Region Stockholm har, under våren 2023, slutfört en omfattande upphandling av tolktjänster. Det nya avtalet, som träder i kraft vid olika tidpunkter för olika anbudsområden, sträcker sig över flera typer av tolkning, inklusive skrivtolkning, tecken som stöd och tolkstöd.

En viktig del av upphandlingen var att säkerställa en bred konkurrens och hög kvalitet bland tolkbolagen enligt Stockholms Läns Sjukvårdsområde, SLSO. Totalt 17 tolkbolag lämnade in anbud för anbudsområdena som omfattar teckenspråks- och dövblindtolkning, skrivtolkning, beredskapstolkning och tolkstöd. Det sistnämnda ”tolkstöd” har hängt kvar men numera kallas det för döv teckenspråkstolkning.

Under anbudstiden, som avslutades tidigt våren 2023, granskades och kvalificerades anbudsgivarna noggrant med avseende på deras finansiella, ekonomiska och tekniska förmåga, kapacitet samt erfarenhet enligt de specificerade kraven i upphandlingsdokumenten. Samtliga 17 anbudsgivare uppfyllde dessa krav och gick vidare till anbudsutvärdering.

Anbudsutvärderingen genomfördes i två steg. Först prövades obligatoriska krav enligt kravspecifikation och bilagor. De anbudsgivare som uppfyllde dessa krav gick sedan vidare till steg två, där kontrakt tilldelades den anbudsgivare vars anbud bedömdes vara det ekonomiskt mest fördelaktiga, baserat på en balans mellan pris och kvalitet.

Vid steg två blev det jämnt mellan flera anbudsgivare i flera anbudsområden. Då genomfördes det lottning enligt specificerade riktlinjer.

Alla anbudsområden förutom nr 1 och 3 trädde avtalen i kraft redan den 1 november 2023. För anbudsområden 1 och 3 (teckenspråks- och dövblindtolkning samt beredskapstolkning inklusive distanstolkning inom det området) kommer det nya avtalet att börja gälla från och med den 1 februari 2024. I anbudsområde 1 är Elmera Tolkservice AB rangordnad som nummer ett och i anbudsområde 3 är Allsign Consulting AB rangordnad etta.  

Hela listan ska ni, från och med 1 februari 2024, kunna se på tolkcentralen Region Stockholms webbsida.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Efter en utdragen process och flera kandidater som tackat nej till huvudansvarsuppdraget har SDI Bowling nu presenterat en lösning inför kommande EM i augusti i Bryssel, Belgien. I stället delar två personer på uppgiften.

SDI Bowling kommer då alltså att ha två huvudansvariga och den ena är nu klar: Mathias Andersson. Mathias kommer att fokusera på landslagsverksamheten och elitutveckling. Med en gedigen erfarenhet som tränare för Team Sweden Youth Academy och Team Stockholm, samt den högsta nationella tränarutbildningen, förväntas Mathias höja nivån för de döva landslagsspelarna. Dock betonar SDI Bowling vikten av att bevara bredd- och utvecklingsverksamheten inom dövbowlingen och fortsätter söka en döv huvudansvarig. Den andra personen är i skrivande stund inte klar, men ambitionen är att denne ska vara döv och ha ansvar för att hålla kontakt med dövidrottsföreningarna samt bistå med hjälp under SM samt ansvara för utvecklingslandslaget.

Ulf Sandblom och Yvonne Sandblom fortsätter som förbundskaptener precis som tidigare.

Allmänheten uppmanas att tipsa om lämpliga kandidater för den vakanta platsen. SDI söker även en huvudansvarig för padel och ungdomsfotboll.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Mellan den 15 till 20 januari 2024 genomfördes den första upplagan av World Deaf Youth Games, WDYG, i Brasilien. Redan för 15 år sen uppkom idén om detta idrottsevenemang men först i år såg den dagens ljus. Den brasilianska dövidrottsförbundet CBDS fick äran att arrangera WDYG tillsammans med det internationella dövidrottsförbundet ICSD.

Enligt ICSD deltog 71 unga döva idrottare, i åldrarna 14 till 18 år från 16 olika länder. Europa representerades av Tyskland, Österrike, Cypern, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland och Polen. Amerika representerades av Brasilien, Mexiko och Venezuela samt Asien av länderna Japan, Taiwan och Kazakstan. Slutligen var Sydafrika den enda representanten från Afrika.

Fyra idrotter stod på programmet: friidrott, badminton, 3×3 basket och simning. Futsal och bordtennis föreslogs ursprungligen att vara med i programmet men ströks senare.

Under WDYG fick deltagarna dessutom ta del av workshops relaterade till idrottens värderingar och ICSD:s funktion, till exempel antidoping, etik, sociala medier och ICSD:s organisation. Tack vare dessa utbildningsworkshops kan deltagarna förbereda sig för ett eventuellt deltagande i nästa Deaflympics.

I samband med WDYG möttes Internationella Paralympiska Kommitténs, IPC, ordförande Andrew Parson och ICSD:s vice ordförande Osugi Yutaka för att hålla ett möte där det ömsesidiga partnerskapet mellan IPC och ICSD förnyades.

Nästa WDYG kommer att äga rum i Taiwan 2027.

Aurélien Manceaux, Media-Pi

Översatt av Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

2025 står Tokyo värd för två internationella idrottstävlingar; World Athletics för hörande och Deaflympics. Inför arrangemangen ordnar Tokyo nu ett event för barn som de kallar ”TOKYO FORWARD 2025 Athlete Exchange Event for KIDS”. Eventet kommer att äga rum den 25 februari och välkomnar 30 grundskoleelever i en urvalsprocess, oavsett om de kan höra eller inte.

Under eventet kommer barnen att ha möjlighet att utöva friidrott tillsammans med både döva och hörande kända friidrottare och ambassadörer. Bland dessa finns rekordhållaren i 800 m och 1 500 m för döva, Kaio Okada samt ambassadören Asahara Nobuharu, känd friidrottare som tog silver i friidrott i OS i Beijing 2008. Barnen kommer att få prova de olika idrotterna, samt få möjlighet att lära sig några tecken från det Japanska teckenspråket.

Evenemanget strävar efter att skapa medvetenhet om ett inkluderande samhälle där döva och hörande möts. Initiativet är organiserat av Tokyo Metropolitan Government och syftar till att öka intresset för både World Athletics och Deaflympics och samtidigt främja förståelsen för ett inkluderande samhälle.

30 barn från Tokyo kommer att rekryteras för att få vara med under evenemanget. Ansökningsperioden löper fram till den 13 februari.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Den brittiska regeringen meddelar att brittiskt teckenspråk, BSL kommer att ingå som ett GCSE-ämne i engelska skolor från och med september 2025. GCSE är en förkortning för General Certificate of Secondary Education, vilket är ett certifikat för genomförd gymnasieutbildning.  

Beslutet är ett resultat av en långvarig kampanj ledd av den döva tonåringen Daniel Jillings. Daniel startade kampanjen när han var 12 år. Beslutet togs efter ett tre månader långt offentligt samråd där föräldrar, lärare och representanter från både döva och hörande grupper bidrog till utformningen av läroplanen.

Utbildningsminister Gillian Keegan framhåller att studier av brittiskt teckenspråk kommer att öppna dörrar för unga människor, ge dem insikt i hur tusentals människor kommunicerar och utöka deras framtida jobbmöjligheter.

Susan Daniels, verkställande direktör för National Deaf Children’s Society, uttrycker glädje över detta framsteg som innebär en möjlighet att öka förståelse och inkludering i den språkliga kulturen och historien.

Även om stödet för GCSE-ämnet i BSL är starkt, noterar Geoff Barton, generalsekreterare för Association of School and College Leaders, att skolor kommer att ställas inför utmaningar. Skolorna behöver investera i personalresurser, ekonomiska resurser och i tid.

I Storbritannien finns det omkring 151 000 personer som använder BSL, varav 87 000 är döva.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Organisationskommittén för Olympiska sommarspelen i Paris 2024 har just avslöjat namnen på de första personerna som kommer bära den olympiska lågan. Av de 100 000 inskickade ansökningarna valde kommittén ut 11 000 kandidater. Bland dessa finns två döva idrottare.

Kandidaterna är människor i alla åldrar från olika bakgrund. Vid urvalet togs hänsyn till jämställdhet och kommittén ville ha olika profiler, både idrottare, frivilliga, kändisar och vanliga människor som bär lågan.

Bland de som kommer bära lågan finns ett par idrottare från Angers i Frankrike, Marie och Théo Moreau. Båda vann guld under Deaflympics 2022 i Brasilien, Marie i stavhopp och triathleten Théo i cykling. Marie och Théo säger att bära lågan är en symbol och ett sätt att delta i Olympiska spelen, samt ett tillfälle att nämna Deaflympics i medierna.

Stafetten börjar den 16 april i Olympia, Grekland, enligt traditionen. Den 8 maj kommer den olympiska lågan att anlända till Frankrike, Marseille, ombord på tremastaren Belem. Lågan kommer sedan att passera genom 400 städer i Frankrike, inklusive de franska utomeuropeiska områdena.

En nyhet för OS 2024 är att det kommer finnas stafettlag som bär lågan. 69 lag med 24 personer varje dag. Bland dessa finns blandande mästare, frivilliga och andra idrottare. De kommer att besöka ikoniska platser i Frankrike för att visa det franska kulturarvet. Platser som Lascaux IV-grottan, Omaha Beach och Mont-Saint-Michel.

Bland de kandidater som ska leda dessa stafettlag har kända idrottsutövare avslöjats, som tidigare mästaren i fäktning Laura Flessel och simmaren Camille Lacourt. Men vilken kändis som kommer att ha äran att tända den olympiska elden vid invigningsceremonin vid Seine den 26 juli 2024 är fortfarande ett mysterium. Namn som judoutövaren David Douillet, friidrottaren Marie-José Pérec och fotbollsspelaren Zinédine Zidane har nämnts i spekulationerna.

Aurélien Manceaux

Översatt av Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

SIMA Folkhögskola tillkännagav på sina sociala medier den 23:e januari att de nu efter en sin rekryteringsprocess tillsatt tjänsten som biträdande rektor. Den nya rektorn blir Camilla Lindahl och hon börjar på SIMA Folkhögskola den 1 augusti 2024.

Många känner till Camilla sen tidigare, hon har i flera år arbetat på Manillaskolan som lärare i ämnena matematik och NO. Camilla har även varit doktorand vid forskningsutbildningen på Stockholms universitet med inriktningen klassrumsdialog i ämnet NO. Hon har även erfarenhet av att ha varit ansvarig för lärarutbildningen för döva och hörselskadade elever på Stockholms universitet.

Camilla berättar att hon har sett att SIMA har en fantastisk fin gemenskap och erbjuder möjlighet att få utbildning för att komplettera till olika yrken och möjlighet till personlig utveckling. Hon ser nu fram emot att få vara en del av detta.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se

Sveriges Teckenspråkstolkars Förening, STTF, har gjort en enkätundersökning under hösten 2023. Resultaten visar att tolkarna vill höja tolkyrkets status och att lönerna är en central fråga. Enkäten besvarades av 141 teckenspråkstolkar mellan 21-63 år, varav 43 är auktoriserade tolkar. Sammanställningen har skrivits av Isabel Engwall och Pontus Fredhage.

Lönenivåerna är mellan 24 000 kr/månad till 42 000 kr/månad. STTF ser ett genomgående tema bland svaren att det bästa sättet att öka sin lön är att byta jobb. I övrigt är löneutvecklingarna skiftande, till och med bakåtgående för några medan andra haft en god utveckling. STTF menar ändå att det är anmärkningsvärt att nästan en tredjedel av de svarande inte skulle rekommendera tolkyrket. Anledningarna är bland annat låga löner och hårt arbetsklimat.

Sammantaget vill de tolkar som svarat på STTF:s enkät att tolkyrket ska få en ökad status, att utbildningen ska valideras, att frilanstolkarna ska få bättre villkor gällande restid och milersättning, att slippa upphandlingar som bara ser på prisnivåerna utan också ser på kvalitetsnivåerna, att få ett bättre klimat mellan tolkbolagen, för att nämna några av de punkter som STTF satt upp.

Andra önskemål från tolkarna är att tolktjänsten bör bli mer rättighetsstyrd och inte politikstyrd som idag. Att göra tolktjänsten statlig, att avskaffa de privata bolagen och låta alla tolkar jobba under en och samma statliga tjänst och på så sätt göra arbetet mer rättvist.

Frågan om att göra tolktjänsten statlig kan finna stöd i undersökningen, som visar att genomsnittslönen hos de regionalt anställda tolkarna är 2 000 kr lägre än hos de privat anställda. Att minska på antalet statligt anställda tolkar och lägga ut mer uppdrag på frilanstolkar och underleverantörer blir motsägande, menar STTF.

Redovisningen av enkätundersökningen finns att läsa i sin helhet på STTF:s hemsida.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Svenska Dövidrottsförbundet, SDI, drev tillsammans med 21 andra medlemsförbund elitidrottsfrågan på Riksidrottsförbundets, RF, extra stämma den 23 januari och lyckades få stämman att dra tillbaka ett tidigare beslut. Det ekonomiska anslaget från RF till SDI har minskat drastiskt trots att andra paraidrotter erhåller ökade anslag. Omkring 30 procent av RF:s medlemsförbund ställs utanför elitidrottstödet och dövidrottare står just nu inför stora hinder när de utesluts från RF:s stöd. Detta trots att det finns såväl europeiska mästerskap som världsmästerskap för döva och hörselskadade, inklusive Deaflympics. SDI har länge strävat efter att få samma positiva inställning till sina aktiva landslagsidrottare, en kamp som nu delvis gav frukt.

Tillsammans med 21 andra medlemsförbund hade SDI formulerat en motion, där de alla föreslog att samtliga medlemsförbund med landslagsverksamhet ska inkluderas i RF:s elitstöd, samt att beslutet kring verksamhetsstöd elitidrott för 2024 och 2025 skulle dras tillbaka. SDI:s representanter på plats var Curt Ljungberg som ombud och Patrik Drivstedt som åhörare. Totalt finns det 72 medlemsförbund.

Ett öppet brev hade sammanställts av fyra elitidrottare från fyra förbund, däribland Otto Kingstedt från SDI. De uttryckte oro över beslutet kring elitstödet. Brevet innehöll frågor om kriterier för nationellt intresse och prioritering av internationella mästerskap. De aktiva uppmanade de andra medverkande idrottsförbunden att besvara dessa frågor och reflektera över elitidrottens särart inom olika sporter innan de skulle gå till röstning.

SDI strävar mot målen i den strategiska planen för idrottsrörelsen 2022–2025 och betonar vikten av att svensk idrott ska vara för alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Vid stämman ställde sig flera av de stora förbunden sig bakom de drabbade förbunden. Skidförbundets Karin Mattsson sa ”Det gäller att skapa vinnare utan att få en massa förlorare”.

Efter att ha lyssnat på synpunkterna som framförts presenterade Riksidrottsstyrelsen, RS, nya förslag till förändringar. Dessa nya förslag kommer att presenteras vid Riksidrottsforum 2024. RF:s extra stämma beslutade att ompröva besluten gällande elitidrottsstödet för år 2025. Riksidrottsförbundet kommer att granska och omstrukturera hur stödet ska fördelas framöver, och se till att samtliga medlemsförbund med landslagsverksamhet nu ska inkluderas i arbetet med elitstödet.

Motionen och det öppna brevet kan läsas i sin helhet på SDI:s hemsida.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Gladiatorn Fury, som också är rugbyspelare i engelska Exeter Chiefs, imponerade på fansen när engelska Gladiatorerna återlanserades på BBC den 13 januari i Storbritannien. Återlanseringen välkomnade en ny generation gladiatorer som nu får ta sig an det ultimata testet av hastighet och styrka. Bland dem ses Fury.

Fury är den första döva gladiatorn någonsin och hon beskriver dövheten som sin superkraft. Furys riktiga namn är Jodie Ounsley, hon är känd för sin rugbykarriär och för sina idrottspresentationer.

I en intervju med BBC berättade Jodie att den största anledningen till att hon anmälde sig är för att hennes pappa var en av utmanarna 2008. Sedan dess har Gladiatorerna varit en stor del av Jodies familj. Jodie säger till YorkshireLive: ”Jag älskade att se hur fysiska Gladiatorerna var och jag älskade att se min pappa gå igenom processen. Så han har definitivt varit en enorm förebild och det är ganska coolt att jag kan göra det också.”

Sedan dess har Jodie tränat för att överträffa sin pappa. När hon var yngre klädde hon ut sig till en Gladiator och övade i sitt vardagsrum.

Jodie föddes för tidigt och blev döv så hon genomgick en CI-operation och var då den yngsta personen i landet att genomgå operationen. Under uppväxten fick Jodies föräldrar höra att hon skulle fokusera på att öva sitt tal. I vuxen ålder har Jodie lärt sig brittiskt teckenspråk. Jodie berättar att hon kämpat med sitt självförtroende då hon inte träffat andra döva förebilder, men nu genom teckenspråket har hon fått döva förebilder. Hon vill nu själv vara en av förebilderna till döva barn.

Jodie är världens första döva kvinnliga rugbyspelare som valts ut till det engelska landslaget. 2020 vann Jodie titeln Deaf Sports Personality of The Year. Hon är ambassadör för välgörenhetsorganisationen The Elizabeth Foundation som har en förskola för döva barn. Dessutom är hon hedersordförande för U.K. Deaf Sport. 2023 nämndes hon som en av kvinnorna i Woman’s Hour Power List 2023 Women in Sport.

Gladiatorerna sänds på Engelska BBC One på lördagar fram till den 23 mars 2024.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

www.teckenrapport.se