara och Sammy är hoppfulla om denna utbildningsmodell men uttrycker också vissa farhågor.
– ”Det är viktigt att döva barn ibland har sitt eget utrymme,” säger Sara. ”Hörande barn kan till exempel gå på musiklektioner, medan döva barn får undervisning om dövidentitet, dövkultur och deras gemenskap. Det trygga rummet för döva barn är avgörande.”

Sammy Van Landuyt betonar vikten av en god balans mellan antalet döva och hörande barn i klassen.
– ”Det måste finnas rätt proportioner. Detta beror också på föräldrars vilja att anamma detta system. Många döva föräldrar glömmer ibland att ta hänsyn till hörande föräldrars önskemål.”

Enligt allmän statistik har 95 % av döva barn hörande föräldrar, som inte alltid är övertygade om fördelarna med tvåspråkighet och teckenspråk. Sammy förespråkar därför att bygga fler broar mellan döva och hörande föräldrar.
– ”Det underlättar inte bara inskrivningen av döva barn i denna utbildningsform, utan främjar också kontakten med döva förebilder, vilket kan förbättra attityderna hos hörande föräldrar.”

Vad innebär inkluderande utbildning för döva barn?

Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) fastställer att medlemsländerna måste säkerställa att döva och dövblinda barn lär sig teckenspråk och får utbildning på det språk som är mest lämpligt för dem, i en miljö som främjar deras optimala utveckling. Även om denna konvention erkänner döva barns rättigheter, lämnar den öppet hur och var denna utbildning ska organiseras.
– ”Inkludering ses ofta av politiker och forskare som att sammanföra barn med och utan funktionsnedsättning,” förklarar Dr. Maartje De Meulder, en döv forskare vid Hogeschool Utrecht (Nederländerna). ”Men om det verkligen är inkludering är en fråga om perspektiv. CRPD säger inte att separat utbildning för döva barn inte kan vara inkludering.”

Det finns också skolor som enbart tar emot döva barn, som Heathlands School i St Albans, Storbritannien, som erbjuder högkvalitativ utbildning endast för döva barn. I Flandern betraktas dock denna metod ibland som en form av segregation, eftersom den skiljer döva barn från deras hörande kamrater. Även om samundervisning föredras i Flandern som den mest lämpliga formen av tvåspråkig utbildning för döva och hörande barn tillsammans, kan tvåspråkig undervisning enligt Dr. Maartje De Meulder lika gärna ges i en dövskola.
– ”Inkludering behöver inte vara en sagoberättelse där döva och hörande barn alltid är tillsammans i en klass. Det viktiga är att döva barn får den bästa utbildningsmiljön, oavsett om det är i en dövskola, tvåspråkig skola eller en vanlig skola med en teckenspråkstolk. Kvaliteten måste vara hög, och lärarna måste vara skickliga i teckenspråk. Så länge dessa villkor uppfylls kan alla utbildningsformer vara inkluderande, även en dövskola.”

– ”Om ett dövt barn måste anpassa sig som den enda döva eleven i en hörande skola kan det faktiskt bli segregerande. Barnet är fysiskt närvarande men kan känna sig mentalt exkluderat,” säger Dr. De Meulder.
– ”Inkludering handlar inte bara om fysisk närvaro; det handlar om upplevelsen och känslan av att höra till någonstans.”

Huvudreporter – Sam Verstraete
Medreporter – Sarah Massiah
Stödjande reporter – Jorn Rijckaert

Det Sydkoreanska K-popbandet Big Ocean består av Chanyeon, Hyunjin och Jiseok – en trio med hörselnedsättning. Det gör dem till världens förmodligen första K-popband där alla medlemmarna har en hörselnedsättning. Nu har sydkoreanska medier meddelat att Big Ocean har sin första solokonsert ”Follow” i Nagoya, Japan i mars 2025.

Gruppens agentur, Parastar Entertainment, avslöjade att konserten inte bara kommer att inkludera bandets tidigare låtar utan också specialframträdanden skapade exklusivt för evenemanget. Konserten är döpt efter Big Oceans första minialbum ”Follow”. Enligt agenturen är målet med konserten att skapa en multisensorisk upplevelse som engagerar både hörsel och syn. Ljusshower, grafiska animationer och vibrerande basljud kommer att användas för att förstärka musiken och nå en bredare publik, inklusive fans som själva har hörselnedsättning. Big Ocean utmanar därmed normer kring hur musik skapas och upplevs och visar att funktionsnedsättningar inte behöver vara ett hinder för att uttrycka sig kreativt. Bandet hoppas därmed kunna använda konserten som en plattform för att ytterligare sprida medvetenhet om hörselnedsättningar. 

Medlemmarna har alla en bakgrund där de inte vuxit upp med teckenspråket, dock lägger de in tecken i koreografin. Med deras första solokonsert i antågande står det klart att Big Ocean är mer än en musikgrupp – de är en rörelse som kämpar för att bryta ner barriärer och skapa en mer inkluderande värld. De hoppas att konserten ska inspirera andra att följa sina drömmar, utan begränsningar.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Det nya verktyget för nödlarm som lanserats av den brasilianska regeringen, får kritik för bristande tillgänglighet för döva personer. Trots att systemet använder avancerad teknik för att varna om naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, har det visat sig vara otillräckligt för personer som endast kommunicerar på det brasilianska teckenspråket (Libras) och har svårt att läsa portugisiska texter.

Enligt den brasilianska telekommunikationsmyndigheten Anatel har det nya nödlarmssystemet som heter Civil Defense Alert textbaserade varningar som visas som popup-meddelanden på skärmen, samt ljudsignaler för att varna för naturkatastrofer. Däremot saknas information på Libras, det brasilianska teckenspråket, vilket begränsar möjligheten att använda nödlarmet för döva som inte behärskar skriven portugisiska. Det är något som bryter mot lagen, som säger att kommunikationssystem ska vara tillgängliga för alla samt att tillgänglighet inkluderar användning av teckenspråk och andra alternativa kommunikationsmedel. Detta har nu skapat oro hos funktionsrättsorganisationer i landet.

Funktionshindersförespråkare betonar vikten av att använda videos eller animationer på Libras, för att göra varningarna fullt tillgängliga. De menar att Anatel bör säkerställa snabb och inkluderande kommunikation i nödsituationer, där liv kan stå på spel. Samt att det är en mänsklig rättighet och en fråga om säkerhet för alla.

Nyhetssidan Estadão skriver att Anatel medgett i ett uttalande att det är en av förbättringspunkterna som de kommer att överväga för framtida uppdateringar av verktyget.  Systemet är ännu i sin implementeringsfas och används i dagsläget i Brasiliens södra och sydöstra regioner.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Den kända mexikanska sångaren Christian Nodal fick vid sin avslutning av sin turné ett certifikat för sina insatser för att inkludera döva vid hans konsert. Vid konserten fanns teckenspråkstolkar och vibrationsarmband.

Certifikatet delades ut av Projektet Proyecto Impacto som arbetar för att inkludera döva i kulturella och konstnärliga evenemang i Costa Rica. I juni 2023 var Christian den första artisten som gick med i projektet, därefter har fler artister anslutit. Under den senaste konserten lärde sig Christian några tecken på costaricanskt teckenspråk (LESCO) för att kommunicera med publiken. Döva fick förtur till platser på första raden, vilket förstärkte deras delaktighet i showen. 

Eftersom Christian var den första att ansluta sig till projektet och eftersom han nu under turnén inkluderat döva på ett föredömligt sätt, fick han vid sin konsert i Costa Rica i början av december i år ett tackcertifikat för sin insats.

Grundaren Gisella Solera, lyfte fram Christians engagemang som främjat medvetenhet om dövas rättigheter. ”Den här kampen för inkludering börjar bära frukt, och vi är glada över att fler artister ansluter sig” sa Gisella till nyhetssidan Teletica. Hon menar att även om döva inte kan höra musiken, så kan de ta till sig texterna och känna av stämningen. 

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Forskningen om dövgemenskapers hälsa vid University of Rochester får nu möjlighet att nå ut över hela USA tack vare ett nytt femårigt anslag från Centrum för sjukdomskontroll och prevention (CDC). Med det nya stödet kommer Nationellt center för döv hälsoforskning (NCDHR) att sprida sitt framgångsrika program Deaf Weight Wise (Döv Viktminskning) till fler orter i USA.

Deaf Weight Wise är ett 16-veckorsprogram som främjar en hälsosam livsstil genom fysisk aktivitet, hälsosam kost och döv-till-döv-stöd. Programmet är utvecklat av döva forskare i samarbete med dövsamhället och syftar till att bemöta en av de största hälsoutmaningarna bland döva i Rochester. En klinisk studie i Rochester visade på programmets effektivitet: 62 % av deltagarna i Deaf Weight Wise uppnådde en betydelsefull viktnedgång, jämfört med endast 18 % i kontrollgruppen.

Steven Barnett, NCDHR centrets chef, säger att de har visat att detta unika program fungerar och att de nu vill göra det tillgängligt för döva i hela USA. Samtidigt ska de undersöka hur programmet bäst implementeras i olika samhällen med varierande behov och resurser samt hur det kan göras hållbart. Tidigare har Deaf Weight Wise endast varit tillgängligt i Rochester och kringliggande områden i västra och centrala New York. Med det nya stödet planerar NCDHR att samarbeta med organisationer över hela landet för att etablera programmet.

Beroende på resurser och behov i varje samhälle kan NCDHR antingen utbilda en lokal döv person som programledare eller erbjuda programmet på distans med en av sina befintliga ledare. Samtidigt kommer NCDHR att studera vilka faktorer som underlättar eller hindrar implementeringen i olika miljöer för att skapa en modell som andra kan använda.

Med denna satsning hoppas NCDHR kunna förbättra hälsan och livskvaliteten för döva i hela USA.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 10 december larmades polisen i Sattahip, Thailand, om att en ung kvinna i 20-årsåldern försökte ta sitt liv. Kvinnan, som är döv, hade flera knivskador på halsen och hotade även att kasta sig ut i trafiken. Först när polisen började kommunicera med kvinnan på teckenspråk kunde de få henne att bli lugn.

Vid ankomsten fann polis och räddningspersonal kvinnan i djup ångest. Under nästan en timme försökte de lugna henne utan framgång. Det var först när två poliser, Wiwat Khamsri och Chakri Khampimoon, använde teckenspråk som de lyckades kommunicera med henne och avvärja situationen.

Enligt kvinnans vänner hade hon tidigare under kvällen varit på en bar och druckit alkohol. När hon av misstag råkade förstöra sin mobiltelefon blev hon extremt stressad, eftersom hon inte längre kunde kontakta sin familj. Detta ledde till den allvarliga situationen.

Insatsen har väckt stor uppmärksamhet i Thailand och ses som ett exempel på hur tålamod, förståelse och kreativitet kan bidra till att lösa kriser på ett fredligt sätt. De två poliserna hyllas nu för sitt professionella och medmänskliga agerande. Deras förmåga att använda teckenspråk spelade en avgörande roll för att rädda kvinnans liv. Händelsen belyser vikten av att poliser och räddningspersonal har specialkompetens för att kunna hantera känsliga situationer, särskilt när det gäller utsatta personer.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com