Sveriges Dövas Riksförbund, SDR har skickat ut ett pressmeddelande där de berättade om att Allmänna Arvsfonden har beviljat 10,7 miljoner kr för deras projekt ”Dövas Kulturarvscentrum”. Det treåriga projektet är ett samarbete mellan SDR, Västanviks folkhögskola och föreningen Pär Aron Borgs vänner, PAB. Vi på Teckenrapport har intervjuat Johanna Mesch (ordförande för PAB), Maria Rudin (biträdande rektor på Västanvik folkhögskola) och Therese Rollvén (SDR:s projektkoordinator).

Johanna berättar att det har funnits några dövmuseer runt i Sverige förut på till exempelvis Manilla-, Östervångs-och Vänerskolan men också hos några dövföreningar. Dock kunde ingen av dessa bli permanenta museum. PAB bildades för drygt 10 år sen och har som mål att bilda ett dövmuseum. Dock är föreningen för liten för att kunna driva ett så stort projekt varför både Västanviks folkhögskola och SDR anslöt. Tidigare har projektansökan fått avslag men efter några dialoger hit och dit med Allmänna Arvsfonden kunde projektet tillslut godkännas.

SDR har tidigare gjort en förstudie där de kontaktat dövföreningar runt om Sverige och har även gjort besök hos både Norge och Finland, som har varsitt dövmusuem. Resultatet visar att många dövföreningar har många saker och bilder som inte kunnat arkiveras utan förvaras utspritt hos medlemmar eller i föreningslokaler. Alla som svarat i förstudien säger samma sak att deras dröm är att bilda ett dövmusuem. Förstudiens resultat pekar på hur viktigt det är att samla ihop allt till en och samma plats – både fysiskt och digitalt.

Anledningen till att det heter Kulturarvscentrum och inte Dövmuseum är för att det inte enbart är museum utan även information, studier och forskning. Det ger större möjlighet att göra flera olika aktiviteter under begreppet Kulturarvscentrum.

Projektets tid är tre år men alla inblandade har som mål att Dövas Kultursarvscentrum blir permanent. Under projektets tid ska centret etableras, dövas kulturarv räddas och bevaras samt kunskap om dövas historia spridas. Parallellt görs ett intressepolitiskt arbete för att se till att staten tar sitt ansvar att lösa finansiering av centret.

SDR, PAB och Västanviks folkhögskola har huvudansvar för projektet men de har även samarbetspartner som till exempel Arkivcentrum i Örebro, Örebro Läns museum, Dalarnas och Vänersborgs museum. Dessa kan bidra med deras expertis kring museum och kulturarv. Projektet har även en referensgrupp där intresseorganisationer ingår.

Det första steget i projektet är redan inlett. De huvudansvariga har haft sina möten och gjort en tidsplan. Nu pågår det en rekryteringsprocess för fem nya tjänster till projektet; projektledare, projektmedarbetare, ansvarig för museet, kommunikatör och arkiverare.

Har man som privatperson bilder eller saker som är värda att bevaras och visas för allmänheten kan man ta kontakt med projektgruppen och se om och hur dessa kan överlämnas.

Var Dövas Kulturarvscentrum ska finnas fysiskt är inte helt klart. Västanviks folkhögskola har idag en ”PAB-hall” som fungerar som dövutställning. Det diskuteras om denna hall ska expanderas eller om utställningen ska flyttas till en annan plats på folkhögskolan. Drömmen som alla har är att bygga en ny byggnad som får namnet Dövas Kulturarvscentrum.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I Namibias parlament växer stödet för att officiellt erkänna teckenspråk som landets andra officiella språk. Ledamöterna driver på för att skydda språkrättigheterna för hörselskadade i hela samhället. Det var vice minister för funktonshindersfrågor, Alexia Manombe-Ncube, som för nästan två månader sedan lade fram motionen om att det namibiska teckenspråket ska bli landets andra officiella språk. Alexia strävar efter att skydda språkrättigheterna för döva och inkludera dem fullt ut i samhället. Om teckenspråket erkänns kommer det enligt Alexia att bli ett betydelsefullt steg mot jämlikhet och inkludering för döva i Namibia.

Jenelly Matundu, vice minister för internationella relationer och samarbete, har engagerat sig starkt och lyft fram teckenspråkets betydelse för att främja kommunikation och inkludering. Hon poängterade att genom att erkänna teckenspråket skulle inkludering främjas, samtidigt som de hörselskadades rättigheter tillgodoses. Jenelly underströk vikten av att respektera och erkänna teckenspråkets roll i alla livets aspekter för att förverkliga dessa rättigheter. Teckenspråket öppnar en kommunikationslinje mellan alla grupper, oavsett hörselgrad. Dess visuella natur erbjuder fördelar för både social interaktion och inlärning av nya ord.

Förslaget innefattar även krav på teckenspråkstolkning under parlamentsdebatter, i linje med Namibias konstitution och internationella förpliktelser för personer med funktionsnedsättningar. Paul Nanyeni från Namibias dövförbund stöder också förslaget och påpekar att frånvaron av teckenspråkstolkar leder till sämre deltagande och det påverkar dövas rättigheter att delta i lagbeslut.

Under de här två månaderna har parlamentet visat ett litet stöd kring motionen men än är det inte beslutat.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Japan och Peru har haft diplomatiska förbindelser i 150 år, vilket firades vid ett statsbesök av Japans prinsessa Kako. Prinsessan Kako besökte i november en dövskola i Perus huvudstad Lima och fick stor uppmärksamhet för hennes kunskaper i teckenspråk.

Prinsessan, som arbetar deltid på det japanska dövförbundet, började studera teckenspråk för åtta år sedan. En och en halv månad inför statsbesöket lärde sig Prinsessan några tecken på Perus spanska teckenspråk för att kunna kommunicera med barnen på dövskolan. Vid besöket på Ludwig Van Beethovens dövskola kunde hon teckna ”Jag är glad att få möjlighet att komma hit och få träffa er” till barnen på deras eget lands teckenspråk.

Prinsessan har tidigare hållit tal med både röst och tecken, men vid ett tal inför en teckenspråkstävling för gymnasieelever använde hon enbart teckenspråk. Enligt Tetsuya Izaki, som jobbar vid Japans Theather of the Deaf, har prinsessan Kakos teckenspråkskunskaper blivit allt bättre. Tetsuya berättar att prinsessan Kako har blivit kreativ i sina teckenspråksuttryck.

Statsbesöket i Peru besök belyser prinsessans engagemang för att främja förståelsen och omsorgen för hörselskadade, menar Tetsuya.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Unga Hörselskadade, UH, brukar årligen dela ut priset ”Årets Vaxpropp”. Priset går till en person, organisation, myndighet eller företag som på något sätt har visat brist på lyhördhet gentemot hörselskadade ungdomars behov och intressen.

I helgen, den 17-19 november hade UH sitt årsmöte. Förutom att gå igenom dagordningen och val av ny styrelse har UH även gett ut några utmärkelser till personer som har gjort något särskilt inom UH eller hörselområdet. Utöver det delades också årets Vaxpropp ut till någon som inte lyssnar på unga hörselskadade.

Årets Vaxpropp gick till Region Västmanland på grund av de har ökat utprovningsavgiften för hörapparater till 2 200 kr. Därmed har Region Västmanland den dyraste utprovningsavgiften i landet.

Nomineringen här nedan är ett citat från UH:
Att födas som hörselskadad eller bli hörselskadad under livets gång är inget man kan styra över eller rå för. För att kunna delta i det hörande samhället och kommunicera med hörande är hörhjälpmedel ett viktigt redskap för personer med hörselskador. Det ger oss en möjlighet att delta i samhället på sina villkor. Trots detta ser vi gång på gång att ekonomin blir ett hinder för personer med hörselskador. Inte minst när regioner höjer utprovningsavgiften per hörapparat. Det är oacceptabelt att ekonomi ska stå i vägen för att få vara en del av samhället. Det är orimligt att vår gemensamma strävan mot en värld utan hinder för personer med funktionsnedsättning ska falla på att region Västmanland höjer sin utprovningsavgift till 2 200 kronor per hörapparat, Sveriges dyraste utprovningsavgift.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I ett bostadsområde i Albuquerque invigdes nyligen ett boendekomplex för döva med 92 lägenheter. Boendet heter PAH! Hiland Plaza och en av de första att flytta in var 56-årige döve Braxton Thomsen. Han flyttade från Rochester, New York till Albuquerque 2022 och har nu en tvårumslägenhet.

Boendet är ett fyra våningar högt hyreshus och redan vid invigningstillfället hade över hälften av lägenheterna redan fått sina första hyresgäster. Braxton berättar till den lokala tidningen Albuquerque Journal att lägenheterna är anpassade på flera sätt, bland annat finns det varseblivning i form av blinkande lampor för dörrklocka och brandvarnare. Han säger att han flyttade dit för att ta hand om sig själv och att det enda han kan klaga på är att det inte finns någon närbutik i området.

PAH! Hiland Plaza är utformat speciellt för just döva, hörselskadade och dövblinda. Kontoren och evenemangslokalerna på första våningen bemannas av personal som talar flytande amerikanskt teckenspråk, ASL. Lägenheterna är dock tillgängliga till alla som har en inkomst mellan 30–80% av medianinkomsten Albuquerque-området, men förtur ges till de som är döva, hörselskadade eller dövblinda.

PAH! Hiland Plaza är resultatet av ett partnerskap mellan Deaf Culture Center of New Mexico, DCCNM, och Greater Albuquerque Housing Partnership, GAHP. DCCNM har arbetat i över 15 år för att skapa denna möjlighet där döva, hörselskadade och dövblinda kan leva tillsammans och få tillgång till bekvämligheter som ofta tas för givna. GAHP är en ideell organisation som tillhandahåller bostäder i Albuquerque. Laurie Frappier, kommunikationschef för GAHP, beskriver samarbetet som ”ömsesidigt fördelaktigt” och nämner att GAHP därigenom hjälper DCCNM att förverkliga sin långvariga dröm.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Utmärkelsen Handbojor som Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDUF, har är för att uppmärksamma en verksamhet, organisation eller myndighet som inte gör något tillgängligt för döva eller inte låter döva ungdomar få ta del av samhället på samma villkor som andra. Handbojorna delas ut vartannat år och juryn består av SDUF:s styrelse.

SDUF har haft sin förbundsstämma i Mellbystrand den 17-19 november. En punkt vid stämman var att klargöra vem som får utmärkelsen SDUF:s handbojor 2023. Styrelsen avslöjade då att utmärkelsen går till Örebro kommun.

Motiveringen är att Örebro kommun att tidigare utmärktes som ”Europas teckenspråkiga huvudstad” men har misslyckats med att främja teckenspråket och stödja dess användare. Örebro kommun behöver ha ett större engagemang för att främja teckenspråkiga och öka förståelsen för dövkompetens inom offentliga sektorer för att återupprätta sin titel.

SDUF menar att Örebro kommun har tagit några beslut som har lett till exkludering och brist på möjligheter för teckenspråkiga barn och ungdomar i Örebro. I motiveringen tas olika exempel upp som till exempelvis att Kattungen (en teckenspråkig förskola) fick flyttas och integreras med en hörande förskola, eller att Fritte (en teckenspråkig fritidsgård) fick lägre ekonomiskt stöd än andra fritidsgårdar i Örebro. Andra exempel som togs upp var att det är svårt att få tolk och att kommunen har tendens att kräva kunskaper i att kommunicera på svenska i tal i sina jobbannonser. Denna nedprioritering av teckenspråket anser SDUF strider mot Örebros påstådda position som teckenspråkig huvudstad i Europa.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

The Kyiv Independent lade nyligen upp en video på TikTok där de besökte det Ukrainska dövförbundets, UTOG, kontor. UTOG arbetar med en så kallad ”derussifiering” för att ta bort ryska tecken och influenser från det ukrainska teckenspråket.

Ordförande för UTOG, Iryna Chepchina, sa att det funnits diskussion bland döva på Facebook och Telegram angående vissa tecken, huruvida de är acceptabla eller ej på grund av dess ryska påverkan. UTOG skapade därför en lista över dessa tecken och bjöd in döva experter i ukrainskt teckenspråk till en arbetsgrupp. Arbetsgruppen bestod av 17 medlemmar.

Ett exempel på rysk påverkan på det ukrainska teckenspråket är tecknet för TACK, som tecknas likadant som det ryska tecknet för SPASIBO. I den nya ukrainska versionen valdes den internationella versionen av tecknet, THANK YOU.

Tidigare under kommunismen (Sovjetunionen), liknade det ukrainska och ryska teckenspråket varandra. Nu ser ukrainarna på teckenspråket ur en annan synvinkel. Iryna menade att UTOG vill att det ukrainska teckenspråket ska vara mer i linje med det ukrainska språket.

Till exempel använder ukrainarna ett tecken för VEM (KTO) som är baserat på det ryska ordet för samma ord. Ukrainarna skriver ordet som ”xto” och inte som ”kto”. Därför ändrade arbetsgruppen tecknet till XTO så att den matchar det skrivna ukrainska språket. Ryska och ukrainska är olika språk, betonar Iryna. Till exempel så finns det skillnader mellan ryska och ukrainska för de 12 månadernas namn. Under rådande krigstid vill UTOG göra teckenspråket helt ukrainskt.

Iryna berättar att WFD har gett ekonomiskt stöd till UTOG. År 2022 bidrog stödet till att UTOG kunde tillhandahålla tolkar och förespråkare. Iryna är tacksam mot WFD och mot Kanada som också gett stöd via sin organisation av ukrainsk-kanadensare.

Skrivet av Jos de Winde, Dnieuws

Översatt av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I helgen avgjordes årets Miss & Mister Deaf Universum 2023 i Gallipoli, Italien. Evenemanget var firade dessutom 10 årsjubileum. Värdar för evenemanget var 2022:s vinnare för Mr Deaf Universum, Jason från Hong Kong, och 2023:s vinnare för Miss Deaf Queen Thailand, Thawatchai från Thailand.

Totalt deltog 17 kvinnor och 13 män och de tävlade först i kategorierna casualkläder, underkläder och formella kläder i svart.

Efter dessa tre kategorier kröntes två titlar, ”Miss & Mr Photogenic Universum 2023” och ”Miss & Mr Sympathy Universum 2023”. Vinnarna för bästa foto gick till Renata från Slovakien och Marco från Hong Kong medan vinnarna för bästa sympati gick till Kereese från Sydafrika och Richard från Ungern.

Sen fortsatte tävlingen med kategorierna nationaldräkt och badkläder följt av två nya titlar ”Best in national costume universum 2023” och ”best in swimsuit universum 2023”. Bästa nationaldräkt gick till Miaoli från Thailand och Matt från England. Bästa badkläder gick till Nomin-Erdene från Mongoliet och Filip från Polen.

Därefter fick utsågs topp 10 som fick klä sig i galakläder. Efter uppvisningen gallrades de tio till topp fem som fick svara på varsin fråga. Efter frågestunden blev det ytterligare en gallring till topp tre som då fick svara på frågan ”vad ska du göra efter att ha vunnit hela tävlingen?”.

”Miss Deaf Universum 2023” gick därmed till Jenna från Frankrike och ”Mr Deaf Universum 2023” gick till Marco från Hong Kong.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I SVT:s storsatsning ”Historien om Sverige” som just nu sänds på söndagar, medverkar döva och hörselskadade statister. Serien är i tio delar och omfattar tio timmars dokumentär som spelats in i hela landet. Dokumentären bygger på rekonstruktioner av historiska skeenden och personer, och involverar över 300 experter samt 1500 statister. Teckenrapport har intervjuat en av dessa statisterna, Christian Dyvik.

Christian berättar att han och Lars Lykta, som arbetar som produktionsdesigner åt SVT, har jobbat tillsammans på Salvestaden i Kalmar. När inspelningen skulle ske i Kalmar slott fick Christian frågan om han ville medverka som statist och om han kunde hitta fler statister. Christian valde då att inkludera fler döva och hörselskadade för att visa att de likväl som alla andra kan bidra till sådana produktioner. De andra döva och hörselskadade statisterna var Anton Ullvin, Joel Gustafsson, Bastian Strannå Rundberg, Jiro Sowell och Oskar Fredrik Renvall. Ingen av dem har någon replik i serien, men de syns i bakgrunden för att skapa en autentisk miljö på inspelningsplatsen.

Satsningen sammanfaller med jubileumsåret 2023 då det är 500 år sedan Gustav Vasa kröntes samt 50 år sedan vår nuvarande Kung började regera i landet. Produktionen är ett resultat av ett samarbete med museer, bibliotek och andra kulturinstitutioner över hela landet. Tre avsnitt har sänts, där avsnitten följt Sveriges historia i kronologisk ordning, med Stenåldern först följt av Metallernas tid och Vikingarnas tid.

Jade Osbeck

nyhet@teckenbro.com

I semifinalen i futsal VM mötte Sverige Japan och tog hem vinsten med 5-0. Rekar Essa gjorde två mål. Vinsten innebär att Sverige bröt sin svit med tre raka semifinalförluster i mästerskap. Finalmotståndare blev de tvåfaldiga världsmästarna Iran (2011 och 2015).

Finalmatchen var jämn, Sverige var säkra i sitt försvarsspel och gjorde inga misstag. Iran hade svårt att skapa målchanser och första halvlek slutade 0-0. Matchbilden under andra halvlek liknade den första men skulle komma att förändras med sex minuter kvar av matchen. Iran lyckades komma förbi Sveriges försvar och gjorde ett mål och ledde därmed med 1-0. Sverige tog efter en stund ut Adam Neverland som joker. Adam gjorde mål och när matchens fulla tid var slut var resultatet 1-1. Matchen gick till förlängning med 2×5 minuters spel. Det dröjde inte länge innan Iran började passa till varandra på egen planhalva. Anledningen var att Iran hade fem fouls och inte ville riskera att få straff mot sig vid en sjätte foul. Iran gav inte bort bollen samtidigt som Sverige inte öppnade upp sitt försvar. Iran passade bollen på egen planhalva genom nästan hela förlängningen.

VM-finalen fick avslutas med straffläggningar och Sverige fick tre chanser att näta men missade alla medan Iran satte samtliga. 2023 års VM-pokal erövrades av Iran och Sverige tog hem silvret. Sverige tog dessutom hem två individuella priser. Amadeus Lantz fick pris för ”VM:s bästa unga spelare” medan tränaren Michel Basberer fick priset som VM:s bästa tränare. 

Jade Osbeck

nyhet@teckenbro.com