Regeringens plan att införa ett språkkrav för nyanlända år 2027 möter utmaningar när det gäller personer med hörselnedsättning. En särskild utredare, Fredrik Fries, föreslår nu därför ett undantag för döva och hörselskadade från det kommande språkprovet för dem som ansöker om permanent uppehållstillstånd (PUT).

För att skapa bättre anställningsmöjligheter och främja integrationen föreslås ett krav på språk- och samhällsorienteringsprov för medborgarskap. Något som ligger i linje med andra europeiska länder. Att behärska språket anses inte bara vara viktigt för arbetsmöjligheterna utan också för att kunna förstå och ta ansvar som medborgare. En kännedom om Sverige och dess värderingar anses vara nyckeln till en starkare samhällsgemenskap och bättre integration.

Utredaren Fredrik Fries förklarar att den föreslagna hörförståelsedelen i provets språkdel är utformad utifrån tanken att många lättare kan lära sig att förstå talad svenska jämfört med skriven svenska. Dock erkänner Fredrik de naturliga svårigheterna detta medför för döva och hörselskadade personer. För den del av provet som testar kunskaper i samhällsorientering är det ännu oklart om alla döva kommer att beviljas undantag. Förslaget nämner att vissa döva kan behöva en längre inlärningsprocess för både språk och samhällskunskap, berättar Fredrik.

SVT:s program 15 minuter på teckenspråk diskuterade om detta språk- och medborgarskapstest i sin senaste sändning den 20 november. SDR:s intressepolitiska handläggare Elias Tebibel berättade i programmet att SDR har arbetat för att ge utredaren kunskaper i dövas olika förutsättningar gällande språkinlärning i hemlandet och även i Sverige. Något som enligt Elias verkar ha gett resultat.

Utredningen föreslår att döva och hörselskadade personer kan skicka in ett intyg som gör att de kan undantas från just hörförståelsetestet. Utredningen har också bedömt att man inte kan använda sig av teckenspråkstolk i testet då det inte blir rättvist tolkat samt att det inte är aktuellt med test av teckenspråkskunskaper. Man inför hellre undantag i kunskapstestet.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

Styrelsen för NKJT, Nationella Kvinnojour på teckenspråk, deltog i en ljusmanifestation den 25 november för att uppmärksamma de mördade kvinnor som är döva, hörselskadade och dövblinda samt CODA i anslutning till internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och barn.

Den internationella dagen stiftades till minne för systrarna Mirabel från Dominikanska republiken som lönnmördades av landets diktator. Systrarna kämpade för ett fritt land och blev martyrer efter sin död. Systrarna blev även symbolen för mäns våld mot kvinnor och barn.

NKJTs styrelse kom till Solidaritetshuset där ordföranden, Camilla Lindahl, höll ett tal, tände ljus och styrelsemedlemmarna namngav de mördade kvinnor som kommit till NKJTs kännedom. Ett extra ljus tändes även för de alla andra avlidna kvinnor som inte nämndes. Därefter hade de en tyst minut för de avlidna.

Mia Modig säger att de vet att mord också sker inom vår språkgrupp och genom att arrangera en ljusmanifestation blir frågan uppmärksammat och skapar en medvetenhet i vårt samhälle.

Hon berättar också att NKJT söker efter namn på mördade kvinnor och barn som är döva, hörselskadade och dövblinda samt coda barn som mördats av en man – både närstående och utomstående. Vet man något namn så kan man ta kontakt med NKJT, kontaktuppgifterna finns på deras hemsida.

Kenny Åkesson och Mia Modig

nyhet@teckenbro.com

I det populärvetenskapliga forskningsmagasinet Apollon som ansvaras av Oslos universitet publicerades nyligen en artikel med rubriken ”Tystnaden är bruten för alltid: Nu kan döva barn höra”. Artikeln fick Norska dövförbundet, NDF att reagera. De menar att artikeln är vetenskapligt oförsvarbar och full av fel.

Forskningsartikeln handlar om Cochlea Implantat, CI, och dess betydelse för barns talutveckling som att talutvecklingen gynnas bättre ju tidigare operationen görs. Operationer har gjorts på bebisar som är fem månader. Parallellt med tidiga operationer är det viktigt att föräldrarna får lära sig hur de kan hjälpa barnen att använda hörseln för att utveckla talspråket. En träning som kan göras såväl digitalt som fysiskt.

I forskningsartikeln nämns visserligen att barn med CI inte kan uppnå normal hörsel, men NDF menar att artikelns rubrik förvillar och ger en annan uppfattning. Dessutom tycker NDF att det är upprörande att teckenspråk inte nämns alls i forskningsartikeln. NDF anser istället att barn med CI ska ha tillgång till talat språk, teckenspråk och hörselteknisk utrustning från födseln. En tidig tillgång till allt detta är en korrekt språkstimulering, menar NDF som understryker att det finns gott om vetenskapliga artiklar som visar att teckenspråk hjälper till i talspråksutvecklingen.

NDF ser också en oroande utveckling av att barn med CI inte lär sig teckenspråk. Förbundet har regelbunden kontakt med skolor som undervisar i teckenspråk, som bevittnar att de tar emot elever som gått integrerade de första skolåren men som sedan inte klarar det och flyttar till dessa teckenspråkiga skolor. Effekten blir att eleverna har utvecklat en språkbrist efter flera års haltande med att försöka hänga med och höra. Något som kunnat förhindras genom att ge barnen tillgång till teckenspråket lika tidigt som talet och de hörseltekniska utrustningarna.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Projektet ”Kultur Ger” i Island fick den 16 november Jónas Hallgrímssons utmärkelse för sitt arbete i det isländska språkets intresse. Utmärkelsen delas ut årligen på isländska språkets dag som infaller just den 16 november. Även ett pris delas ut till en person, i år mottog översättaren Áslaug Agnarsdóttir priset.

Projekt ”Kultur Ger” startade 2020 och är ett gemensamt projekt mellan Ós Press, Stadsbiblioteket och Litteraturstaden Reykjavík. I projektet har en kurs i Visual Vernacular, VV erbjudits där Elsa G. Björnsdóttir, tolk, skådespelerska och poet, lärde deltagarna att skapa VV-berättelser. Efter kursen skrev Anna Valdís Kro, teckenspråksexpert och projektledare på Ós Press, en uppsats baserad på intervjuer med nio döva deltagare i kursen. I uppsatsen brottas Anna med det isländska teckenspråkets ställning i förhållande till VV-berättelsernas teckenspråk. Kursdeltagarna reflekterade också över det isländska dövsamhällets kulturarv samt dövlitteraturens plats i isländsk litteraturhistoria.

Lilja Dögg Alfreðsdóttir, kultur- och handelsminister, delade ut priset och utmärkelserna vid en ceremoni i Kulturhuset i Edda. Vid ceremonin representerades projekt ”Kultur Ger” av Elsa och Anna.

Tine Hedin & Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Antalet dövpsykiatriska mottagningar i Sverige minskar drastiskt och riskerar att ytterligare försämra tillgängligheten för döva patienter. Vid början av 2023 meddelade Region Skåne nedläggningen av den dövpsykiatriska mottagningen i Lund på grund av personalbrist, vilket nu lämnar endast tre mottagningar för döva kvar i hela landet – Region Stockholm, Västra Götaland och Örebro.

Nu när det bara finns tre mottagningar i hela Sverige innebär det långa resor till mottagningarna för ett fysiskt möte de flesta döva patienter. Nu riskeras även mottagningen i Örebro att läggas ner på grund av resursbrist.

SVT:s program ”15 minuter på teckenspråk” har bjudit Maria Midbøe, specialistpsykolog och psykoterapeut på dövpsykiatriprogrammet, Psykiatri Sydväst i Region Örebro, till studion för att diskutera om hur dövpsykiatrin ser ut i framtiden.

Maria berättar att det inte är lätt att rekrytera personal till dövpsykiatriska mottagningarna vilket är något Region Örebro möter just nu. Att utveckla en digital utveckling kan vara en lösning, som parallell till de kvarstående mottagningarna, för att få en psykologisk behandling. Hon betonar dock att denna lösning säkert kan fungera för vissa patienter men inte för alla.

Enligt SVT.se nyheter har mottagningen i Örebro en psykolog och en kurator men till årsskiftet slutar kuratorn.

Mikaela Alderlöf, enhetschefen för allmänpsykiatrisk öppenvård, Region Örebro län, intervjuades även hon i programmet 15 minuter på teckenspråk, säger att de strävar efter tre heltidsanställda och har försökt anställa fler personer men hittills så är det ingen som sökt till de tjänsterna som finns. Hon säger att behovet finns kvar och att mottagningen i Örebro har varit en viktig roll i regionen för döva. Hon är orolig över hur det ser ut och tycker att det skulle vara väldigt tråkigt om mottagningen måste läggas ner.

Om tjänsterna inte kan fyllas är risken stor att den dövpsykiatriska mottagningen i Örebro läggs ner vid årsskiftet. En lösning till döva patienter vid en eventuell nedläggning skulle kunna vara att de i stället går till en hörande psykiatri med tolk, men hon ser gärna att den specialistkompetensen som finns på dövpsykiatriska mottagningen finns kvar, säger Mikaela.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I helgen spelades SM i padel i Göteborg. De tävlades i tre klasser, Herr, Dam och Herr +45. IF Nerike vann både dam- och herrklassen medan IK Surd vann herr +45.

Malte Jonsson och Emil Lindgren från IF Nerike tog sitt första SM guld i padel efter en spännande finalmatch mot fjolårets guldmedaljörer Peter Bergkrantz och Gustaf Lindahl från IK Hephata. Matchens slutresultat blev klart in i det sista då ett tredje och avgörande set fick spelas. Malte och Emil vann med 6-4, 5-7 och 6-3 i set. Bronset vanns av Sabahudin Jusic och Aleh Vasileuski från SK Lundia.

I damernas final försvarade IF Nerikes Josephine Willing och Nike Nordin sitt guld från ifjol i finalmatchen mot Matilda Bergkrantz och Nellie Sofia från IK Hephata. Josephine och Nike ägde matchen tidigt och finalen avgjordes på två set med siffrorna 6-3, 6-3. Bronset vanns av Anna Pålsson och Johanna Lamhauge Karmgård från IK Hephata.

Herrar +45 vanns av Pär Wiklund och Johan Isacsson från IK Surd.

Slutspelsmatcherna sändes live på IK Surds sociala medier.

Maria Norberg

nyhet@teckenbro.com

Evelina Lindberg, en kvinna på 30 år som har dövblindhet står nu inför en utmaning utan sin personliga assistans. Hennes vardag har blivit en kamp sedan Högsta Förvaltningsrättens beslut om att taktilt teckenspråk inte betraktas som ett grundläggande behov. Denna dom påverkar inte bara henne utan alla som behöver detta sätt att kommunicera.

Piteå kommun hänvisar till denna dom och har beslutat att Evelina inte ska få personlig assistans. Bakgrunden till Piteå kommuns beslut handlar om en juridisk praxis kring vad ”skälig levnadsnivå” innebär. Kommunen menar då att Evelinas behov kan täckas av vanlig hemtjänst och inte behöver något individanpassat stöd. Beslutet är motsatsen till vad Evelinas läkare rekommenderade. I intyget skrev läkaren att personliga assistenter som kan taktilteckenspråk är en mycket viktig del till ett normalt liv för Evelina.

Evelina och hennes mamma bestämde sig för att överklaga beslutet hos förvaltningsrätten som beslutade till hennes fördel. Nu har Piteå kommun överklagat rättens beslut. Evelina är orolig över att kommunen kommer att driva processen vidare till kammarrätten och få beslutet ändrat.

Evelina har känt sig isolerad och begränsad sedan assistansen drogs tillbaka. Trots ansträngningar från henne och hennes familj att förklara behoven för socialtjänsten i Piteå kommun, har hon endast tilldelats vanlig hemtjänst, med personal som inte kan teckenspråk, i begränsade timmar enligt SoL (Socialtjänstlagen). Detta innebär mindre stöd än det som erbjuds enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Hittills har hon haft det svårt att delta i sociala aktiviteter eller ens möta vänner på grund av bristande assistans.

Dessutom tillåts inte överföring av timmar från en månad till en annan, vilket skapar ytterligare problem när det gäller att få tillräckligt med hjälp under olika perioder. Evelina har kämpat för att upprätthålla en del av sitt sociala liv men det har varit svårt utan tillräcklig assistans och med begränsad tillgång till teckenspråkig personal.

Hennes önskan om att delta i olika aktiviteter har begränsats, och hon har känt sig hindrad från att till och med besöka närbelägna platser på egen hand på grund av vinterförhållanden och de faror som det innebär för en person med hennes syn- och hörselbegränsningar. Trots allt försöker hon göra det bästa av situationen och navigerar genom vardagen med all den kraft hon kan med den lilla synen och hörseln hon har kvar.

Hennes berättelse är bara ett exempel på utmaningar personer med dövblindhet står inför och hur viktigt det är med adekvat stöd och assistans för att möjliggöra ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Squid Game är en sydkoreansk TV-serie skapad för Netflix av Hwang Dong-hyuk.  Serien kretsar kring en hemlig tävling där 456 deltagare, alla i djup ekonomisk nöd, riskerar sina liv för att spela en serie dödliga barnlekar i hopp om att vinna en prissumma på 45,6 miljarder Sydkoreanska Won.

Squid Game släpptes globalt den 17 september 2021 och blev internationellt uppmärksammat samt blev kritikerrosad. Det blev Netflix mest sedda serie och det mest sedda programmet i 94 länder. Eftersom den första säsongen blev en riktigt succé bestämde man sig för att producera andra säsong.

Många fans fantiserade om att de var med i tävlingen och funderade på hur de skulle kunna vinna det stora priset. Detta har lett till att Storbritannien har skapat ett tävlingsprogram som heter Squid Game: The Challenge. De första fem avsnitten släpptes internationellt den 22 november i år. Totalt är det 456 tävlare som deltar i Squid Game: The Challenge i hopp att vinna den stora prispotten på 4,56 miljoner amerikanska dollar. Serien innehåller tio avsnitt och i varje avsnitt har de olika tävlingar som är mer eller mindre lik Squid Games tävlingar. Den enda skillnaden är att tävlarna som åker ut inte dör utan blir eliminerade.

I serien syns Teckenspråk tack vare spelare nr 393, Jackie Gonzales. Hon har en hörselnedsättning och använder både teckenspråk och tal i programmet. Jackie föredrar att vara ensam än att jobba i grupp på grund av hennes hörselskada. När hon umgås med hörande krävs det mer energi för att lyssna och läsa på läpparna. Jackie gör allt för att vara kvar i tävlingen så länge som möjligt och tänker inte lura för sina medtävlare.

Hur det går för henne i tävlingen kan ni se i programmet. De fem sista avsnitten kommer ut på onsdag den 29 november.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter ett år med beslutsamhet, kreativitet och många sena nätter kunde Mijo Games, en döv spelstudio, lansera ett mobilspel på Google Play och App Store. Teamet bakom Mijo Games är spelutvecklaren Jonatan Saari och speldesignern Mikael Öhlund. Teckenrapport har fått en intervjustund med teamet.

Spelet heter Super Penguin World och spelet går ut på att samla mynt, möta fiender och gå igenom olika nivåer. Jonatan berättar att anledningen till att de skapade ett mobilspel i stället för ett dataspel var för att det är fler som har mobil än dator idag, vilket leder till ökade chanser att nå en större målgrupp.

Det tog ungefär två till tre månader för att skapa grunden i spelet och sen 9–10 månader till för att göra färdigt spelet. Jonatan och Mikael har jobbat med spelet på distans och allt material har de lagt i en molntjänst så att de kunnat ta del av varandras arbete.

Utmaningen med att göra spelet var att täcka Apples spelkriterier på att ha med ljud i spelet, med tanke på att båda är döva, berättar Jonatan. Mikael berättar att de har valt att göra spelet med lågt dataminne för att göra spelet snabbare. Jonatan och Mikael har planer på att göra fler mobilspel framöver.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Dövhetens påverkan på social interaktion har länge varit ett område för forskning. De senaste rönen pekar på att de sociala utmaningar som döva personer möter, inte nödvändigtvis är en konsekvens av deras hjärnors funktion utan snarare av miljön de befinner sig i.

Ny forskning tyder på att sociala utmaningar som döva individer kan uppleva troligen inte beror på hjärnförändringar utan snarare på icke-stödjande miljöer. Genom att studera hjärnaktivitet hos döva och hörande personer när de utför sociala uppgifter, har forskningen nu konstaterat att båda grupperna använder liknande hjärnregioner.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Human Brain Mapping, antyder på att dövhet inte påverkar mekanismerna och hjärnkretsarna som stöder sociala färdigheter. Resultaten visar också att döva individer har en förstärkt aktivitet i områden kopplade till visuell bearbetning, såsom tolkning av teckenspråk och läsning av läpprörelser. Detta betonar att trots att hörselnedsättningen påverkar social interaktion, är det inte hjärnförändringar som främst orsakar dessa utmaningar.

Forskningen visar att främjandet av teckenspråkslärande hos hörande och tillhandahållandet av tydliga visuella signaler i sociala sammanhang skulle kunna underlätta den sociala inkluderingen av döva personer. Forskning indikerar alltså att det är miljön och inte nödvändigtvis de interna neurologiska förändringarna som ligger till grund för de sociala svårigheter döva individer kan möta.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com