I november berättade Teckenrapport om dövblinda Evelina Lindberg som fått avslag på sin ansökan till Piteå kommun om personlig assistans. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som gav Piteå kommun rätt.
Piteåbon Monica Isaksson reagerade med att driva en namninsamling för att stödja Evelina. Namninsamlingen innehåller idag 1 800 underskrifter och Monica räckte över insamlingen till socialnämndens ordförande Sven-Gösta Pettersson.
Sven-Gösta och socialchefen Eva Börjesson Öman berättade för SVT att de inte kan kommentera enskilda ärenden men att socialnämnden diarieför namninsamlingen och sätter en handläggare på den. Vad som sker därefter beror på vilken handläggare som får ärendet, om handläggaren tillhör förvaltningen eller socialnämnden.
Tillgång till teckenspråkstolk dygnet runt på sjukhuset i Kanada
| 22 december 2023
Foto: HGMH
Hôpital Glengarry Memorial Hospital (HGMH) i Ontario, Kanada, berättade att de nu har gjort en betydande förbättring av sitt åtagande att erbjuda högkvalitativa sjukvårdstjänster till alla medborgare i den mångfaldiga staden. Sjukhuset erbjuder nu tolktjänster där även amerikanskt teckenspråk (ASL) är med som ett av språken. Denna nya tjänst säkerställer att språk inte utgör ett hinder för effektiv kommunikation mellan vårdpersonal, patienter och familjer.
Språkbarriärer kan skapa hinder för att leverera bästa möjliga sjukvård. HGMH är engagerad till att se till att varje patient får den vård och det stöd de behöver. Genom att samarbeta med University Health Network i Toronto har detta blivit möjligt. Sjukhuset erbjuder nu full tillgång till professionella tolkar på över 240 språk, inklusive ASL, dygnet runt vilket säkerställer att patienter som är döva eller har nedsatt hörsel har likvärdig tillgång till sjukvårdstjänster.
Den nya tolktjänsten innebär att patienter och vårdgivare kan nå tolkar dygnet runt, vilket möjliggör omedelbar hjälp i nödsituationer och under rutinsjukvårdssituationer. Tolkarna är certifierade och erfarna inom medicin och sjukvård och säkerställer korrekt och konfidentiell kommunikation.
Sjukhuset menar att tillgång till professionella tolkningstjänster kan förbättra patienttillfredsställelse och öka patientsäkerheten. Patienter bör aldrig behöva oroa sig för att förstå sin diagnos, behandlingsalternativ eller utskrivningsinstruktioner.
Reseupplevelsen för döva och hörselskadade förbättras
| 22 december 2023
Foto: British Airways
British Airways tar ytterligare steg för att förbättra tillgängligheten för döva och hörselskadade resenärer genom ett nytt partnerskap med SigncodeUK, en organisation som strävar efter lika tillgång till information för alla. Samarbetet möjliggör tillgång till viktig reseinformation på teckenspråk genom användning av QR-kod.
Med över 150 000 människor i Storbritannien som använder brittiskt teckenspråk (BSL) som förstaspråk, markerar detta partnerskap ett viktigt framsteg för att säkerställa att British Airways tjänster är tillgängliga för alla.
SigncodeUK är experter på att översätta viktiga information till teckenspråk. Samarbetet som inleddes nyligen innebär att de nu ska producera teckenspråksfilmer för döva och hörselskadade resenärer. Den första videon är nu tillgänglig på flygbolagets hemsida och den ger en omfattande översikt över deras tjänster och i filmen introduceras även Fredrick Da Costa, flygbolagets första döva Kundupplevelseagent.
En andra video som fokuserar på säkerhetsfunktioner och procedurer ombord kommer att bli tillgänglig i slutet av 2023. Resenärer kan komma åt videorna via en länk eller genom att skanna en QR-kod.
För att ytterligare stödja döva och hörselskadade kunder erbjuder flygbolaget också ett minicom-system och samarbetar med SignLive för att använda BSL i sina kundengagemangscenter.
Samarbetspartnerna är medvetna om den språkliga mångfalden inom dövsamhället och planerar i framtiden att även erbjuda videor på amerikanskt teckenspråk (ASL).
NKJT får beviljat 3-årigt projekt på 8,3 miljoner kronor
| 22 december 2023
Foto: NKJT
NKJT:s projekt ”Stöd på dina villkor – anpassat stöd på teckenspråk” beviljades med 8,3 miljoner kr från Allmänna Arvsfonden. NKJT är en nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk.
Projektet har nu satts i rörelse för att erbjuda anpassat stöd till döva, hörselskadade och dövblinda kvinnor och tjejer med intellektuella funktionsnedsättningar som har blivit offer för varierande former av våld. Målet är att skapa ett anpassat och effektivt bemötande som syftar till att stödja denna målgrupp.
Projektets fokus ligger på att utforma en väl anpassad och respektfull behandling av målgruppen vid kontakt med stödverksamheter. För att uppnå målet kommer projektet att genomgå en omfattande process som involverar utveckling och anpassning av samtliga stödåtgärder för att passa målgruppen på bästa sätt.
En central del av projektet är att skapa och testa olika typer av kommunikations- och stödmaterial. Utöver detta planeras starten av utbildningsinitiativ för volontärer, anhöriggrupper samt en peer-to-peer-verksamhet. Den senare innebär att medlemmar från målgruppen kommer att föreläsa och medverka i utbildningsfilmer för att sprida kunskap om våldets natur och vilket stöd som finns tillgängligt. Dessa insatser är avsedda att integreras i det ordinarie stödarbetet för våldsutsatta och deras närstående.
Vid projektets slut kommer projektet att integreras i den löpande verksamheten inom NKJT och hos samarbetande partners. Dessutom kommer projektet att utforska preventiva åtgärder mot våld inom målgruppen och ta fram riktlinjer för hur stödverksamheter kan stötta personal som arbetar inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen).
Just nu har NKJT annonserat ut fyra tjänster med 5:e januari som sista ansökningsdag. De fyra tjänsterna är projektledare, stödpedagog i Göteborg, opinionsbildande kommunikatör och teckenspråkstolk.
Foto: Kansas Commission for the Deaf and Hard of Hearing
En döv kvinna i Kansas, USA, upplevde att henens skilsmässoavtal blev en juridisk mardröm på grund av brist på teckenspråkstolk. Hon trodde att hon skulle få 500 dollar i månaden i underhåll enligt avtalet men det visade sig vara en missuppfattning.
Advokaten Leonard Hall förklarade att den döva kvinnan, på grund av avsaknaden av en tolk, inte kunde förstå avtalets verkliga innebörd. När han granskade ärendet var det för sent att överklaga.
Kansasborna med hörselnedsättningar saknar tillräcklig tillgång till juridiska tjänster. Ofta nekar advokater möten där tolkar eller kommunikationshjälp begärs, vilket strider mot lagstiftningen. Robert Cooper, VD för Kansas Commission for the Deaf and Hard of Hearing, bekräftade att detta är ett tydligt problem. Han gav ett exempel där en döv person inte kunde delta i en förmögenhetsfördelning på grund av brist på teckenspråkstolk. Han betonade att om personen hade fått bättre hjälp med kommunikation, kunde de ha förstått familjens angelägenheter bättre.
För att mildra denna utmaning har Kansas infört en kommunikationsfond som startade i juli med en budget på 10 000 dollar. Fonden är utformad för att finansiera tolkar och kommunikationstjänster för advokatmöten. Den täcker kostnader för tolkning under de två första timmarna av möten och har ett livstidstak på 500 dollar per person för juridiska kostnader.
Trots att endast några tusen dollar har utnyttjats från fonden arbetar Kansas Commission for the Deaf and Hard of Hearing och Kansas advokatsamfundet tillsammans för att öka medvetenheten om kommunikationsfonden. Målet är att informera både advokater och klienter om tillgängligheten av dessa tjänster.
Finansieringskris hotar framtid för Edinburgh Deaf Festival
| 22 december 2023
Foto: Adobe stock
Edinburgh Deaf Festival, en unik plattform för döva artister och publik, riskeras att läggas ner efter att ha nekats finansiering av Creative Scotland. Trots den skotska regeringens löfte att göra landet till det bästa för brittiskt teckenspråk (BSL) står festivalen inför en oviss framtid, vilket ifrågasätter regeringens engagemang för dövsamhällets behov.
Festivalen, som hade premiär 2022 och snabbt blev en integrerad del av Edinburgh Festival-familjen, har varit avgörande för att skapa ett kulturellt utrymme där döva kan fira sin identitet, kultur, språk och arv. Den har också varit en viktig plattform för döva artister i Skottland.
Trots detta står Edinburgh Deaf Festival nu inför en ekonomikris efter att deras ansökan till Creative Scotland avslogs både i juli och oktober 2023. Anledningen var att den här finansieringsomgången var ”konkurrensutsatt”, vilket har skapat oro för festivalens framtid.
Festivalen grundades av Deaf Action, världens äldsta dövorganisation, och har snabbt etablerat sig som det enda dövledda evenemanget av sitt slag i Skottland. Det har varit en plattform där döva artister har kunnat utveckla sina karriärer och visa upp sina talanger, samtidigt som det har skapat medvetenhet och synlighet för dövkonst, kultur och arv.
Philip Gerrard, VD för Deaf Action, uttrycker sin besvikelse över Creative Scotlands beslut och påpekar att festivalen är helt i linje med regeringens och Creative Scotlands ambitioner att främja BSL och dövkultur inom kultur och konst i Skottland.
Philip ifrågasätter om det nu anses tillräckligt att erbjuda tillgång till konst genom användning av tolkar och påpekar att tillträde utan representation inte kan uppfylla målen i den nationella planen för BSL 2023–2029.
Ekonomikrisen kom efter två avslag på ansökningar på totalt £326,000 (cirka 4,2 miljoner svenska kronor) för att stödja festivalen 2024 och 2025. Philip betonar att förlusten av festivalen skulle innebära färre möjligheter för döva artister och ungdomar att uppleva och delta i kulturella evenemang, vilket går emot regeringens uttalade mål att göra Skottland till den bästa platsen för BSL-användare.
Deaf Action och Edinburgh Deaf Festival uppmanar nu Creative Scotland och den skotska regeringen att ompröva sina finansieringsbeslut för att säkra festivalens framtid.
Vid det kommande årsskiftet står en förändring i ledningen för Hörselskadades Riksförbund (HRF) för dörren. Ulf Olsson kommer att inta rollen som ny förbundsordförande och ersätta den avgående Mattias Lundekvam, som i stället tar över som generalsekreterare från och med den 1 januari.
Mattias Lundekvam har innehaft posten som HRF:s förbundsordförande sedan 2016. Hans tidiga avträde från rollen motiveras av hans övertagande av positionen som organisationens generalsekreterare. Han efterträder Hanna Sejlitz, som tidigare under hösten lämnade sin tjänst.
”Det har varit en fantastisk förmån att få leda HRF som förbundsordförande. Men nu ser jag fram emot att fortsätta driva hörselskadades frågor i en annan roll,” kommenterar Mattias på HRF:s hemsida i samband med överlämnandet av posten.
Ulf Olsson, för närvarande vice förbundsordförande för HRF tillsammans med Eva Blomquist, kommer att ta över som förbundsordförande. Han poängterar att hans ledarskap kommer att vara en del av ett kollektivt arbete:
”Jag och Eva kommer att leda HRF tillsammans – i nära samarbete med övriga förbundsstyrelsen och vår nya generalsekreterare, Mattias Lundekvam. Det är verkligen ett lagarbete,” betonar han.
Fram till nästa kongress år 2025 är det primära fokuset att stärka och utveckla HRF:s position som en röst för hörselskadade i samhället. Ulf understryker vikten av ett starkt HRF för att värna om de 1,5 miljoner hörselskadades rättigheter i landet och säger:
”HRF gör skillnad varje dag – men vi behöver göra ännu mer.”
Stängda dövklubbar på grund av ekonomiska utmaningar och den tekniska revolutionen inom dövsamhället börjar bli vanligt idag men en oväntad räddning kan vara på väg genom det växande teknologiska fenomenet Metaverse.
En dövklubb på Valencia Street i San Francisco, USA, har varit livlig i många år men har nu ersatts till en mexikansk restaurang. Precis som många andra stora dövklubbar stängdes den när nya teknologier förbättrade kommunikationen inom dövsamhället och ekonomiska påfrestningar uppstod. En del av nedgången i deras fysiska närvaro kan nu möjligen vändas genom Metaverse en virtuell plattform.
Aktivisten och konstnären Melissa Malzkuhn har initierat det första dövklubbsprojekt, Metaverse. Projektet utspelar sig i en virtuell version av den gamla dövklubben på Valencia Street. Den virtuella byggnaden erbjuder flera stora rum där användare i framtiden kan interagera med andra verkliga individer genom avatarer och även få tillgång till information till exempelvis om dövkultur.
Melissa ser plattformen som ett fantastiskt sätt att återuppliva det förflutna och skapa en digital memoar av tidigare erfarenheter. Hon hoppas att hennes virtuella dövklubb bara är en början och ser fram emot framtida utvecklingar och förbättringar. David Simmons, appdesigner och ASL-lärare, är också optimistisk till projektet och ser det som en plats för dövklubbsentusiaster att träffas och interagera.
Trots den positiva potentialen står plattformen inför utmaningar. Kostnaden för VR-headset och otydlighet i teckenspråk i den virtuella världen är några av dem. Dessutom ifrågasätter vissa personer om plattformen verkligen kan ersätta de fysiska dövklubbarna.
Även om det fortfarande är i ett tidigt skede och utmaningarna är många, visar detta projekt hur den kan erbjuda en modern plattform för att återskapa och bevara gemenskapen för döva och hörselskadade personer.
Ursbergsteckenapp i Tyskland möter motstånd från döva experter
| 22 december 2023
Foto: Privat
Publiceringen av en teckenapp har mött stark kritik inom det tyska dövsamhället. Anledningen till detta var lansernigen n av ”Ursberger Gebärden-App” (Ursbergsteckenappen) av Dominikus-Ringeisen-Werk, en kyrklig stiftelse från Ursberg i Bayern. Blogginlägget från den 26 november 2023 rapporterar att frivilliga spelade in handrörelser på video i över två år, baserat på ”Teckenboken” för ”Ursberger Gebärden” från stödcentret.
Appen skapades på begäran av många föräldrar till våra elever med kommunikationsproblem”, sa rektorn för Franz von Sales School, där appen utvecklades, i den ursprungliga publiceringen. Skolan hänvisar till att ”Ursbergtecknen” är särskilt lätta att lära sig som ett plus. Den är avsedd att användas inom ”speciella områden för mental utveckling”. Barn med hörseluppfattning och bearbetningsstörningar undervisas också på stödcentret. Barnen inkluderar även ”icke-talande” autistiska barn.
När appen tillkännagavs den 29 november på Instagram kom omedelbar kritik från döva personer. Susanne Kermer, en döv artist och döv handledare samt mamma till ett barn med tidig barndomsautism, blev förvånad. ”Varför inte använda tyskt teckenspråk?” Hon berättar om hur hon använder det med sin autistiska son utan problem. ”Om tyskt teckenspråk undervisas och lärs ut, kan personer med särskilda behov också ansluta till döva människor, eftersom språket förstås av alla.” Ines Eckerle, som också är döv, håller med och nämner ett dövt autistiskt barn i Ursberg som också har döva föräldrar. Barnet skulle använda Ursbergstecken i skolan men tyskt teckenspråk hemma.
Föreningen för teckenspråkslärare publicerade ett öppet brev den 2 december. I brevet protesterar föreningen mot publiceringen av Usbergsteckenappen. ”Föreningen tvivlar starkt på att lärarna som arbetade med utvecklingen av denna app har kunskaper i teckenspråk.” Dessutom, enligt föreningen, var inga döva lärare involverade under projektet. ”För oss döva innebär användningen av teckenspråk som stödjer eller följer talat språk alltid en anpassning till hörande människor, vilket alltid har skett och som vi drabbas mycket av.” I princip välkomnar föreningen när hörande människor kan teckna, men samarbete med dövsamhället är avgörande.
Franz von Sales School svarade med en omfattande och transparent FAQ, som till stor del tog upp kritikpunkterna. För det första klargör den att termen ”Ursbergsteckenspråk” är felaktig och att tyskt teckenspråk faktiskt används på Franz von Sales School. Ursbergstecken är en form av förstärkt och alternativ kommunikation. Appen utvecklades på begäran av föräldrar och medföljande personer till eleverna i skolan. Tyskt teckenspråk används också i den mån det är möjligt. Cirka 30% av de över 3 000 tecknen i Ursbergsteckenappen är redan tyskt teckenspråk-tecken. Mer är på väg, säger skolan.
Övergripande sett är det inte klart om dövexpertis var involverad i projektet. I Dominikus-Ringeisen-Werks blogginlägg nämns tre lärare från skolan som ”teckenspråkstolkar” som dessutom är aktörer i videorna. FAQ återkopplar inte heller kritiken angående bristen på involvering av dövexpertis.
Den 14-16 december hölls den 6:e Europeiska döva mästerskapsligan, DCL, i futsal för U-21 i Charleroi, Belgien. Tre svenskar deltog i varsitt lag: Gor Sargisyan i CDPS Guadalajara (Spanien), Elias Rangsjö i CDS Huelva (Spanien) och Amadeus Lantz i ASD PSP FR Napoli (Italien).
Totalt deltog åtta lag som delades upp i två grupper under gruppspelet. De åtta lagen kom från Spanien (två lag), Tyskland (2 lag), Italien (2 lag), Storbritannien och Frankrike.
Elias lag vann alla sina matcher i gruppspelet, medan Amadeus lag vann två matcher och spelade oavgjort i en. Gors lag förlorade alla sina matcher.
Gors lag spelade sedan om 5-8:e plats och spelade 4–4 mot ett tyskt lag. Därefter mötte de ett annat tyskt lag och förlorade med 0–6. Gors lag, Guadalajara, hamnade på 6:e plats.
I semifinalen vann Elias lag med 5–2 mot det franska laget, och Amadeus lag vann sin match mot det ena italienska laget med 8–1.
Den stora finalen stod mellan Amadeus lag och Elias lag. I första halvlek låg Amadeus lag under med 2–4. Vid andra halvleks slut gjorde Amadeus lag fyra ytterligare mål medan Elias lag inte lyckades göra fler mål. Slutresultatet blev 6–4 till Amadeus lag, Napoli. Det franska laget, ESS Vitry, hamnade på tredje plats.
Både Elias och Amadeus gjorde två mål var. Dessutom tilldelades Amadeus utmärkelsen ”Best player”.