I Victoria, Australien har organisationen Deaf Hub Bendigo flyttat till nya lokaler tillsammans med landets äldsta dövorganisation Expression Australia. I och med flytten erbjuder de nu också en kostnadsfri tolktjänst, vilket inte är praxis i Australien idag. Teckenspråkstolkningen är bokningsbar varannan måndag.
Rebecca Adam, verkställande direktör för Expression Australia, var närvarande vid invigningen. Tidningen Bendigo Times berättar att Rebecca betonade att de är fast beslutna att utöka organisationens verksamheter i och med flytten till den nya lokalen. Samarbetet mellan organisationerna underlättar den saken.
Den nya tolktjänsten erbjuds än så länge på distans varannan måndag. För att kunna nyttja tjänsten behöver användaren boka tid. Tolkningen kan användas till exempelvis läkarbesök eller föräldrasamtal.
Under invigningen avtäcktes också minnesplaketter vid varje kontorsrum, som blivit döpta efter kända dövprofiler i Australien.
Måndagen den 27 maj, invigdes ett gemensamt kontor för Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) på Drottninggatan i Örebro. Skolmyndigheterna delar redan lokal på fyra orter i Sverige och Örebro blir nu den femte orten av åtta att öppna upp de gemensamma lokalerna. Genom att öppna kontor i Örebro och flytta in i SPSM:s befintliga lokaler, vill Skolverket kunna förbättra samarbetet med lokala skolhuvudmän.
2023 togs ett beslut att Skolverket ska etablera regionala kontor för att kunna möta skolhuvudmännen och ge dem de resurser och det stöd de behöver. Skolverkets regionala kontor finns redan i Härnösand, Luleå, Malmö och Solna samt nu i Örebro. I oktober 2024 öppnas ytterligare ett kontor i Göteborg, där Skolverket också kommer att dela lokaler med SPSM.
SPSM skriver på sin hemsida att Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, menar att kvalitetsdialoger ska genomföras med skolhuvudmännen. Dialogerna har inletts på de andra orterna och där har huvudmännen sagt att de fått bra stöd. Aurora Lindberg, generaldirektör för SPSM lägger till att kvalitetsdialogerna också kan vara ett bra stöd till huvudmännen kring frågor om elever som har en funktionsnedsättning, vilket är SPSM:s målgrupp. Genom dessa dialoger kan tidiga insatser göras för att eleverna ska klara skolan.
I Örebro län finns det cirka 50 skolhuvudmän med varierande storlek och förutsättningar. Alla kommer att erbjudas kvalitetsdialoger tillsammans med myndigheterna. I Örebro finns även SPSM:s specialskola för döva och hörselskadade, Birgittaskolan.
Isabel Engwall, döv nämndeman och engagerad rättighetsförespråkare, har utsetts till Årets Örebroare 2023, då hon fått flest röster. Priset får hon främst för hennes arbete för döva och hörselskadades rättigheter. Framför Örebro slott tog Isabel emot beskedet och gratulationerna från Nerikes Allehandas chefredaktör. I augusti delas priset ut i Stadsparken i Örebro.
Det är en prestigefylld lista som Isabel nu skrivs in i. Genom tiderna har priset delats ut till läkare, skådespelare, teveprofiler, en landshövding och ett rockband, för att nämna några. Nu finns även en döv pristagare med på listan i och med Isabels vinst.
Gratulationerna framfördes framför Örebro slott, av Nerikes Allehandas (NA) chefredaktör Anders Nilsson. På NA:s hemsida finns en film när Isabel fick ta emot gratulationerna och en blombukett. Anders talade om att Isabel är en viktig förebild för många med hörselnedsättning och att hon genom sin kamp satt Örebro på kartan. Isabel engagerar sig för rätten till teckenspråk, bland annat till döva och hörselskadade barn och till döva och hörselskadade inom äldreomsorgen. NA skriver att Isabel är en stark symbol för döva och hörselskadades rättigheter. Att hon inte ber om ursäkt för sin dövhet utan tycker det är viktigt att förstå att döva inte är dumma, att intelligensen inte sitter i örat.
Röstningen genomfördes på NA och Isabel fick flest röster. Hon känner sig rörd och hedrad över uppmärksamheten och alla röster och vill rikta ett stort tack till alla som röstat. Priset för Årets Örebroare 2023 kommer att delas ut på NA:s Önskekonsert i Stadsparken den 17 augusti.
Priset i all ära, men Isabel kämpar fortfarande i Örebro tingsrätt med att få rätt till teckenspråkstolk för sitt nämndemannauppdrag. Tidigare i höst skrev vi på Teckenrapport om Isabels nämndemannauppdrag som inleddes i januari 2024, dock har det inte blivit klart än vem som ska stå för kostnaden av Isabels tolkar. I stället ska hon inom kort prova ett verktyg som omvandlar tal till text, något hon själv är skeptisk till eftersom hon inte vet om hon och de andra i rätten då kan garanteras en rättssäker arbetsmiljö.
När intervjun med NA var klar försäkrade sig Isabel om att det filmade klippet där hon mottar utmärkelsen ska textas, så att även döva och hörselskadade kan ta del av det. Med andra ord, kampen slutar aldrig.
Före detta förbundspresident i Österrike jämför teckenspråk med morsekod
| 31 maj 2024
Foto: Manfred Wermer – Tsui
I en intervju med österrikiska nyhetssidan News jämförde Heinz Fischer, en före detta förbundspresident i Österrike, österrikiskt teckenspråk med morsekod. Därmed avslöjades Heinz okunskap kring döva och teckenspråk.
Heinz Fischer fick frågan om hur han kände inför att österrikiskt teckenspråk nu ska läras ut i österrikiska skolor i stället för grekiska eller latin. Heinz svarade då att teckenspråket är en teknik för att övervinna ett handikapp och inte har något med språkkunskaper att göra. Därefter jämförde han teckenspråket med morsekod.
Intervjun är gjord av Heinz Sichrovsky som intervjuat flera olika personer i Österrike, som han anser är de skarpaste hjärnorna i Österrike, till en debattartikel om språk. Intervjuerna som Sichrovsky gjort är mestadels gjorda med äldre vita män. Bland annat intervjuade han Fischer om det faktum att österrikiskt teckenspråk nu kan väljas som ämne i stället för latin eller grekiska i skolan. Något som Sichrovsky tycker är katastrofalt för den allmänna bildningen. Fischer menar att antik grekiska och latin är bättre och viktigare eftersom de endast lärs ut i skolan.
Lukas Huber, generalsekreterare för Österrikes dövförbund, uttryckte sin besvikelse på Facebook över Fischers uttalande och menar att det avslöjar hans brist på kunskap i frågan. I sitt inlägg skrev Lukas bland annat att när det österrikiska teckenspråket erkändes 2005 var Fischer fortfarande aktiv förbundsordförande.
Den 16 maj meddelade Zambias högsta domstol att de fortsätter stå på Trafikverkets sida och därmed nekar döva körkort. Redan 2019 överklagades en dom i Kammarrätten som förhindrar döva att ta körkort i enlighet med vägtrafiklagen, vilket ansågs diskriminerande.
När vägtrafiklagen ifrågasattes 2019 hos kammarrätten, erkände kammarrätten att lagen inte överensstämmer med de internationella mänskliga rättigheterna samt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Trots det så menade kammarrätten att lagen var berättigad eftersom det handlade om att skydda allmänheten.
Beslutet överklagades av bland annat Dr Frankson Musukwa, generaldirektör för Zambias byrå för personer med funktionsnedsättning. Nu i maj, fem år senare togs domen upp i Högsta domstolen där målet stod mellan Frankson och Trafikverket.
Högsta domstolen stöttade kammarrättens beslut och avslog därmed överklagan. Domstolen ansåg att begränsningen av körkort för döva inte stred mot rätten till lika skydd enligt lag, eller mot rätten till fri rörlighet. Beslutet kritiserades hårt från olika håll, där experter framhöll att döva förare inte utgör någon högre säkerhetsrisk än hörande förare. Dessutom strider beslutet mot Afrikanska kommissionen som skyddar de mänskliga rättigheterna i Afrika.
Frankson säger till nyhetskanalen Southern Africa Litigation Centre att domen är nedslående, att den inte står i linje med Zambias åtaganden gentemot CRPD. Dock säger Frankson att det finns en liten ljusglimt i att domstolen åtminstone erkänt att lagen inte överensstämmer med CRPD. CRPD konstaterade i en utredning så sent som i april 2024 att vägtrafiklagen diskriminerar döva och rekommenderade Zambia att se över lagen.
Nu hoppas Frankson och de andra att regeringen kommer att agera snabbt för att följa rekommendationerna och se över lagen, för att sedan kunna säkerställa att döva i Zambia kan ta körkort.
Den 18 maj öppnade Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg sina dörrar för evenemanget Teckenspråk i fokus. Det var en dag som bjöd på guidade visningar både på svenskt teckenspråk och tal. Syftet med dagen var att uppmärksamma teckenspråket och dövas livsvillkor.
Det var Teckenspråksforum i Göteborgs Stad som för tionde året i rad arrangerade evenemanget. I år var det första gången de höll till på det nyöppnade Sjöfartsmuseet Akvariet. Tidigare har de varit på Röhsska museet. Annika Heidlund, informatör på Teckenspråksforum berättade för Göteborg Stads tidning Vårt Göteborg att den nya placeringen gav en ny möjlighet att utforska livet i och runt havet genom de guidade visningarna. Annika menar att arrangemanget visar på vikten av tillgänglighet. Att fler ska kunna vara delaktiga och påverka.
Under dagen hölls tre guidade visningar med teckenspråkstolk. Guidningarna gjordes av utställningen ”Hav av historier”, som täcker 400 år av sjöfartshistoria. Dessutom visades museets största akvarium, korallhavet, där besökarna fick lära sig om koraller, hajar och andra arter.
Just nu och fram till den 9:e juni på Teckenspråksforums Youtubekanal erbjuder Teckenspråksforum föreläsningar som en del av firandet av det svenska teckenspråkets dag den 14 maj. Bland annat finns där föreläsningarna ”Döv projektledare i hörande miljö” och ”Min väg till inspektör som döv”.
Sjuttonåriga Gorrety Akinyi från ett slumområde i Kenyas huvudstad Nairobi har trotsat fördomarna och studerar nu balett. Gorrety är den enda döva eleven i klassen och har hittat strategier för att klara utbildningen. Utbildningen ges av Project Elimu och Gorrety började där under pandemin.
Gorretys hörande klasskamrater funderade först hur Gorrety skulle klara av att dansa balett eftersom hon är döv. Gorrety har tillsammans med projektets grundare Michael Wamaya skapat strategier, som att hon först tittar på vad de andra gör innan hon själv dansar.
Idag är Gorrety vän med sina balettkamrater som lärt sig några tecken, så pass att de nu kan föra enklare konversationer med varandra.
Balettläraren Erick Mwangi berättar för Africa Global Village att inkluderingen är viktig i projektet. Han säger att du inte kan märka att ett barn är annorlunda när de dansar, eftersom de då dansar tillsammans som ett team. Erick lyfter fram att ungdoamarna har lärt sig att respektera och älska varandra samt att dela med sig av det de har.
Söndagen den 26 maj arrangerades Bangolf-SM för döva på filtbanan i Växjö. IK Surd dominerade tävlingen och kammade hem nio medaljer.
I damklassen såg Ann-Catrin Borgert från IK Adils till att ta guldet. Karin Hansson från IK Surd tog silver och hennes klubbkamrat Annica Carlstrand tog bronset. I tvåmannalag för damer vann IK Surd guld medan Trollhättan DIK tog silver och SK Dacke brons.
I herrklassen kämpade Thomas Aronsson från IK Surd in i det sista men fick nöja sig med ett silver, sju slag efter vinnaren Peter Elfvén från IK Adils. Mattias Andersson från IF Nerike tog bronset. I tvåmannalaget för herrar vann IK Adils guld, IK Surd tog silver, och SK Dacke slutade på tredje plats.
I herrveteranklassen tog Ebbe Ohlsson från IK Surd guld efter en imponerande tredje runda på 36 slag. Lorentz Neverland, även han från IK Surd, knep silverplatsen. Bronset gick till Stefan Johansson från IK Adils. I tvåmannalag IK Surd överlägsna och vann guld med hela 55 slag före silvermedaljörerna där laget bestod från en spelare från IK Surd och en från Falkenberg DIF. Trollhättan DIK slutade på tredje plats.
Riksteatern Crea uppmärksammar Evelinas situation i Piteå
| 31 maj 2024
Foto: Privat
Den 22 maj skickade Riksteatern Crea ut ett pressmeddelande med anledning av Evelina Lindbergs situation i Piteå. Evelina, som är dövblind, har nekats tillgång till stödinsatser med personal som behärskar taktilt teckenspråk. Piteå kommun drog in det stöd hon tidigare haft, med motiveringen att hon klarar sig med vanlig hemtjänst, trots att denna inte kan kommunicera med henne. Kammarrätten har nu avslagit Evelinas överklagan, vilket innebär att hon inte får tillbaka sitt stöd.
I pressmeddelandet lyfter Riksteatern Crea fram sin pågående turné med föreställningen ”Frans”, som handlar om en pojke som förlorar både syn och hörsel men återerövrar förmågan att kommunicera via taktilt teckenspråk. Genom att bjuda in kommunalpolitiker till föreställningen i Haparanda den 30 maj, hoppas Riksteatern Crea att politikerna ska få en djupare förståelse för vikten av tillgång till kommunikation för personer med dövblindhet.
Pressmeddelandet påpekar att situationen för dövblinda försämras, trots att det är år 2024 och borde vara tvärtom. Svenska medborgare med dövblindhet nekas nödvändigt stöd och kastas in i en värld av mörker där de inte längre erkänns rätten att kommunicera med sin omvärld.
Synskadades Riksförbunds förbundsjurist, Anna Quarnström, har tidigare uttalat sig om Evelinas fall och betonar att lagstiftningen är bristfällig och kräver en förändring för att säkerställa grundläggande rättigheter för personer med dövblindhet. Hon menar att kammarrättens dom och dess konsekvenser visar hur inhumant låg lagens miniminivå är. Därför uppmanar Anna regeringen att agera för att stoppa denna klappjakt på dövblindas rättigheter.
Framgång för Danmark vid nordiska mästerskapet i bridge
| 31 maj 2024
Foto: Privat
Den 25-26 maj hölls en partävling i bridge NM i Stockholm som arrangerades av BK Dalom. Tävlingen lockade 11 par som tävlade över 66 brickor. I vinnarparet fanns Peter Niemelä som tog guld för andra året i rad. Peter tävlade tillsammans med Bobbie Syväsalmi.
Tävlingar i bridge par NM för döva har funnits sen 1962. I tävlingen tävlar man inte land mot land, utan spelarna kan mixas i paren, förutsatt att de är från ett nordiskt land. I helgens mästerskap var det bara fem bord, med en blindrond för varje par. Tidigare har det varit fler bord i tävlingarna. Henrik Lehtonen från arrangörsklubben BK Dalom berättade att det i början var ganska jämnt innan vinnarna drog iväg under de sista rundorna.
Efter två dagar av intensivt spel stod det klart att Bobbie Syväsalmi och Peter Niemelä hade tagit hem segern med 298,1 poäng. De visade starkt samarbete och skicklighet genom hela tävlingen. På andra plats kom Mikal Urgård och Jens Agmund Moe med 294,8 poäng. Tredjeplatsen gick till Peter Bergkrantz och Mark Drapsa som samlade ihop 289,3 poäng.
Peter Niemelä blev således nordisk mästare för andra gången i rad. På sina sociala medier uttryckte han sin glädje och tackade Bobbie för ett bra partnerskap och bridge-system! Peter tackade också arrangören Henrik. Deltagarna uppskattade BK Daloms välorganiserade tävling och ser nu fram emot nästa års mästerskap i Norge. Samtidigt med mästerskapen i Norge firar också en bridgeklubb sitt 85 års jubileum.