Caroline Pakenaite har ett mål som sticker ut bland bergsklättrare världen över, nämligen att bli den första dövblinda personen att nå Mount Everests topp innan hennes syn förloras helt. Caroline är 28 år och kommer från Southport i Storbritannien. Hon har diagnosen Ushers syndrom.

I stället för att låta sig nedslås av framtidsutsikterna bestämde sig Caroline för att agera. Hon insåg att tiden var knapp och bestämde sig för att skapa minnen medan hennes syn fortfarande tillät det. För närvarande har hon begränsad periferisk syn och nattblindhet och för att ta sig fram förlitar hon sig på sin ledarhund Bosley eller på sin käpp.

Caroline planerar att bestiga det ikoniska berget Mount Everest i april 2026, efter att ha genomfört en serie uppvärmningsutmaningar som inkluderar att bestiga tre av världens högsta berg, springa London Marathon och delta i en isklättringskurs i Skottland. För att finansiera sin resa har hon startat en insamling, via GoFundMe, för att samla in 100 000 engelska pund (motsvarande drygt 1,3 miljoner svenska kronor). Pengarna ska täcka kostnader för träning, utrustning och supportteam.

Trots de utmaningar Caroline står inför har hon en positiv inställning. För Caroline handlar det inte bara om att nå toppen av berget, utan om att skapa minnen och inspirera andra. Hittills har hon rest till olika delar av världen. År 2018 deltog hon i en vandringsresa till Poon Hill i Nepal med välgörenhetsorganisationen VoluntEars och i maj 2023anslöt hon sig till en expedition till Everests basläger. Där träffade Caroline Scott Lehmann och Shayna Unger, de två första döva amerikanska klättrarna som precis nått toppen. Scott och Shayna inspirerade henne ytterligare att följa sina drömmar.

Caroline har nu börjat intensivträna med sin personliga coach, Arron Collins-Thomas och får stöd av The Climbing Academy i Chippenham. Om två år kan Caroline stå på Mount Everests topp som världens första dövblinda klättrare och därmed skriva historia.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den internationella flygplatsen i Sarajevo, Bosnien och Hercegovina, deltar i ett EU-projekt som heter Danova Next. Projektet ska förbättra tillgängligheten i transporter för personer med funktionshinder i Donauregionen. Förbättringarna görs genom att skapa digitala reseinformationstjänster i ett kommunikationsnätverk mellan flygplatser, hamnar och lokaltrafiken.

EU-projektet sammanför 16 partners i Donauregionen som tillsammans ska tillgängliggöra resorna för personer med funktionshinder, däribland döva. Bland partnerna finns flygplatserna i de närliggande länderna Ungern, Montenegro, Moldavien och Slovenien. Dessutom ingår en del föreningar och förbund, som Rumäniens dövförening samt Österrikes förbund för blinda och synskadade.

Investeringarna vid Sarajevos internationella flygplats kostar 165 000 Euro. Investeringen innebär, förutom att skapa digitala reseinformationstjänster, även att utbilda personal och anpassa befintliga system.

När Danova Next-projektet närmar sig sitt avslut i juni 2026 finns det en förhoppning att Sarajevos internationella flygplats tar ett steg mot ett mer inkluderande resande världen över.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Grundskolan Elmfield School for Deaf Children i Bristol, England har nyligen flyttat till nya lokaler som byggts med fokus på inkludering.

Skolan, som idag har 48 elever, har genom flytten förbättrat sina faciliteter och skapat en ny atmosfär. Bland annat har de byggt ett rum med speciell akustik, små pausutrymmen i skolmiljön samt två sensoriska rum och ett bibliotek med öppen planlösning. Dessutom har skolan byggt ett rum med en green screen för att göra inspelningar. Skolans klassrum är anpassade för sex elever per rum, vilket är enligt skolans önskemål för att ha en optimal undervisning för eleverna.

Rektor Kate Persuad berättar till BBC News att varje detalj har tänkts igenom under bygget, samt att skolan i och med inflyttningen till de nya lokalerna också delar lokal med en annan grundskola för hörande barn. Något som Kate menar gynnar möjligheten för integration där döva och hörande barn kan lära av varandra. Den nya skolan har mötts av positiva reaktioner från såväl elever som personal.

Kate hoppas att skolans förbättringar ska påverka andra att göra likadant för specialpedagogisk utbildning till döva barn.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Döva i staden Bulawayo i Zimbabwe har genomgått en utbildning för att aktivt motverka spridningen av falska nyheter, desinformation och felaktig information.

Utbildningen, som arrangeras av den lokala organisationen Community Podium, riktar sig till döva i Bulawayo.  

Sihlobo Bulala, utbildningsansvarig hos Community Podium, förklarar att syftet med utbildningen är att lära personer med funktionsnedsättningar att identifiera och bekämpa falska nyheter. ”Människor med funktionsnedsättningar, som till exempelvis döva, har ofta begränsad tillgång till information eftersom många kommunikationskanaler inte är anpassade efter deras behov. Detta gör dem mer sårbara för falska nyheter”, förklarar Sihlobo för tidningen The Standard.

Deltagarna har upplevt utbildningen som positiv. Tsungirirai Tsikira från Deaf, Arts, Culture and Entertainment betonar att det är viktigt att bekämpa felinformation och dess skadliga effekter på samhället.

En av deltagarna, Annitha Makoni, berättar att detta var hennes första utbildning om att granska falska nyheter och att hon nu tänker dela kunskapen med sina nära och kära.

Community Podiums utbildning är ett steg mot att skapa ett mer inkluderande informationssamhälle. Genom att ge döva kunskap om hur man får tillgång till korrekt information hoppas de att utbildningen kan leda till att spridningen av falska nyheter och dess negativa konsekvenser för samhället minskar.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En amerikansk organisation som fokuserar på att förebygga misshandel av hundar delade i oktober 2023 ut priset ”Årets Hund” till en döv pitbull vid namn Cole.

Cole har lärt sig kommandon på amerikanskt teckenspråk (ASL) och är en hjälte för många skolbarn som han besöker. Hans ägare Chris Hannah är musiklärare på en grundskola i USA. Chris adopterade Cole i april 2017. När Cole såg sin nya ägare Chris för första gången hoppade han in i Chris famn och tittade honom rakt i ögonen.

Redan från början förstod Cole de vanliga kommandon som man lär en hund, som att sitta, lägga sig och stanna. Efter en tid lärde sig Cole och Chris att använda ASL som kommunikation, med hjälp av Chris döva kusin.

Barnen på Chris skola var först nyfikna på den nya valpen men sen började de prata om viktiga ämnen som vad det innebär att till exempel vara döv och vad någon med en funktionsnedsättning behöver. Barnen lärde sig om acceptans och diskuterade fördomar och diskriminering. En dag bar barnen T-shirts med texten: ”Cole, den döva hunden, lyssnar med sitt hjärta.”

Cole och Chris har blivit inbjudna att föreläsa på andra skolor. Cole kommer då klädd som en superhund och sprider budskapet: ”En funktionsnedsättning är inte vad du inte kan, utan en superkraft.” Cole är nu en certifierad terapihund och har börjat jobba som volontär med veteraner och på hospice.

Chris är glad för priset och säger att många terapihundar är tränade för att hjälpa bara en eller ett fåtal personer men Cole är älskad av hundratals elever.

Giuseppe Strano, Il Labiolettore

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 13 februari i Chile placerades José Pablo Peñafiel Ossandón, en döv man, i häkte i 180 dagar för våldtäkt mot minst tio döva kvinnor, inklusive två minderåriga.

Vad som avslöjade denna händelse var Camila Villavicencios dödsfall den 15 oktober 2022. Camila var en döv kvinna, aktivist och teckenspråkslärare, vars kropp hittades hemma hos José i Santiago. Utredningen kunde inte fastställa dödsorsaken eller bevisa eller motbevisa hans skuld, men mediebevakningen av denna händelse fick flera kvinnor att anmäla José för sexuella övergrepp. En ny utredning öppnades, vilket ledde till häktningen.

Josés tillvägagångssätt har i de flesta fallen varit detsamma. Under fester bland döva har José upprepade gånger ha erbjudit kvinnor skjuts hem. På vägen har han stannat vid sitt familjetryckeri, där han påstås ha förgripit sig på kvinnorna. Dessa övergrepp följdes ibland av misshandel. I minst ett av fallen filmades övergreppet innan den publicerades på en pornografisk webbplats. Det visade sig att José är en stor konsument av porr och kokain.

Utredningen mot José pågår nu. När det gäller utredningen av Camilas död måste en andra obduktion av kroppen genomföras för att försöka fastställa omständigheterna kring dödsfallet.

Detta fall belyser också döva kvinnors sårbarhet. Att berätta för sin familj om vad de drabbats av var inte möjligt för flera av kvinnorna, eftersom deras familjer inte behärskar teckenspråk. Det ledde i sin tur till att det blev extra komplicerat att anmäla händelserna.

Chris Comendador, MediáPi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Just nu pågår deltävlingarna i den svenska Melodifestivalen. Nästa lördag, den 9 mars teckenspråkstolkas och gestaltas finalen. Vinnaren får tävla i Eurovision Song Contest (ESC) som hålls i Malmö den 11 maj. Den tävlingen kommer inte att teckenspråkstolkas.

I år är Sverige värdland för ESC eftersom det svenska bidraget med Loreen vann ifjol. Senast Sverige var värdland var 2016. Då storsatsade ESC och SVT när de teckenspråkstolkade hela sändningen på internationella tecken så att hela Europas teckenspråkiga kunde ta del av sändningen.

I år tolkas ingenting alls, utan de teckenspråkiga tittarna hänvisas till undertexterna.

En person som är engagerad i frågan är Laith Fathulla. Laith har gestaltat låtar vid två ESC-sändningar. Dels den som Sverige hade år 2016 och senare när Nederländerna var värdland 2021. Nu har Laith på eget initiativ tagit kontakt med både SVT och ESC. SVT svarade att de har valt att prioritera annat i deras utbud. ESC har svarat att de inte driver den frågan vidare i år.

Laith ställer sig, via sociala medier, frågande kring hur de gör sina prioriteringar och vad de gör åt tillgängligheten, särskilt när ESC är ett TV-program som miljoner svenskar tittar på.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Den amerikanska myndigheten Equal Employment Opportunity Commission (EEOC) har som uppgift att upprätthålla lagar som förbjuder jobbdiskriminering. EEOC anklagar ett amerikanskt skönhetsföretag för att olagligt ha vägrat jobb åt döv person.

EEOC hävdar i sin stämning att skönhetsföretaget Voyant avskedade en anställd på hennes första arbetsdag efter att ha fått reda på att hon är döv. Företaget gjorde detta trots att kvinnan var kvalificerad för jobbet och skulle kunnat utföra arbetsuppgifterna med eller utan anpassning. Enligt stämningen gjorde Voyant ett antagande att den anställda inte säkert kunde arbeta som produktionsarbetare vid företagets anläggning i delstaten Illinois, på grund av hennes dövhet.

Detta beteende strider mot lagen om diskriminering mot personer med funktionsnedsättningar (ADA-lagen). EEOC väckte stämning hos domstolen i Illinois norra distrikt efter att först ha försökt nå en förlikning före rättegången.

Nu är det beslutat att Voyant ska betala 75 000 dollar i ersättning till den döva kvinnan, vilket motsvarar 775 000 SEK. Voyant ska också ge utbildning till relevanta ledande medarbetare om ADA-lagen och ska under beslutets giltighetstid rapportera till EEOC om anställning av personer med funktionsnedsättning.

På EEOC:s hemsida sa Gregory Gochanour, regionalt ombud för EEOC, att det är olagligt att förlita sig på obefogade stereotyper om en persons funktionsnedsättning vid anställningsbeslut. ADA-lagen kräver att ett beslut om anställning ska baseras på konkreta bevis, inte på antaganden eller gissningar. Dessutom måste ett beslut att inte anställa en person med funktionsnedsättning på grund av ett säkerhetsbekymmer grundas på en individuell bedömning av personens faktiska förmåga att säkert utföra arbetsuppgifterna.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En händelse har skakat Sliven, Bulgarien, när en döv 63-årig kvinna miste livet efter att alarmeringscentralen vägrat att skicka en ambulans. Familjens desperata vädjan om hjälp besvarades inte, vilket har lett till en bred utredning av möjliga systemfel inom 112.

Familjen befann sig i en mardrömslik byråkratisk situation när de ringde 112. I stället för att få den brådskande medicinska hjälp som de behövde, fick de ett chockerande besked som skulle kosta kvinnan hennes liv.

Enligt transkriptionen av familjens samtal med 112 bad operatören att få höra henne. När familjen sa att hon inte kunde prata eftersom hon var döv och berättade att hon hade svårt att andas, så ville operatören att kvinnan skulle svara själv var det gjorde ont. Då upprepade familjen att kvinnan inte kunde prata i telefonen och att det var första gången som familjen ringde till 112. Då avslutade operatören med att säga att eftersom det var första gången som de ringde måste de själva köra henne till sjukhuset och kopplade sedan ur samtalet.

Familjen tvingades att på egen hand ta en taxi till sjukhuset, men de hann inte fram utan kvinnan förklarades död vid ankomsten till sjukhuset.

Händelsen har orsakat stor oro och upprördhet i samhället. Många hävdar att kvinnans liv hade kunnat räddas om 112 hade skickat en ambulans. För att hantera reaktionerna vidtas nu disciplinära åtgärder mot den anställde vid Slivens akutcenter som vägrade skicka en ambulans. Den anställdes agerande har beskrivits som oförklarligt och vårdslöst och ses som ett allvarligt åsidosättande av akutcentrets plikter.

Som ett försök att identifiera eventuella systemfel eller brister inom 112 har den verkställande byrån för medicinsk övervakning inlett en särskild inspektion vid Slivens akutcenter. Utredningen syftar till att svara på frågan om denna tragedi var en enskild händelse eller en del av ett större problem.

Även om familjen sörjer sin förlust finner de tröst i vetskapen om att deras krav på rättvisa tas på allvar. Trots att utredningen inte kan återföra kvinnan till livet, hoppas familjen att utredningen ska förhindra att andra familjer går igenom samma sak.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Huvudombudsmannen, Peter Boshier, riktar skarp kritik mot Nya Zeelands utbildningsdepartement för dess bristfälliga strategi för att främja tillgången till utbildning på nyzeeländskt teckenspråk (NZSL). Enligt Peter gör departementet fel när de inte kan garantera att deras utvecklingsstrategi inkluderar konkreta åtgärder för att nå utbildningsmålen för döva.

Peter offentliggjorde sin åsikt efter att ha granskat ett klagomål från Deaf Aotearoa, en organisation som representerar dövsamhället. Klagomålet gäller utbildningsdepartementets NZSL-strategi.

Departementet lanserade sin strategi 2019, kallad ”Development Map” (Utvecklingskarta), i samråd med både NZSL Board (Nya Zeelands motsvarighet till Språkrådet) och Deaf Aotearoa. Deaf Aotearoa ansåg att kartan inte innehåller tillräckligt med åtgärder för de långsiktiga problem som döva elever står inför i den nyzeeländska utbildningsmiljön.

Peter konstaterar att ”Development Map” var tänkt att vara ett nyckelverktyg för att främja utbildningen på NZSL. Efter att ha utvärderat kartan och dess användning såg Peter att departementet felaktigt struntade i att göra vissa saker för att garantera strategins budget och måluppfyllelse. Saker som departementet struntat i att göra är till exempel att fastställa lämpliga tidsramar, ansvarslinjer och mål. Peter berömmer dock departementet för att de har utvecklat en helhetsplan för att främja utbildningen på NZSL. Han betonar att det är policydokumentet som saknar en tydlig genomförandeplan med konkreta åtgärder och mål.

Peter har nu lämnat flera rekommendationer till utbildningsdepartementet. Bland annat rekommenderar han att de ska revidera sin strategi, att kommunicera revideringen i samråd med de berörda samt att regelbundet rapportera utvecklingen direkt till honom.

Bristen på en detaljerad genomförandeplan riskerar inte bara att hämma utvecklingen inom NZSL-utbildningen utan även att försumma de specifika behoven som finns hos döva elever.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com