Den 31-åriga svenska handbollsstjärnan Linn Blohm föddes med en missbildning i mellanörat och det yttre örat, vilket har resulterat i frånvaro av hörselgången. Innerörat är normalt, och en hörapparat skulle teoretiskt möjliggöra hörsel. Trots detta har Blohm aldrig betraktat sitt tillstånd som ett handikapp utan snarare som en del av henne själv. Hon har valt att inte operera sitt döva öra.
Hon berättar att det kan vara utmanande att höra vad andra säger i stora lokaler, som handbollshallar med mycket omgivande ljud. Trots detta har Blohm aldrig känt behovet av att göra något åt sitt tillstånd. Linn har tidigare provat en hörapparat men har slutat använda den då den bara var ett hinder i träningen.
Vid 13 års ålder genomgick hon en operation för att skapa ett ytteröra, men på grund av infektioner var resultatet inte optimalt. Läkarna har avrått från operation av hörselgången eftersom skelettets felaktiga position i mellanörat kan göra att en operation leder till ansiktsförlamning. Det gör att hon inte överväger några ytterligare ingrepp förrän efter karriären.
Linn, som spelar för den ungerska superklubben Györ, har alltid varit öppen om sitt tillstånd och betraktar det som en del av sin identitet. Hon hoppas att genom att vara öppen om sina egna erfarenheter kunna vara en förebild för andra. Speciellt för unga med liknande utmaningar.
Första döva med magisterexamen i Baramulla, Indien
| 13 december 2023
Foto: Adobe stock
25-årige Faizan Nadroo lät inte fysiska funktionshinder komma i vägen för sina mål. Faizan är bosatt i staden Baramulla i Indien och är den första döva i området som fullföljt en MCA-utbildning. Faizan tog en magisterexamen i datortillämpningar vid Patel Institute of Management and Technology. Nu förbereder sig Faizan för sitt nationella behörighetstest.
Funktionshindersaktivisten Javeed Tak hyllar Faizans bedrift och säger att han är en inspiration för alla. Javeed menar att detta visar att stöd från föräldrar är avgörande för att barn med funktionsnedsättningar ska lyckas i sina studier. I Indien är det fortfarande ovanligt att döva utbildar sig på högre nivåer.
Faizans familj har stöttat honom mycket, särskilt hans mamma Shamima som tidigare var lärare men som avbröt sitt arbete när Faizan var fyra år för att fokusera på hans uppväxt. Faizan började sin skolgång vid Saint Joseph-skolan i Baramulla och fortsatte sen att studera vid Speaking Hands Institute for Deaf i Patiala, Punjab. Faizan yngre bror studerar nu medicin.
Förutom att briljera i akademiska studier deltog Faizan också nyligen i det nationella cricketmästerskapet för döva i Agra.
På två köpcentrum i Honolulu i Hawaii satsar man på att ha en tillgänglig jultomte. De särskilda besökstider hos jultomten i december för barn som har olika funktionshinder. För att göra dessa möten mer tillgängliga kommer köpcentren att minska sensoriska triggerfaktorer, såsom dämpad belysning och stängd musik, för att skapa en lugn och välkomnande miljö för alla åldrar och förmågor. Dessutom är en tomte teckenspråkig.
Det ena köpcentret, Ala Moana Center samarbetar med organisationen Autism Speaks för att arrangera dessa besök som är till för alla familjer, oavsett behov. Samma dag arrangeras speciella besökstider hos jultomten på Pearlridge Center. Där kommer även en teckenspråkig tomte att finnas, vilket har varit en tradition i 28 år. Ungefär 150 döva, dövblinda och hörselskadade barn från hela Hawaii får då möjlighet att framföra sina julönskningar på amerikanskt teckenspråk. Evenemanget fungerar inte bara som en möjlighet för barnen att dela sina önskningar utan också som en semesteråterförening för dövsamhället i hela staten.
Irland har nu fått sitt första teckenspråkskafé i Dublin. En plats där döva kan samlas, dela erfarenheter och uttrycka sin kulturella identitet. Deaf Café, som invigdes i Deaf Village Irelands lokaler i Cabra, vill symbolisera inkludering, egenmakt och kulturellt bevarande.
Det nybildade kaféet som öppnade den 2 december är utvecklat genom ett samarbete mellan Deaf Village Ireland och caféägarna The Mad Brothers. Kaféet strävar efter att vara såväl en samlingsplats som en plats där möjlighet ges till sysselsättning och distansarbete för döva samhällsmedlemmar.
Deaf Café blir också ett pedagogiskt centrum som främjar acceptans, medvetenhet och förståelse för dövkulturen. Genom användning av interaktiv teknik kommer kaféet att erbjuda möjligheter att lära sig irländskt teckenspråk, ISL, på plats. Pekskärmar gör det möjligt för kunderna att enkelt beställa kaffe, delta i samtal och möta vänner.
Anne Coogan, ordförande för Deaf Village Ireland, beskrev initiativet som ett sätt att förnya utrymmet för gemenskap. Kaféet har även ett samarbete med döva konstnärer för att visa upp konst och belysa dövas historia och kamp. Det hela möjliggjordes genom en investering på 100 000 euro från Community Centre Investment Fund, CCIF. Landsbygds- och samhällsutvecklingsminister Heather Humphreys invigde kaféet och betonade dess unika och inkluderande natur. Hon framhöll också projektets bredare syfte att stödja arbete, distansarbete och bidra till integration och inkludering inom samhället.
Deaf Café representerar inte bara en plats för kaffe och möten utan också ett kraftfullt verktyg för att främja kulturell förståelse och stödja samhällsintegration.
Döv man stämde Jersey City och fick 175 000 dollar
| 13 december 2023
Foto: Adobe stock
En strid kring parkeringsböter i staden Jersey City i USA har resulterat i en historisk uppgörelse där staden kommer stå för en saftig nota på 175 000 amerikanska dollar. Detta som en följd av en federal stämning där det hävdades att staden brustit i att tillhandahålla en teckenspråkstolk för en döv man som försökte bestrida sina parkeringsböter i domstol.
Ryan Cuevas, från Jersey City, har stått i centrum för en rättslig strid som nu nått sitt slut med en överenskommelse. Den federala domaren som tog fallet gick på Ryans sida och fastslog att staden diskriminerat honom, samt att en ny rättegång skulle genomföras för att bestämma skadeståndsbeloppet. Genom att i stället gå med på en ersättning på 175 000 amerikanska dollar valde Ryan att dra tillbaka sin stämning.
Konflikten började efter att Ryan fick en parkeringsbot i augusti 2019, enligt honom felaktigt då han hade tillstånd att parkera där under natten. Några dagar innan förhandlingen gällande parkeringsböterna skulle ske i januari 2020, blev Ryans körkort och registrering avstängda på grund av en annan incident. För att lösa ut sitt körkort behövde Ryan först ta itu med parkeringsböterna.
Trots att Ryan begärde en teckenspråkstolk för att förklara sitt fall nekades han och målet sköts upp flera gånger. I mars samma år fanns en särskild dag för tolkning i domstolen, men någon tolk dök enligt stämningen aldrig upp. Ryan blev slutligen friad i augusti 2020.
Domare Susan Wigenton ifrågasatte staden om diskrimineringspolicyn som stadens domstol upprätthållit i över 16 år. Stadsföreträdare har ännu inte svarat på frågan om stadens policy gällande tillhandahållande av teckenspråkstolk har ändrats.
NKCDB:s webbinarium hyllar 20 år av dövblindforskning
| 13 december 2023
Foto: NKCDB
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, Nkcbd, firar sitt 20-årsjubileum med ett webbinarium den 14 december. I webbinariet står forskning, kliniskt arbete och egna erfarenheter inom dövblindområdet i fokus. Dagen bjuder på föreläsningar på svenska, norska och engelska och äger rum digitalt via Zoom.
Evenemanget ska inledas med en välkomstceremoni av Helene Engh, verksamhetschef för Nkcdb och Caroline Lindström, biträdande verksamhetschef och specialpedagog. Temat för dagen är ”Befolkning, praktik och forskning inom dövblindområdet.”
Under första delen, ”Befolkning och praktik”, ska Klas Nelfelt (ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda) ta upp strategier i en föränderlig värld, följt av Anne Nafstad (fd. specialpsykolog) från Norge som ska reflektera över generationer av barn med dövblindhet. Karin Stenfeldt (medicine doktor och specialistläkare) delar insikter om tidig identifikation av barn med Ushers syndrom, och Jude Nicholas (psykolog och specialist i neuropsykologi) från Norge diskuterar kognition och sociala kopplingar i den taktila modaliteten.
Andra delen fokuserar på ”Forskning om dubbel sensorisk nedsättning/dövblindhet”. Claes Möller (medicine doktor och professor emeritus) ska presentera 20 års medicinsk, teknisk och psykosocial forskning inom dövblindhet. Efter honom ska Moa Wahlqvist (medicine doktor) och Emil Holmer (docent) från Audiologiskt forskningscentrum berätta om pågående forskning inom dövblindhet. Saskia Damen (professor) från Nederländerna ska dela insikter om video-feedback interventionernas effekter. Dagen ska avslutas med Walter Wittich (docent) från Kanada som ska diskutera förbättringar av långtidsvård för äldre med kombinerade syn- och hörselnedsättningar.
Webbinariet avslutas med en avslutande diskussion, vilket ger deltagarna möjlighet att reflektera över dagens ämnen och ställa frågor till föreläsarna.
Filip Skovin jobbar just nu med filmproduktion i Sydkorea. Han har alltid haft en dröm om att jobba utomlands och sökte olika tjänster tills han fick napp. Chefen på företaget i Sydkorea hade aldrig träffat en döv person tidigare men tvekade inte att anställa Filip. Hur är det att jobba i ett stort filmteam som ensam döv i ett helt annat land med ett helt annat språk och kultur? Teckenrapport har intervjuat Filip.
Den Sydkoreanska matkulturen och det kulturella fenomenet Hallyu (den Koreanska vågen) fick Filip att bli nyfiken på just Sydkorea. Där är musikgenren K-pop populär, Filmen Parasite fick en Oscar och Squid Game blev världens mest sedda serie på Netflix. Företaget som Filip jobbar på är en av de som producerar filmer, bland annat med K-pop stjärnor.
Innan Filips första intervju med producenten, som skedde via Zoom, förberedde han genom att boka en teckenspråkstolk som kunde prata engelska. Filip hade inte talat om att han var döv men möttes av positiva reaktioner och en lösningsfokuserad producent. Filip är utbildad inom digital teknik, men jobbet han fick innebär mer att jobba som kreatör och produktionskoordinator samt videoredigering. Något han är utbildad till men inte hade tidigare erfarenhet av.
Vid första fysiska träffen i Sydkorea med chefen skedde kommunikation via automatiska översättningstjänster. Innan Filip började jobba fick han en kort kurs i hur Sydkoreansk arbetsmarknadskultur fungerar, med sin hierarki. Den skiljer sig mot den arbetsmarknadskultur vi har här i Skandinavien, berättar Filip. Bland annat är det ofint att fråga chefen om minsta lilla, utan man ombeds alltid att försöka lösa allt själv först. Att fråga chefen ska ses som en allra sista utväg. Dessutom är det en oskriven regel att alla går hem från jobbet efter chefen, ingen får gå innan chefen gått hem.Dessutom är det en annan kultur vad gäller luncherna, alla äter alltid tillsammans och Filip berättar att hierarkin följer med till matbordet, de med lägst status ska se till att allt är framdukat till alla.
Filip jobbar med olika filmproduktioner, allt ifrån korta inspelningar med ett 20-tal personer i filmteamet till större filmprojekt med 200 personer i filmteamet. Ibland behövs till och med vakter vid inspelningarna, berättar Filip. Vid en inspelning stod 50 000 fans vid avspärrningarna och väntade på att få syn på en av stjärnorna som skulle vara med.
På fritiden studerar Filip Sydkoreanskt teckenspråk. Tack vare utbildningen kom Filip i kontakt med andra döva. Några av Filips kollegor har också börjat lära sig Sydkoreanskt teckenspråk för att kunna kommunicera med Filip.
I februari går Filips kontrakt ut och han har blivit tillfrågad om att förlänga det, men Filip är sugen på att jobba i fler länder. Just nu lockar Spanien eller England. För Filip vill förändra attityderna mot döva i filmbranschen världen över, som han nu hoppas att han gjort på företaget i Sydkorea.
Döva har låg sysselsättningsgrad i EU, enligt en ny rapport från EUD
| 13 december 2023
Foto: EUD
Europeiska dövförbundet, EUD, har skrivit en policyrapport där de lyfter fram den väldigt låga sysselsättningsgraden för döva individer inom EU. Rapporten framhäver det kritiska behovet av nationella miljöer som inkluderar teckenspråk för att garantera en fullt tillgänglig arbetsmarknad för döva individer. EU har ett ansvar som en statlig myndighet att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. Men trots att det finns en artikel 27 om arbete och sysselsättning, är det än idag en bristande enighet mellan kommissionens åtgärder och dess skyldigheter.
Policyrapporten beskriver vad, varför och hur gällande sysselsättning ser ut för döva inom EU. Rapporten ger även konkreta policyrekommendationer till EU-kommissionen med avsikt att öka sysselsättningsgraden samt skapa en mer inkluderande och rättvis arbetsmarknad för döva inom EU. Dessa rekommendationer uppmanar EUD att kommissionen snarast inför om de vill uppnå sitt mål att bli en ”Union of Equality”.
Rapportens första del fokuserar på ”vad”. Då lyfts skillnaden mellan sysselsättningsmål och mätningar fram. Ett förslag med lagliga och politiska handlingar som manar kommissionen att fastställa sysselsättningsmål som inkluderar döva individer på arbetsmarknad. Andra delen behandlar ”varför” genom att skapa en översikt över målens roll i syfte att utöka möjlighet för döva individer i tillträdet till arbetsmarknaden. Den sista delen av rapporten handlar om ”hur” kommissionen kan använda EU:s sociala resultattavla som verktyg för att fastställa effektiva mål för att uppnå inkludering av döva individer i arbetsmarknaden. I den sociala resultattavlan finns uppgifter hur medlemsländerna presterar i olika områden som har med arbetsmarknad och välfärd att göra.
En del av de rekommendationer som finns i policyrapporten är; förbättra och öka datainsamling, revidering av mätningar på sociala poängtavlan, specifika policyer för inkluderande arbetsmiljöer och kontinuerlig övervakning av målen för att öka dövas sysselsättningsgrad.
Efter decennier av systematisk diskriminering får nu personer med funktionsnedsättningar i Ghana möjlighet att ansöka om körkort. Detta steg möjliggörs genom en ny policy. Det var det nationella förbundet för personer med funktionsnedsättning och ministeriet för genus, barn och socialt skydd i landet, som presenterade policyn. Policyn tillåter personer med funktionsnedsättningar att genomgå utbildning och tester enligt fastställda normer för att få körkort.
Tidigare har Ghanas motsvarighet till Trafikverket inte tillåtit döva att få körkort. Trots att Världsförbundet för döva, WFD, redovisat att det inte finns några rapporter om att döva förare utgör ett hot mot andra trafikanter i de länder som döva idag tillåts få körkort i. Myndigheten har ändå, ända tills nu, nekat döva till körkort med argumentet att de kan vara en fara för trafikanterna.
Det nya beslutet ses som en seger för döva i Ghana. Juventus Duorinaah, VD för Ghanas nationella förbund för döva, GNAD, hyllade införandet av policyn och sa att det är ett stort framsteg. Han beräknar att omkring 400 000 döva och hörselskadade nu är berättigade att ansöka om körkort.
Historiskt sett har ett körkort i Ghana tjänat som ett viktigt dokument som intygat körkunnighet och fungerat som identifikation. Körkortet är också en nyckel för tillgång till olika tjänster, inklusive banktransaktioner och andra viktiga användningsområden.
Även om detta beslut markerar en milstolpe för rättvisa och inkludering för personer med funktionsnedsättingar, återstår en lång resa för att integrera dessa personer i körkortssystemet. Detta inkluderar behovet av specialanpassningar, körbedömningar och utbildning för att säkerställa trafiksäkerheten. Trots de utmaningar detta innebär, är det i linje med både nationella och internationella lagar och konventioner som syftar till att skydda och upprätthålla rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar.
Snabbare stöd för funktionsnedsatta hos Arbetsförmedlingen
| 13 december 2023
Foto: Peter Kroon
Från och med den 5 december implementerar Arbetsförmedlingen ett nytt system där arbetssökande redan vid den digitala inskrivningen kan ange eventuell ohälsa eller funktionsnedsättning. Syftet är att snabbare kunna identifiera och erbjuda extra stöd till dem som behöver det. Initiativet välkomnas av funktionsrättsförbunden och ses som en framgång efter långvarig kamp.
Nicklas Mårtensson från samarbetsorganisationen Funktionsrätt Sverige berättar att det tidigare har tagit i genomsnitt ett år för en arbetssökande att få tillgång till stöd baserat på dennes funktionsnedsättning. En oacceptabelt lång tid, menar Nicklas. Tillsammans med andra organisationer, inklusive Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund samt riksförbundet DHR, har Funktionsrätt Sverige påtalat de långa väntetiderna till regeringen.
Arbetsförmedlingen har även mottagit krav på att förkorta ledtider och kodningstider för att underlätta snabb och enkel integrering på arbetsmarknaden. Den 5 december lanserades ett nytt arbetssätt i Arbetsförmedlingens e-tjänst för arbetssökande. Kristian Cornell, ombudsman på DHR, uttrycker hopp om att det nya arbetssättet kommer att påskynda handläggningen. Vilket gör att de som behöver särskilt stöd från Arbetsförmedlingen snabbare kan få det och därmed snabbare kan återgå till arbetslivet.
Funktionsrättsförbunden har fortsatt att trycka på hos regering och myndigheter. De vill se förbättringar för att skapa ett mer tillgängligt och effektivt stödsystem för personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden.