Helgens individuella discgolf-SM på Ales Discgolfscenter bjöd på spännande tävlingar i både herr- och masterklassen. Mikael Svensson, IK Surd, tog hem guldet i herrklassen och i masterklassen vann Sergejs Vorobjovs, IK Hephata. En stor skräll var unge Noah Rangsjö, som knep bronset i herrklassen, precis som SDI:s Mimmi Granat förutspått.
I helgen avgjordes individuella discgolf-SM på Ales Discgolfscenter utanför Göteborg, i IK Surds regi. Banan är internationellt känd för att vara i världsklass. Till tävlingen var det 26 anmälda spelare till herrklassen och mastersklassen. Under helgen spelades tre rundor, varav två på gula banor och en på vit bana. På lördagen tog spelarna sig runt två banor och på söndagen var det en finalrunda i vad arrangören beskrev som bra discgolfväder.
Mikael Svensson, IK Surd, spelade vasst och stabilt i herrklassen. Under sina tre rundor fick Svensson -1 och kan titulera sig som årets mästare. Victor Jannerlind Söderberg, IK Adils, tog silver och överraskningen Noah Rangsjö, IF Nerike knep bronset.
Mikael och Viktor är etablerade landslagsspelare i Svenska Dövidrottsförbundets, SDI, discgolfslandslag. De tävlade för Sverige i Nordiska Baltiska mästerskapet i början av september. Den unge Noah är ny i gruppen och innan SM förutspådde Mimmi Granat, huvudansvarig för SDI discgolfslandslag, på SDI:s webbsida att hon trodde att Noah kunde överraska och ta medalj i individuella SM. Detta efter Noah uppvisade en stor talang när han i våras tillsammans med sin bror Elias Rangsjö tog tredje plats i par-SM. Mimmis spådom slog in och det blev ännu ett brons till Noah i individuella SM.
I masterklassen tog Sergejs Vorobjovs, IK Hephata, guld före tvåan Marcus Ritcher, IK Surd och trean Andreas Nyberg, DSK Dalir.
Nästa SM för discgolfsspelare blir partävlingen i samband med Dövidrottsspelen i Malmö nästa år.
Idag lyser blått ljus upp för teckenspråk världen över
| 23 september 2024
Foto: Envato
Den 23 september kommer världen att uppmärksamma den internationella dagen för teckenspråk. I fokus står de över 200 nationella teckenspråk som används av döva samhällen runt om i världen och deras betydelse för enhet och mångfald i våra språkliga landskap.
Vi, Teckenrapport, uppmärksammar Internationella dagen för teckenspråken i världen och firar samtidigt början på Internationella dövveckan!
Under initiativet ”Lys upp ett blått ljus för teckenspråk” som har varit framgångsrikt sedan 2022, uppmanas allmänna byggnader, arenor och officiella institutioner att lysa upp i blått ljus. Detta symboliserar solidaritet med globala dövgemenskaperna och är ett sätt att visa stöd för dövas språkliga rättigheter.
Arrangören, Världsförbundet för Döva (WFD), betonar att denna manifestation syftar till att främja mänskliga rättigheter och jämställdhet för döva genom att erkänna teckenspråken som en integrerad del av samhället. Färgvalet, blått, har en lång historia inom dövgemenskapen och har varit en symbol för kampen för rättvisa och erkännande sedan WFD grundades 1951.
Under kampanjen 2024 uppmanas regeringar och lokala myndigheter att delta genom att belysa byggnader och dela bilder på sociala medier med hashtaggarna #IDSL och #BlueLight. Detta samarbete ses som ett viktigt steg mot att säkra rättigheterna för döva och tecken språk i alla delar av livet.
Ser du någon byggnad i blått ljus ikväll? Kommentera gärna i våra sociala medier och dela gärna med dig bilder på de blåa byggnaderna.
Uppmaning att sluta använda uttrycket ”tala för döva öron”
| 23 september 2024
Foto: Adobe stock
Advokatstudenter vid ett universitet för juridik i Storbritannien har blivit uppmanade att vara noggranna med språket de använder för att inte riskera att exkludera eller förolämpa någon. Den nya guiden, som publicerades på universitetets hemsida den 11 september, varnar för användningen av uttryck som kan vara icke-inkluderande, och listar en rad specifika exempel på ord och fraser som anses olämpliga.
Det är på University of Law i London som uppmaningen skett i en guide som tagits fram. En av fraserna som lyfts fram är ”falling on deaf ears”, tala för döva öron på svenska, vilket betyder att man inte få gehör för det man säger. Universitetet påpekar att detta uttryck kan uppfattas som förolämpande för personer med hörselnedsättning. Andra exempel på icke-inkluderande begrepp inkluderar ord som manpower (arbetskraft), policeman (polis) och housewife (hemmafru). Dessa termer anses förstärka könsstereotyper och utesluta individer baserat på deras kön eller yrkesroll.
I guiden ”Guide i inkluderande språk inom juridik”, understryker universitetet hur viktigt det är att använda ett inkluderande språk inom juridiken. Det framhålls att inkluderande språk är en nödvändighet för att skapa en rättvis och respektfull arbetsmiljö där alla individer, oavsett kön, ålder, funktionshinder eller bakgrund, känner sig sedda och hörda.
Enligt guiden är juridiken starkt beroende av exakt och tydlig kommunikation, och språkets betydelse kan inte underskattas. Det framhålls att genom att använda inkluderande språk kan advokater inte bara stärka sina relationer med klienter, utan även skapa en mer rättvis och harmonisk arbetsmiljö. ”Om du vill arbeta inom juridiken behöver du försäkra dig om att språket du använder inte bara är tydligt och juridiskt korrekt, utan även inkluderande”, står det att läsa i guiden.
Den nya guiden har väckt diskussion om var gränsen går för vad som är nödvändigt och vad som kan anses vara ett överdrivet steg mot politisk korrekthet. Förespråkare av inkluderande språk menar att dessa förändringar är viktiga för att skapa en mer rättvis och inkluderande värld, särskilt inom områden som juridik, där språket är en central del av arbetet.
Samtidigt finns det kritiker som menar att vissa av restriktionerna i språket går för långt och riskerar att skapa förvirring. Detta är en del av en större debatt som pågår inom flera professioner, där vissa termer och uttryck anses vara problematiska ur ett inkluderingsperspektiv.
Ett gemensamt remissvar från SDR och SDUF om public service
| 23 september 2024
Foto: SDR & SDUF
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) har lämnat ett gemensamt remissvar på betänkandet ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider”. De betonar hur viktigt det är med dövas fulla delaktighet genom tillgänglighet via teckenspråkstolkning och ett brett utbud av program på teckenspråk.
Kulturdepartementets parlamentariska public service-kommitté har lämnat ett betänkande där de redovisar sina förslag till hur public service ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Public service innefattar Sveriges Television (SVT), Utbildningsradion (UR) och Sveriges Radio, (SR). Detta betänkande har organisationerna SDR och SDUF lämnat ett gemensamt remissvar på.
Organisationerna SDR och SDUF ser public service som avgörande för tillgång till information, särskilt i krissituationer, och betonar behovet av fortsatt fokus på teckenspråk och dövkultur. De uttrycker oro över brist på politisk enighet om public service och kritiserar förslaget att ta bort jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i programverksamheten. Vidare ställer de krav på att behålla och utveckla teckenspråksprogram för barn och ungdomar samt att säkerställa att beredskapsinformation och varningsmeddelanden (VMA) är tillgängliga för döva.
Public service, särskilt SVT och UR, står inför nedskärningar och har begärt mer resurser för att upprätthålla samma produktionsnivå och kvalitet, men dessa förfrågningar har inte tillgodosetts. Det finns därför en risk att en underfinansiering kan leda till försämrad tillgång till teckenspråk och tillgänglighet för döva, särskilt under kriser, vilket påverkar deras delaktighet i samhället. Organisationerna betonar ett behov av klargörande från regeringen gällande public services tillgänglighetskrav inför den kommande tillståndsperioden eftersom de är oroade över att finansieringen av public service inte är tillräcklig för att möta dessa krav.
Dessutom kan den höjda beredskapen och framtida ekonomiska osäkerheter tvinga public service-verksamheter att göra svåra prioriteringar, vilket kan drabba döva. Det kan också leda till att skatteavgiften för public service behöver höjas under tillståndsperioden, vilket skapar osäkerhet både för verksamheterna och för skattebetalarna.
Sedan den 6 juni och hela året ut firas 80-årsdagen av slutet på andra världskriget (1939–1945) i hela Frankrike. Med anledning av detta har David Labatut, borgmästare i en by sydväst om Toulouse, beslutat att anordna en minnesceremoni och utställningar, däribland en med titeln ”De döva under Tredje riket”, Nazityskland under Adolf Hitler.
Den 8 september, inledde borgmästaren ceremonin genom att hälsa publiken välkommen på franskt teckenspråk (LSF), innan han höll sitt tal på franska med en teckenspråkstolk. Därefter fick publiken se en utställning som lyfter fram döva motståndsmän och soldater under denna tragiska period. Utställningen är ett resultat av ett samarbete mellan byn och Marie-Paule Kellerhals, dövlärare i franskt teckenspråk på Jean Jaurès-skolan i Ramonville.
Utställningen påminde besökarna om att det mördades över 16 000 döva i Tyskland (genom förgiftning, svält eller i förintelseläger) och mellan 20 000 och 30 000 tvångssteriliserades. Dessutom dödades 6 000 döva judar från Europa i förintelselägren.
Bland de döva motståndsmännen fanns Lucien Morel som utförde många insatser för att rädda döva från deportation till ”obligatoriskt arbete” i Tyskland samt för att rädda döva judar från dödslägren.
En annan motståndsman var den döve Paul Burckel som 1940 beslutade sig för att gå med i den franska marinens fria styrkor, men nekades först på grund av sin dövhet. Han insisterade och kunde till slut värvas till den franska marinen som snickare under hela kriget.
Parallellt med denna utställning organiserades en annan utställning i Louhans. Utställningen organiserade av Dövas historiska och kulturella museum. Där visade de också dokumentären ”Döva vittnen, tysta vittnen” som skildrar nazisternas förföljelse av döva. Efter visningen ordnades en konferens med detta som fokusämne.
Sportförbundet godkänner 5G-hjälm för Gallaudet Bison
| 23 september 2024
Foto: AT&T
I oktober förra året berättade Teckenrapport om att de döva och hörselskadade spelarna i det amerikanska fotbollslaget Gallaudet Bison fick testa en fotbollshjälm med 5G-anslutning. Nu har Förbundet för sport på college- och universitetsnivå (NCAA) godkänt hjälmen under matcherna för nuvarande säsong.
NCAA har tagit ett steg fram mot inkludering genom att godkänna användningen av en tekniskt avancerad fotbollshjälm för Gallaudet Bison-laget under säsongen 2024. Denna innovativa hjälm, särskilt utvecklad för döva och hörselskadade idrottare, har skapats i samarbete mellan Gallaudet University, AT&T och hjälmtillverkaren Riddell. Den nya hjälmen använder 5G-teknologi för att överföra spelinstruktioner från en surfplatta vid sidlinjen direkt till en digital display inuti hjälmen.
Gallaudet University har länge varit ledande inom tillgänglig idrott. Efter en lyckad provmatch förra säsongen har NCAA nu godkänt hjälmens användning för hela säsongen, vilket är första gången visuell kommunikationsteknologi godkänns för helårsanvändning i NCAA:s historia. Enligt NCAA:s nya regler för 2024 kan tränare nu kommunicera med en spelare på planen via hjälmens teknologi tills det återstår 15 sekunder på spelklockan.
Gallaudets huvudtränare, Chuck Goldstein menar att hjälmen kan minska misstag på planen och underlätta snabba speländringar, vilket gör det enklare för döva spelare att konkurrera på lika villkor. Dock finns det fortfarande utmaningar att lösa.
Texttelefonstjänsten (TPP) från VSP i Finland kommer att avslutas helt den 31 december 2024, på grund av minskat användande och brist på finansiering. Fram till dess sker också förändringar i öppettiderna, där tjänsten från och med oktober endast kommer att vara tillgänglig vardagar mellan klockan 8–16.
TPP har varit en viktig tjänst för döva och hörselskadade personer i Finland som har behövt kommunicera via text, men trots ansträngningar har inget fullgott alternativ hittats för att ersätta den. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte 2023 en arbetsgrupp för att utvärdera tjänstens framtid, men deras rapport har inte kunnat leda till en långsiktig lösning.
Användare av TPP uppmanas nu att förbereda sig för tjänstens upphörande. Alternativa kommunikationsmedel, som exempelvis e-post eller chatt, kan användas för att lösa kortare samtal, men inget av dessa alternativ ger samma täckning som TPP. Detta är särskilt problematiskt i situationer där snabb kommunikation behövs, exempelvis vid akuta händelser.
En döv finsk TPP:s användare skrev på sin Facebooksida att hen har kunnat hantera saker självständigt på grund av denna tjänst och dessutom är det tryggt att veta att denna tjänst har öppet dygnet runt. Nu är hen orolig över hur framtiden ser ut när tjänsten försvinner.
För dem som behöver fortsatt stöd kan tolktjänsten hos Kela vara ett alternativ. Kela är Finlands socialförsäkringsinstitution och motsvarar den svenska Försäkringskassan. Välfärdsområdets funktionsnedsättningstjänster kan också bistå med bedömningar av individuella behov och rekommendera hjälpmedel för framtida kommunikationslösningar. Råd finns att få från organisationer som Dövas Förbund, Hörselförbundet och Föreningen Finlands Dövblinda.
Hjärtevärmande gest mellan hundsyskon har blivit viral
| 23 september 2024
Foto: TikTok/leviandmaisy
En rörande video som visar bandet mellan de två hundsyskonen Maisy och Levi har spridits som en löpeld på sociala medier. I videon syns hur Golden Retrievern Maisy väcker sin döva bror Levi, en Australian Shepherd, för att låta honom veta att deras ägare har kommit hem. Den hjärtevärmande scenen har fått miljontals att smälta, och klippet har nu över 16 miljoner visningar på TikTok.
Levi, som är döv, märker inte när hans ägare kommer hem men tack vare Maisy behöver han inte oroa sig. Hon tar på sig rollen som hans ”väckarklocka”, vilket ses i den video som nu sprids på sociala medier. I videon ser man hur Levi sover på soffan när Maisy glatt hoppar upp på kuddarna och försiktigt buffar honom för att meddela att deras ägare är hemma. När Levi vaknar springer båda hundarna ivrigt för att möta sina ägare med viftande svansar och glädje.
Ägarna till Maisy och Levi delar ofta med sig av videos som visar de två syskonens liv i sociala medier. I kommentarsfältet till den virala videon hyllar många det starka bandet mellan hundarna. Många är fascinerade över hur Maisy verkar förstå att Levi inte kan höra. Enligt ägarna har hon väckt Levi ända sedan de var valpar.
Videon har samlat över 2,5 miljoner likes och 5 000 kommentarer på TikTok. Hundsyskonen Maisy och Levi är ett exempel på den unika vänskapen och omsorgen som kan utvecklas mellan djur, även när den ena har en funktionsnedsättning.
Filmen är på internationella tecken men man kan välja svenska som undertext.
Dövstudier: Från teckenspråksstudier till att utöka det globala perspektivet på dövgemenskapen.
Dövstudier är för döva vad svartstudier är för svarta och genusstudier för HBTQ-personer: studieområden som undersöker dessa gemenskapernas unika erfarenheter, kamp och bidrag samtidigt som de främjar erkännande, förståelse och inkludering i samhället. Dövstudier uppstod på 1960-talet som ett sätt att betrakta döva människor inte som individer med en patologi utan som medlemmar av en språklig gemenskap. Medan dövstudier initialt fokuserade på språkliga studier av teckenspråk, har de nu diversifierats till utbildningsvetenskap, sociologi, historia och många andra discipliner.
Presentation av MADS-initiativet i Europa: Att överbrygga klyftan inom dövstudier inom akademin
Med ett växande antal forskare under de senaste åren har dövstudier utvecklats avsevärt de senaste åren. Dock finns det inget masterprogram i det europeiska universitetslandskapet. Detta ledde till MADS-projektet, som syftar till att erbjuda ett tillämpat masterprogram i dövstudier, lett av Maartje de Meulder, en seniorforskare vid HU – Utrecht University of Applied Sciences i Nederländerna, Annelies Kusters, den första fullständiga professorn i dövstudier vid Herriot Wyatt University, och 5 andra döva akademiker. Den distinkta egenskapen hos en tillämpad masterexamen i dövstudier är att den fokuserar på praktisk tillämpning av kunskaper och färdigheter för att lösa verkliga utmaningar och problem inom dövgemenskapen.
Trots att forskningen inom detta område har avancerat avsevärt, skulle resultaten av dövstudier tillämpas inom praktiska områden såsom undervisning, påverkansarbete och offentliga tjänster. MADS skulle därför utformas som ett program i tillämpade dövstudier, med målet att utrusta studenter med färdigheter för professionell praktik, för att säkerställa att forskningen gör en verklig insats för att lösa de utmaningar som dövgemenskapen står inför.
MADS-projektet, en del av Erasmus Mundus Design Measure (EMDM)-programmet, representerar en samlad insats för att åtgärda betydande brister inom dövstudieområdet. Främst syftar det till att rätta till bristen på mastermöjligheter som finns inom detta område. Dessutom söker MADS att överbrygga klyftan mellan akademisk forskning och dess praktiska tillämpning inom dövstudier.
Involvering av dövgemenskapen: Perspektiv från MADS behovsanalys
Under 15 månader undersökte projektet de potentiella framtida kandidaternas behov genom att besöka, till exempel, Frontrunners, som är dövas motsvarighet till Hogwarts skola för trollkarlar i Harry Potter-världen – ett program utformat för en ung internationell dövgemenskap som vill lära sig om ledarskap och organisationer bland många andra teman som undervisas.
Behovsanalysen genomfördes också under smakprovningsveckan som organiserades i Ål i Norge i december 2023.
Trots utmaningen att sätta samman ett program som är utan motstycke i Europa, som svarar på dövstudiers mångdisciplinära natur och dövgemenskapens mångfaldiga krav, framkom viktiga ämnen som dövpedagogik och dövekosystem under smakprovningsveckan. Det sistnämnda refererar till den växande existensen av företag eller tjänster som ägs direkt av döva, såsom tolkningsföretag. Denna smakprovningsvecka välkomnade ett stort antal deltagare som var ivriga att få veta mer om detta program, med en bred variation av profiler, från doktorander till döva personer som redan har fått en universitetsutbildning men som fortfarande vill utveckla den ytterligare.
Mónica Rodríguez, en av deltagarna, arbetar vid ett teckenspråksbevaringscenter i Spanien där hon agerar som medlare mellan dövgemenskapen och regeringen. Hon betonade vikten av att införliva dövstudier i sin kontinuerliga professionella utbildning för att effektivt hantera de specifika utmaningar som dövgemenskapen står inför. Trots sin förmåga att läsa artiklar av akademiska författare som var närvarande under smakprovningsveckan, betonade hon vikten av att få undervisning direkt på teckenspråk, utan medling av en tolk, för en djupare förståelse av begreppen i dövstudier. Dessutom framhöll hon värdet av att kunna delta i diskussioner om dessa begrepp med döva jämnåriga under intervjun, och underströk nödvändigheten av sådana interaktioner för empowerment genom dövstudier.
Främjande av dövvänliga lärmiljöer: EDSU:s insikter och MADS vision för en inkluderande utbildning
Behovet av en lärmiljö med döva kamrater uttrycktes också av Lore Bajerski, ordförande för European Union of Deaf Students (EDSU), som ekar den svåra utmaningen att bedriva akademiska studier när du är den enda döva personen i din klass. Hon delar med sig av svårigheterna med att framstå som ett objekt för nyfikenhet i hörande klasskamraters och lärares ögon. Hon noterade också den vanliga upplevelsen av ensamhet bland döva studenter, som kämpar för att fullt ut delta i rika, intellektuellt stimulerande utbyten med sina klasskamrater. Denna svårighet uppstår från nödvändigheten av att vänta på att tolkar ska översätta konversationen, vilket skapar en barriär för direkt deltagande och sammanhållning i diskussioner. Dessutom ser hon MADS som en möjlighet för studenter att ha en enklare väg till doktorandstudier.
Ett av MADS mål är att bredda poolen av döva forskare
Detta mål korresponderar direkt med EDSU:s observation att döva studenter fortfarande möter betydande hinder för doktorandstudier. Lore Bajerski framhåller framgången med Gallaudet University i USA, en dedikerad institution för dövgemenskapen där alla lektioner genomförs på teckenspråk. Detta exempel understryker den avgörande kopplingen mellan akademisk prestation för döva studenter och tillgängligheten till deras utbildning.
I linje med denna observation betonar Maartje de Meulder att en väsentlig förutsättning för den framtida MADS-mastern är att den ska undervisas direkt på teckenspråk av lärarna, utan teckenspråkstolkar. Detta tillvägagångssätt skulle möta en växande efterfrågan på dövstudiekurser som undervisas direkt på lärarnas naturliga språk.
Vid tiden för intervjun hölls de specifika detaljerna för programmet och förutsättningarna för dess genomförande fortfarande på att definieras.
Stärka dövgemenskapen: MADS som en väg till en inkluderande akademisk värld
I samband med den genomgripande strävan efter inkludering är det avgörande att fördjupa sig i dess nyanserade implikationer för dövkulturen. Medan inkludering traditionellt innebär att integrera de som anses ’annorlunda’ i det mainstream ’normala,’ innebär det för dövgemenskapen ofta att hantera isolering i en övervägande hörande värld, vilket hindrar odlandet av en positiv dövidentitet. Denna isolering understryker den kollektiva kampen döva individer möter för att blomstra inom ett samhälle som huvudsakligen fungerar med talat språk.
Men mitt i dessa utmaningar erbjuder initiativ som MADS en potentiell väg framåt. Genom att odla en miljö där dövkultur respekteras, kan MADS fungera som en plattform för döva individer att återkräva sin identitet och etablera meningsfulla och stärkande kopplingar inom sin gemenskap. I detta sammanhang går MADS utöver sin roll som enbart ett utbildningsinitiativ; det förkroppsligar en kollektiv strävan att motstå assimileringstryck och bekräfta dövkulturens unika värde i ett mångfaldigt samhälle.
Genom initiativ som MADS för döva arbetare och studenter, kan sådana initiativ erbjuda en väg till en mer tillgänglig akademisk miljö som speglar vårt samhälles sanna mångfald. Det handlar inte bara om utbildningsmakt; det handlar om att omforma akademin för att autentiskt representera och tillgodose de olika behoven hos alla studerande, inklusive de från dövgemenskapen.
Deaf Way återvänder 2025 i ny form
| 23 september 2024
Foto: Gallaudet University
Efter över två decennier av väntan kommer Gallaudet University att återuppliva Deaf Way-festivalen. Det blir i form av en filmfestival i oktober nästa år under namnet Deaf Way III.
Många minns med glädje de tidigare Deaf Way-evenemangen där tusentals deltagare från över 100 länder samlades. Dels den internationella konferensen om dövkultur 1989 dels Deaf Way II 2002. Dessa veckolånga evenemang bjöd på föreläsningar, paneldiskussioner, teaterföreställningar, dansuppträdanden och filmvisningar på olika platser i Washington.
Nu kommer Deaf Way att återkomma med ett nytt upplägg i form av en serie festivaler som ska ske vartannat år. Dessa festivaler är mindre i omfattning och mer tematiska. Det första evenemanget blir en filmfestival som ska äga rum den 16-19 oktober 2025. Där kommer verk av döva och hörselskadade filmskapare att hyllas. Filmerna visas både på Gallaudets campus och på andra närliggande platser.
Filmfestivalen kommer inte bara att fira döv kultur och teckenspråk, utan också skapa en plattform för att diskutera utmaningar och möjligheter för döva i filmbranschen genom paneler och workshops.
Framtida festivaler planeras inom områden som vetenskap, visuella och sceniska konster, samt en specifik DeafBlind-festival. Varje evenemang kommer att ha unika samarbetspartners och experter inom respektive område.