Den amerikanske boxaren Julian Smith erövrade nyligen titeln som världsmästare i Florida, USA. Titeln är i World Boxing Associations, WBA i klassen superlättvikt. Julian, även känd som Quietstorm (Lugn storm) erövrade titeln efter nio ronder mot Orestes Velasquez.

Julian föddes 1990 och växte upp i en förort till Chicago. Han blev döv efter en hjärnhinneinflammation vid sex månaders ålder. Trots sina ansträngningar lyckades Julian Smith inte integrera med barnen i området, och han blev föremål för hån och trakasserier på grund av sin röst, sitt tal och för att han var döv.

Vid 10 års ålder anmälde Julians mamma honom till kickboxning. En sport som hjälpte honom att acceptera sin dövhet och lindra sin frustration. Sedermera kom Julian att börja med boxning. Julians äldre bror Brandons brutala död 2012 gjorde Julian arg och ledde honom in i en depression. Boxningen hjälpte honom att ta sig igenom depressionen.

I början av sin amatörkarriär utvecklade Julian och hans tränare strategier för att kunna kommunicera under matcherna, till exempel med hjälp av handdukar i olika färger. Nu har Julian tillräckligt med erfarenhet för att klara sig utan dessa strategier. Vid varje match finns en teckenspråkstolk närvarande om det behövs. Julian har sagt att det har sina fördelar vara döv, som att undvika motståndarens elaka tal före matchen och publikens buller som kan vara distraherande eller ångestladdat.

Vid 33 års ålder har Julian en imponerande meritlista, inklusive att ha vunnit Golden Gloves i Chicago och fem bälten som amatör. Julian Smith blev professionell år 2018. Innan den här titeln sa han att han ville bli den första svarta döva världsmästaren. Det målet är nu uppnått!

Chris Comendador, MediaPi

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

När brittiska doktoranden Kirstie Stage fick diagnosen hörselnedsättning insåg hon att historieböckerna saknade berättelser av döva om deras egna erfarenheter. Kirstie är doktorand i historia vid Christ’s College och British Library och vill lyfta fram dessa berättelser.

I sin forskning fokuserar Kirstie på berättelser från perioden mellan år 1970 och 2010. I berättelserna undersöker Kirstie hur arbetsplatser har förändrats samt hur lagar har påverkat upplevelser och villkor på arbetsplatserna. Kirstie tillämpar en social modell för funktionshinder i sin forskning, vilken betonar att det är samhället som utgör ett hinder för personer med funktionsnedsättning snarare än deras funktionsnedsättning som sådan.

Kirsties engagemang för att inkludera döva i historien går långt tillbaka. Under sin magisterexamen var hon med och grundade Storbritanniens centrum för funktionshinderhistoria och kulturarv, där utrymme ges för att dela historier. För att förstå utmaningarna som personer med funktionsnedsättning möter i dag, anser Kirstie att det är avgörande att förstå det förflutna. Kirstie är också aktiv i kampanjen deaf together (Döva tillsammans) som är en rörelse där dövsamhället samlas och kämpar mot de ojämlikheter som döva möter. Kirstie menar att berättelsernas perspektiv är viktiga i den kampen och kan påverka framtida beslut som fattas.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

En nigeriansk kvinna har väckt uppmärksamhet på sociala medier efter att hon offentligt ifrågasatt en kyrkas påståenden om helande. Kvinnan anklagar kyrkan Lord’s Chosen för att ha hävdat att de helat hennes döva syster, trots att systern fortfarande är döv.

Det hela började när kvinnan delade en video på sin TikTok-sida där hon avslöjade kyrkans flygblad för ett kommande program. På baksidan av flygbladet fanns en lista över vittnesmål från kyrkan, inklusive hennes systers påstådda helande. Kyrkan hade använt hennes systers namn och bild på flygbladet och påstod att systern hade helats efter 30 år av dövhet. Enligt kvinnan hade kyrkan bjudit in hennes syster till ett kyrkoprogram, tagit hennes bild och sedan använt den som ett vittnesmål på flygbladet för att marknadsföra sitt mirakelhelande.

Kvinnan motsätter sig detta påstående och hävdar att hennes syster fortfarande är döv, vilket lett till en kontrovers i sociala medier. Många har stöttat kvinnan och uppmanat henne att stämma kyrkan för det falska påståendet om hennes systers tillstånd.

Videon har inte bara resulterat i ett stort upprörande bland folk på sociala medier utan också skadat kyrkans rykte. Diskussionen fortsätter att växa med olika reaktioner och synpunkter från allmänheten.

Kyrkan har ännu inte svarat på dessa anklagelser och det är oklart hur situationen kommer att utvecklas framöver.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

En nyligen genomförd regeringsstudie i Singapore har utforskat möjligheten att göra det lokala teckenspråket till ett nationellt språk. Studien har mötts med positiv respons från dövsamhället men även om detta initiativ välkomnas, påpekas det att utmaningar återstår när det gäller undervisning i skolorna.

Singapore Sign Language, (SgSL), har utvecklats under 70 år. Språket kombinerar influenser från shanghainesiskt och amerikanskt teckenspråk. Nu överväger departementet för social- och familjeutveckling att officiellt erkänna SgSL som landets officiella teckenspråk.

Alvan Yap, Singapores dövförbunds vice ordförande, betonade vikten av att SgSL officiellt erkänns av regeringen så att samhället ökar tillgängligheten och anpassningen för döva.

Även om SgSL är utbrett i Singapore saknas en standardiserad form av teckenspråket över hela landet. Olika skolor undervisar i olika varianter av teckenspråk med allt från SgSL till det formella teckensystemet kallat tecknad engelska. Att integrera SgSL i skolornas undervisning medför därför utmaningar, särskilt med tanke på att tecknad engelska används vid högre utbildningar i Singapore.

Utbildningsdepartementet i Singapore understryker att det inte finns en universell lösning när det gäller införandet av SgSL i skolorna. För närvarande används SgSL i vissa skolor som det primära teckenspråket för att stödja elevernas skolprogram och dagliga kommunikation. Departementet överväger att tillhandahålla specialiserade resurser och personal för att undervisa i SgSL samt att ge elever tillgång till teckenspråkstolkar till högre utbildningar.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Bibelsällskapet i Ghana har påbörjat ett projekt att översätta den heliga Bibeln till Ghanesiskt teckenspråk. Den uppskattade kostnaden ligger på 23 miljoner Ghananska cedi, GHC, vilket motsvarar 19,6 miljoner svenska kronor.

Detta initiativ påbörjades ifjol och syftar till att göra den heliga texten tillgänglig för döva i Ghana. Arbetet med översättningen förväntas vara klart inom 30 år. Det berättade John Akowua, medlem i det Ashantiska bibelsällskapet, under det pågående firandet av bibelveckan i Kumasi. Bibelveckan pågår mellan den 3-11 februari.

Ghana strävar efter att bli den andra nationen i världen, efter USA, att ha en komplett Bibel på teckenspråk. Översättningsinitiativet är en del av bibelsällskapets uppdrag att göra den heliga Bibeln tillgänglig på alla 50 officiellt erkända lokala dialekter. För närvarande har Bibeln översatts till 10 dialekter. Ytterligare tre dialekter har fått Nya Testamentet översatt.

Översättningen kräver en omfattande finansiering, uppskattad till 23 miljoner GHC, motsvarande 19,6 miljoner SEK. Varje vers uppskattas kosta över 700 GHC att översätta, motsvarande ungefär 600 SEK. Ashantis regionala tillsynskommitté betonade samhällets åtagande att tillgodose de andliga och kunskapsmässiga behoven hos dem med hörselnedsättningar.

För att få in dessa pengar förlitar sig Ghanas Bibelsällskap sig på donationer från individer och organisationer för att uppnå detta projekts mål. Under bibelveckan samlar sällskapet därför in medel.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Ifjol tolkades den direktsända finalen av finska melodifestivalen, UMK, av Miguel Peltomaa på finskt teckenspråk för första gången någonsin. Miguels insats prisades och uppmärksammades i finsk media. Årets UMK, kommer den 10 februari att översättas både till finskt och finlandssvenskt teckenspråk samtidigt. Det är tre personer som står för översättningarna av programledningen och gestaltningarna; den prisade artisten Miguel Peltomaa, Silva Belghiti samt finlandssvenske Robin Hänninen.

Miguel är en döv teckenspråksartist som nyligen mottagit ett pris vid en ceremoni i Finland den 26 januari. Priset är uppkallat efter professor Kari Sajavaari och det priset fick Miguel för att han synliggjort teckenspråket i Finland via media. I Miguels tacktal berättade han om teckenspråkets resa från marginalisering till en framstående plats inom den finska mediebranschen. Han betonade vikten av att ge teckenspråkiga skådespelare och artister det utrymme de förtjänar och hur detta erkännande kommer att stärka hans fortsatta arbete för att öka synligheten för teckenspråk.

Vid årets gyllene Venla gala blev Miguel dessutom nominerad till priset ”årets artist”. Galan är en årlig TV-branschtävling som etablerades år 2010 och arrangeras av den finska Television Academy. Nomineringen fick Miguel tack vare sin stora framgång i förra årets tolkning av UMK.

Förutom nomineringen fick Miguel presentera nomineringarna och vinnaren till ett annat pris vid gyllene Venla galan på finskt teckenspråk. Såvitt Miguel vet var det första gången det gjordes i finsk nationell TV. Miguel berättade för Teckenrapport att han naturligtvis ser det som en stor ära. Han ser det också som ett bra exempel på att den finska mediebranschen tar ett steg i rätt riktning när det gäller teckenspråk och dess användning i nationell TV.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Den 20 januari var det en speciell fotbollsmatch mellan Club Brugge och Westerlo i Belgien, där ett pilotprojekt lanserades speciellt för sex döva supportrar. Supportrarna var utrustade med en dräkt med 22 sensorer, placerade på axlar, framsida, baksida, handleder och vrister. Målet var att fånga ljud och omvandla dem till vibrationer. På så sätt kunde supportrarna uppleva atmosfären på stadion utan att behöva höra ljudet.

När bollen sparkades in i nätet kände supportrarna vibrationer i vristerna; under applåder vibrerade handlederna. När ett mål gjordes vibrerade hela kroppen. En känsla som var avsedd att förstärka stundens glädje. Sensorerna vibrerade inte bara av det som skedde på fotbollsplanen. Vid specifika ögonblick registrerades till och med hjärtslagen från Club Brugges lagledare. Hjärtslagen förmedlades i subtila vibrationer.

Projektet skapades tack vare samarbetet mellan fyra partners: Citymesh, som är ansvariga för 5G-anslutningen och översätter alla ljud på fältet till vibrationer; Not Impossible Labs, som utvecklat sensordräkten; Club Brugge, fotbollsklubben och Deaf Club Brugge-fans samt Club Brugges döva supporterklubb.

Dräkterna är inte bara avsedda för fotbollsmatcher, utan har det bredare målet att erbjuda döva en ny upplevelse. Det är den första i sitt slag inom fotbollen, eftersom sådana tekniker tidigare främst använts vid musikfestivaler och kulturevenemang. Reaktionerna var blandade bland supportrarna som använde dräkten. Vissa tyckte att det blev mindre roligt, medan andra såg det som en positiv upplevelse.

Den efterföljande diskussionen fokuserade på om supportrarna ville få vibrationer från ljudet på fotbollsplanen eller från ljudet på läktaren. Citymesh hoppas på sikt kunna utveckla en färdig produkt som kan användas i fler sammanhang. Att samla in feedback är avgörande för att ytterligare förbättra dräkten och i slutändan göra den tillgänglig för festivaler, sportevenemang och andra aktiviteter som unikt kan involvera döva.

Sam Verstraete, VGT nieuws

Översatt av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Vid barnsjukhuset Philadelphia, USA, har kinesiska forskare genomfört genterapi på sex barn, för att ge dem hörseln tillbaka. Den första att behandlas var en 11-årig pojke från Marocko, Aissam Dam, som har en medfödd dövhet orsakad av en genmutation. Genterapin, som innebär att den muterade genen som påverkar hörseln ersätts. Behandlingen visade positiva resultat hos fem av de sex barnen och resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Aissam Dam, som föddes med en defekt i OTOF-genen, har varit döv fram tills behandlingen. Genterapin använde ett ofarligt virus för att introducera den fungerande genen i innerörat, vilket resulterade i en förbättrad hörsel hos barnen. Resultaten visade att barnens hörsel förbättrades 26 veckor efter behandlingen.

Det finns drygt 150 gener som orsakar hörselproblem vid födseln, och det här är bara den första som vi har lyckats behandla, säger forskaren John Germiller till tidningen The New York Times. Det är alltså enbart den genen som de kan behandla nu. Totalt beror omkring två till åtta procent av all medfödd dövhet och hörselnedsättning på just den här mutationen.

Utifrån resultaten och att inga allvarliga långsiktiga biverkningar upptäckts planerar forskarna nu att testa på fler och yngre barn. Om resultaten blir bra kan det leda till ytterligare studier för andra former av medfödd dövhet. John säger att det enbart är OTOF-genen de kan behandla nu, ingen annan. Förhoppningen är att inom fem-tio år kunna behandla fler gener.

I och med den medicinska framgången lyfter kritiker fram etiska och kulturella frågor kring att ”bota” dövhet samt kring den begränsade målgruppen för behandlingen. Dessutom kan uttryck som ”att ge hörseln tillbaka” vara vilseledande då det inte nämns någonstans att barnen är fullt hörande.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Regeringen i Finland har beslutat att påbörja en statlig sannings- och försoningsprocess i samarbete med dövrörelsen. Sedan slutet av 2023 har justitieministeriet arbetat med beredningen av processen i nära samarbete med dövrörelsen. Processen är baserad på ett förslag från en arbetsgrupp vid statsrådets kansli.

Arbetsgruppen hade förslag på målsättningar för sannings- och försoningsprocessen som inkluderar identifiering och dokumentation av historiska oförrätter, förslag till åtgärder för att avskaffa diskriminerande strukturer, ökad medvetenhet om teckenspråkig kultur, och skapandet av en grund för försoning mellan dövsamhället och staten. Sommaren 2023 avslutade arbetsgruppen sitt arbete och sannings- och försoningsprocessen tog vid i slutet av året av justitieministeriet. I januari arrangerade justitieministeriet en runda bordssamtal om dövas situation tillsammans med representanter från döva och teckenspråkiga samhället. Där presenterades bland annat ett sammandrag av arbetsgruppens förslag.

Sannings- och försoningsprocessen representerar ett viktigt steg mot försoning och förändring och är en gemensam ansträngning mellan den finska staten och det döva och teckenspråkiga samhället. Arbetet bygger på rapporten ”Tecknade minnen,” som belyser de orättvisor och erfarenheter som döva och teckenspråkiga upplevt från 1900-talet till nutid.

Den 11 februari publicerar SVT ett program som handlar om döva som tvångssteriliserades efter beslut från både svenska och finska staten. Programmet heter De tysta övergreppen och sänds på SVT Play.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Det allra första VM:et för döva i baseboll arrangeras i Taipei i Taiwan den 25–28 februari. Till mästerskapen är lag från fyra länder anmälda. Dessa fyra länder är Japan, Taiwan, Sydkorea och Mexiko.

En av spelarna i det japanska laget är 32-åriga Keisuke Owari. Keisuke uttryckte sina känslor och sa till en japansk nyhetskanal att han känner oro över att spela utan hörapparat, men eftersom det kan vara en möjlighet att sprida medvetenhet om dövbaseboll kommer han att göra sitt bästa för att bli världsmästare.

Som svar på detta skickade borgmästaren Sakurada sina uppmuntrande ord och sa: ”Eftersom du har målet att bli världens bästa, vänligen spela fullt ut.”

Keisuke berättade också att det finns människor i länder som inte har tillgång till hörapparater, så han ser fram emot att spela baseboll på samma jämlika villkor som dem.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com