Forskningsstudie om teckenspråkstolkarnas upplevelse av sitt arbete med distanstolkning
Camilla Warnicke och Marie Materne har gjort en forskningsstudie om teckenspråkstolkars upplevelse av om distanstolkning i relation till Covid-19. I studien undersökte de hur Covid-19 pandemin påverkade teckenspråkstolkarnas arbete i Sverige genom övergången till distanstolkning. Genom djupintervjuer har forskarna lyssnat till teckenspråkstolkar som reflekterar över och jämfört fysisk tolkning med distanstolkning samt dess fördelar och nackdelar.
Teckenrapport har tidigare berättat om Camilla Warnickes forskningar. Nu har hon avslutat en ny studie tillsammans med sin kollega, Marie Materne. Studien handlar om teckenspråkstolkarnas upplevelser av arbete vid distanstolkning och baseras på djupintervjuer med 26 teckenspråkstolkar från 19 regioner i Sverige. Genom att förstå tolkarnas erfarenheter kan tolktjänsterna anpassas för att säkerställa lika tillgång för alla användare.
Studien kom fram till fem huvudområden: 1. Jämförelse av tolkningsmiljöer – hur tolkar upplever skillnader mellan fysisk tolkning och distanstolkning. 2. Anpassningar – vilka anpassningar som görs vid en distanstolkning. 3. Sociala relationer och interaktion – hur dessa påverkas. 4. Teknisk utrustning – hur den påverkar tolksituationen. 5. Hållbarhet – hur tolkarnas upplevelse är i relation till hållbarhet.
Pandemin har krävt nya arbetsmetoder för teckenspråkstolkarna. Tolkarna upplevde både positiva och negativa aspekter vid övergången till distanstolkning. Distanstolkningen fortsätter dock att utvecklas.
I djupintervjuerna reflekterade tolkarna över skillnader mellan fysisk tolkning och distanstolkning, där den förstnämnda ansågs vara mer naturlig och social medan distanstolkning erbjöd nya möjligheter till samarbete men också innebar tekniska utmaningar. Anpassningar i tolkningens olika dimensioner, inklusive teknik, arbetsmiljö och interaktion, visade sig vara avgörande för att möta kraven på distanstolkningens flexibilitet och tillgänglighet. Diskussionen om distanstolkning och fysisk tolkning väckte även etiska frågor kring tillgänglighet och kvalitet i tolkningen.
Slutligen betonar studien vikten av samarbete, tillförlitlig teknik och att möjlighet att få välja mellan distans och på plats är viktigt för att säkerställa en hållbar och jämlik tolkservice.
Studien genomfördes i en specifik kontext och rekommenderar därför uppföljningsstudier för att fortsätta undersöka utvecklingen av tolkarnas arbetspraxis över tid, både i Sverige och internationellt.
På den här länken kan man läsa forskningsstudien i sin helhet:
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/27523810241239779
Kenny Åkesson
DCL futsal damer och DCL herrar
Deaf Champions League (DCL) futsal har avklarats för både damer och herrar. Damernas turnering gick den 8-13 april i Salgótarján, Ungern och herrarnas den 22-27 april i Aten, Grekland. I båda turneringarna var flera svenska spelare med; Fatima Tebibel, Aleksandar Skovin, Herman Said, Gor Sargisyan, Elias Rangsjö, Alexander Neverland, Adam Neverland, Amadeus Lantz och Rekar Essa.
I DCL futsal damer var det totalt sex klubbar från fyra länder som tävlade mästartiteln. Två klubbar från Spanien; Coslada och Gualdalajara, två klubbar från Frankrike; Reims och Tolosa, Messina från Italien samt klubben Salgótarjáni från Ungern och Messina från Italien. Svenska Fatima Tebibel spelade med det franska laget, Tolosa.
Fatimas lag slog ungerska Salgótarjáni med 11–3. De slog även spanska Coslada med 4–1. Dock förlorade de mot spanska Guadalajara med 1–3 samt mot franska Reims med 1–2. Mot italienska Messina blev det oavgjort, 1–1. Tolosa fick då spela om bronset mot Messina igen. Den här gången kunde Fatimas lag spela bättre och vann med 5–0. Därmed fick Fatima och hennes lag ta emot bronset.
Vann gjorde spanska Guadalajara, helt överlägset efter att ha vunnit alla sina matcher. I finalen vann de med 9–2 mot Reims, som fick mottaga silvret.
I DCL futsal herrar var det tio klubbar från fyra länder som tävlade om att bli mästare. Tre grekiska klubbar; Aten, Tripoli och Minoas. Tre engelska klubbar; Saint John, Barnet och Farsley Celtic. Tre franska klubbar; Paris, Reims och Vitry samt det tyska laget, Comet Berlin.
Aleksandar spelade för den engelska klubben, Saint John, Herman för grekiska klubben Tripoli och övriga sex svenska herrar spelade i samma lag, nämligen grekiska Aten.
Alla tre lag där svenskarna spelade kom vidare till semifinal, där Aleksandars lag fick spela mot Hermans lag. Tripoli, med Herman, vann med 2–1. Grekiska Aten med de sex andra svenska spelarna fick spela mot engelska Farsley Celtic. De vann med 2–1. I finalen besegrade Tripoli, med Herman, över Aten, med de sex andra spelarna, med 3–0. Bronset gick till Farsley Celtic som vann mot Aleksandars lag, Saint John, med 2–1 efter förlängningen.
Valet av värdstaden för DCL herrar var komplicerat eftersom platsen ändrades flera gånger innan det till sist blev Aten i Grekland. Anledningen till valet var att en av de tidigare medlemmarna i den administrativa styrelsen, Michail Polemis, ursprungligen från Grekland, avled förra december. Han var en av de viktiga figurerna inom DCL och ägnade nio år av sitt liv åt arbetet i styrelsen; inklusive två år som vice ordförande och tre år som kassör.
Kenny Åkesson
Teckenspråkets dag byter namn till Svenska teckenspråkets dag
SDR, Sveriges Dövas Riksförbund, meddelade i sitt pressmeddelande den 29 april att från och med den 14:e maj 2024 kommer Teckenspråkets dag att byta namn. Dagen omfamnar en ny identitet som ”Svenska teckenspråkets dag”.
Anledningen till denna förändring är att SDR, Sveriges Dövas Riksförbund, och ISOF, Institutet för språk och folkminnen, önskar tydligare betona det svenska teckenspråkets unika karaktär och dess historiska betydelse som nationellt teckenspråk.
Beslutet att officiellt erkänna svenskt teckenspråk som dövas modersmål år 1981 markerade en milstolpe i dövgemenskapens kamp för sina språkliga rättigheter. Innan dess betraktades inte teckenspråket som tillåtet kommunikationsspråk på skolor för döva. Numera, med en ökad medvetenhet om att olika nationer har sina egna teckenspråk, känns det passande att särskilja det svenska teckenspråket genom att använda den nya benämningen.
På liknande sätt kommer den 23 september, tidigare känd som Internationella teckenspråksdagen, att omdöpas till Internationella dagen för teckenspråken i världen. Denna förändring reflekterar den mångfald av teckenspråk som existerar runt om i världen och syftar till att undanröja missförståndet att teckenspråket är internationellt.
Genom att föreslå dessa nya benämningar, hoppas SDR att både Svenska teckenspråkets dag och Internationella dagen för teckenspråken i världen kommer att få ökad synlighet och erkännande i samhället.
Mona Riis
Första döva doktorn i lingvistik och litteratur i Acre, Brasilien
Den 25 mars 2024 ägde en historisk händelse rum vid ett universitet i Acre i Brasilien. Det var då Lucas Vargas Machado da Costa, som förste döv disputerat i lingvistik och litteratur vid sin forskarutbildning.
Lucas är den andra döva forskaren som disputerar vid universitetet i Acre och den första i området lingvistik och litteratur. Hans avhandling handlade om döva studenter i forskarutbildning och deras språk och identitet samt motstånd. I sin forskning undersökte Lucas nio döva doktorander vid olika universitet i Brasilien.
I avhandlingen lyfter Lucas fram hinder som döva doktorander möter i forskarutbildningen. Det största hindret för att de döva doktoranderna ska lyckas i sin forskarutbildning är det sociala osynliggörandet, som Lucas kallar det.
I Brasilien utvecklas just nu en del språkpolitiska åtgärder för att främja språklig mångfald för döva, ursprungsbefolkningar och migranter. Genom sin avhandling vill Lucas belysa vikten av att skapa inkluderande utbildningsmiljöer för alla studenter, oavsett hörselstatus. Lucas menar att pedagogiken i utbildningen idag inte tar hänsyn till de döva doktorandernas sociala och språkliga behov.
Tine Hedin
En döv kandidat till EU-valet
För närvarande sitter endast en döv ledamot i Europaparlamentet, Ádám Kósa från Ungern. Han har suttit i parlamentet under tre mandatperioder (15 år). Adam har valt att inte kandidera för kommande EU-val som sker den 6-9 juni. EUD, Europeiska unionen för döva, har via sina sociala medier frågat om det finns någon döv kandidat. Nu har de fått reda på att det finns en döv kandidat från Italien.
Efter det har det tillkännagivits att Humberto Insolera, en döv italiensk man, kandiderar till parlamentet. Han har via sitt Instagram berättat att han kandiderar för Partito Democratico, ett socialdemokratiskt parti.
I inlägget säger Humberto att han är kandidat för det kommande EU-valet och tackade partiets ledare Elly Schlein och de andra för deras förtroende. Under inläggets kommentarer kan man se många glada reaktioner och lyckönskningar.
Humberto har studerat vid olika universitet, bland annat i Bristol och på Gallaudet universitet, och har en examen i internationell politik. Tidigare har Humberto suttit i EUD:s styrelse och är idag medlem i styrelsen för EDF, Europeiskt forum för människor med funktionsnedsättning, på uppdrag av EUD.
Dnieuws
Översätt och redigerad av Kenny Åkesson
Utlämningsskåp för hörapparater i Örebro
Audiologiska klinikens hörseltekniska mottagning på Universitetssjukhuset i Örebro har nu utlämningsskåp för hörapparater. En trasig hörapparat kan lämnas in i ett brevinkast och återfås i regel samma dag via utlämningsskåpet.
I Örebro kan alla som har behov att reparera sin hörapparat lämna in den i ett brevinkast på sjukhuset med en beskrivning av vad som behöver lagas. Lämnas hörapparaten in innan klockan 11 fås den normalt tillbaka samma dag om det inte är något allvarligare fel som gör att apparaten behöver skickas vidare.
På klinikens hemsida finns en film som beskriver hur processen går till, från det att man lämnar hörapparaten i brevinkastet till det att man får ett SMS med en sexsiffrig PIN-kod och kan öppna utlämningsskåpet med den lagade hörapparaten. Brevinkastet och utlämningsskåpen är öppna mellan klockan 06:30-20:00 varje dag.
Sedan kliniken lade ut filmen på sina sociala medier, har kommentarerna varit positiva. Användare berättar om hur smidigt det blivit att hämta hörapparaterna och slippa vänta på att de skickas hem med posten, vilket med dagens varannan-dags-utdelning kan fördröja väntetiden ytterligare.
Maria Norberg
Danska dövförbundet tar över teckenspråkslexikon
I november 2023 berättade Teckenrapport att Danmarks teckenspråkslexikon, Ordboken för danskt teckenspråk, tilldelades 1,9 miljoner danska kronor. Detta efter att de länge hotats av nedläggning på grund av bristande statligt stöd. Ordboken administrerades då av Köpenhamns Yrkeshögskola och ägdes av Danmarks Dövas Förbund, DDL, tillsammans med Danska teckenspråksrådet och Köpenhamns Yrkeshögskola. Nu tar DDL över driften av Ordboken.
Ordboken är ett digitalt teckenspråkslexikon som länge varit en oumbärlig resurs för omkring 50 000 danskar. Nyligen stod Ordbokens framtid på spel när Köpenhamns Yrkeshögskola meddelade att de inte kunde fortsätta administrera driften av sidan och därför skulle lägga ned den vid årsskiftet 2023-2024.
De andra ägarna, DDL och Danska teckenspråksrådet försökte överlåta ansvaret till Danska språkrådet, utan framgång. Därför beslutade Socialstyrelsen och DDL att DDL under en övergångsperiod ska ta över den dagliga driften av Ordboken.
Claus Staunstrup Nilsson, direktör för DDL, berättar för Danmarks Radio, DR att det är viktigt att både nya och gamla tecken finns tillgängliga och att teckenspråket ska prioriteras av politiken. Han säger också att Ordboken inte bara är ett uppslagsverk utan också ett arkiv över danskt teckenspråk.
Tack vare att de under 2024 beviljats bidrag på 1,9 miljoner danska kronor och ytterligare 1 miljon under 2025, kan Ordbokens överlevnad och underhåll säkras. I och med att DDL tagit över driften av sidan, söker de nu en projektledartjänst för detta arbete.
Claus Staunstrup Nilsson, direktör för DDL, berättar för Danmarks Radio, DR att det är viktigt att både nya och gamla tecken finns tillgängliga och att teckenspråket ska prioriteras av politiken. Han säger också att Ordboken inte bara är ett uppslagsverk utan också ett arkiv över danskt teckenspråk.
I och med att DDL tagit över driften av sidan, söker de nu en projektledartjänst för detta arbete.
Mona Riis
AR-glasögon för döva i Toronto
Teatersällskapet Pleiades Theatre i Toronto, Kanada, erbjuder AR-glasögon till de i publiken som vill få föreställningen tolkad till amerikanskt teckenspråk. Glasögonen finns vid varje föreställning av pjäsen ”Tyson’s Song”.
För första gången i Torontos teaterhistoria kommer Pleiades Theatre att erbjuda Augmented Reality (AR) glasögon med tolkning till amerikanskt teckenspråk (ASL). De som använder glasögonen ser en teckenspråkstolk som tolkar det som sägs på scenen, samtidigt som användarna kan se det som sker på scenen.
Pleiades Theatre har jobbat fram denna möjlighet tillsammans med en dövkonsult samt med ett företag som jobbar med tillgänglighetslösningar för scenkost. Dessutom har en fond hos regeringen i Kanada gett ett generöst stöd till Pleiades Theatre, så att de kunnat investera i tekniken. Vid varje föreställning av Tyson’s Song kommer fem par AR-glasögon att finnas tillgängliga.
Ash Knight, konstnärlig chef för Pleiades Theatre, berättar vid en presskonferens att AR-glasögonen möjliggör en mer omfattande teaterupplevelse för de som använder dem. Dessutom ökar glasögonen tillgängligheten för döva eftersom man inte behöver ordna fysiska ASL-tolkar vid sidan av scenen.
Föreställningen Tyson’s Song spelas mellan den 24 april och 19 maj 2024. Den är skriven av Peter N. Bailey och regisserad av Ash Knight. I föreställningen utforskas teman som svart maskulinitet och mental hälsa. Det görs genom berättelsen om två bästa vänner, Bryan och Tyson, vars vänskap sätts på prov under en ödesdiger kväll.
Tine Hedin
Mexikansk skådespelare skapar streamingapp för döva
Den mexikanske skådespelaren Irving López utvecklar en app som lyfter fram andra döva och hörselskadade skådespelare. Irving har en hörselnedsättning själv. Appen ska samla serier och filmer som har teckenspråk, syntolkning, eller undertexter på en gemensam plattform, så att de lätt hittas.
Genom sin senaste roll i den romantiska komedin ”El Roomie” visade Irving sitt engagemang för inkludering av döva i filmproduktioner. I filmen gestaltar han Guille, bästa vän till huvudpersonen. Guille använder teckenspråk för att hjälpa till att hitta kärleken åt en annan karaktär.
Irving kommer från en döv familj där teckenspråk är en naturlig del av vardagen. Med filmrollen och teckenspråket i bakgrunden ser Irving appen som ett viktigt steg mot att göra hörselskadade och döva personer synliga inom film- och TV-branschen. Genom att samla alla befintliga filmer där bland annat teckenspråket lyfts fram, vill Irving visa att det finns kvalitet hos döva och hörselskadade skådespelare och öppna fler dörrar för dem. Irving betonar samtidigt behovet av att skapa fler möjligheter för döva aktörer på populära streamingplattformar som Netflix, Amazon och ViX.
Tine Hedin