I helgens simtävlingar på Åkeshov satte simmaren Rudolfs Stupans från Stockholmspolisens IF Simförening svenskt rekord. Rudolf deltog i flera grenar under helgen och i grenen 50 m ryggsim förbättrade han sitt personbästa med en hundradels sekund och satte därmed nytt svenskt rekord.

Rudolfs simmade även i lagkappen 100 m frisim tillsammans med sitt klubblag. Men de största bedrifterna kom i de individuella loppen på 50 m ryggsim och 50 m frisim. Vid 50 m ryggsim satte Rudolfs ett nytt svenskt rekord med en tid på 29.11 sekunder, vilket var en förbättring mot det tidigare rekordet på 30.07 sekunder. Rekordtiden är även Rudolfs nya personbästa, en knapp förbättring jämfört med hans tidigare personbästa på 29.12 sekunder från 2019. Att den tiden inte varit svenskt rekord beror på att Rudolfs tävlat för ett annat land tidigare.

Rudolfs avslutade tävlingen med 50 m frisim, där han också gjorde en stark prestation. Efter tävlingen uttryckte Rudolfs sin tillfredsställelse med sina prestationer och sa: ”Jag är speciellt nöjd med tiden från lagkappen och ryggsimmet! Formen känns bra så jag ser fram emot kommande tävlingar.”

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

År 2025 är Tokyo, Japan värd för Deaflympics 25:e sommarspel, en global fest för de medverkande idrottarna. Det är första gången Japan är värd för detta historiska evenemang som började år 1924 i Paris, Frankrike. Arrangörerna i Japan har avtäckt en ny logotyp som fångar evenemangets anda.

Den officiella Instagram-kanalen för Deaflympics i Tokyo, känd som ”Tokyo Forward 2025 Official,” introducerade den 3 september den nya logotypen. Logotypen skapades av Ibuki Tada, en döv fjärdeårselev vid NTUT, National University Corporation Tsukuba University of Technology. NTUT, påminner om Gallaudet University i Washington D.C., och är ett universitet för döva, hörselskadade och blinda studenter. Ibukis logodesign valdes som vinnare av en panel med gymnasieelever bland tre slutgiltiga förslag.

Logotypen är en färgstark hand med nyanser av gult, grönt, rött och mörkblått. Dessa färger har en särskild betydelse; de representerar Deaflympics-samhället och matchar de officiella färgerna för ICSD, International Committee of Sports for the Deaf. Logotypen är skapad med endast en kontinuerlig linje. Linjen börjar med ett välkomnande leende och formar sedan en hand. Ibuki valde handen som symbol för att representera dövsamhället. Inuti handen lade hon till dolda cirklar i fingrarna, vilket symboliserar sambandet mellan människor. Mot slutet av linjen omvandlas den till en tumme, som sedan blir en sakura, en vacker japansk körsbärsblomma. Denna förändring symboliserar att se fram emot en ljus framtid, precis som en blomma i full blom.

Logotypen representerar också hopp, skönheten i teckenspråk och kompetenserna hos döva idrottare. Medan vi ser fram emot Deaflympics år 2025 kommer denna symbol att vara en källa till inspiration och spänning och välkomna alla att delta i firandet av idrott och samhälle.

Skrivet av Fie Sennels (Tyskland)

Översatt av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Attendo har meddelat via sina sociala medier att de planerar att öppna två nya teckenspråkiga gruppbostäder, en i Stockholm och en i Eskilstuna.

Biträdande verksamhetschefen för företaget Attendo, Linnea Karmgård, berättar att de är glada över att få öppna två nya gruppbostäder och att det kommer att vara teckenspråkig miljö i båda bostäderna.  Att det blev i Stockholm och Eskilstuna är för att Attendo redan har gruppbostäder där i deras regi. De nya gruppbostäderna blir en så kallad systerverksamhet. Linnea berättar att det finns många fördelar med att ha en systerverksamhet nära sig – bland annat att kunna samarbeta mellan de olika verksamheterna.

Gruppbostäderna är för personer som har ett LSS-beslut, personkrets 1. Eftersom dessa bostäder är teckenspråkig miljö så bör de boende vara döva, ha hörselnedsättning eller på något sätt ha nytta av att använda teckenspråk. All personal vid boendena är antingen döva, CODA eller fullt teckenspråkiga, vilket gör att en naturlig teckenspråkig miljö kan garanteras till de boende. Attendos två verksamhetschefer är hörande men behärskar teckenspråket fullt ut och Linnea själv är döv. För att söka till Attendos gruppbostäder ska man kontakta Attendo.

Framöver siktar Attendo på att även öppna ett äldreboende i Stockholm eftersom efterfrågan är så stor.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Stockholms Dövas Förening tillsammans med Dövas Kulturarv och Allmänna arvsfonden har producerat åtta informationsfilmer med dövtermer. Filmerna kan ses med svensk undertext. Castberggårdssyndrom är den andra av de åtta dövtermerna.

Den 27 september 2023 genomförde det danska dövförbundet en konferens i Köpenhamn. Konferensen, med titeln ”Rätt till danskt teckenspråk – även för döva med särskilda behov” hade som syfte att belysa rätten till teckenspråk, för både äldre döva på särskilda boenden samt döva med funktionsnedsättning i alla livssituationer.

Under konferensen fick deltagarna föreslå vad det danska dövförbundet ska jobba med i framtiden, utifrån den information deltagarna fick om de olika erbjudanden som finns för dessa målgrupper. Bland annat visades några kortfilmer där döva och deras anhöriga delade sina erfarenheter, inklusive sina bekymmer, sorg och glädje.

Även internationella perspektiv lyftes fram under konferensen genom presentationer av Avril Hepner och Alys Young. Avril kommer från det brittiska dövförbundet och berättade om situationen i Storbritannien samt Alys, från Storbritannien, föreläste om forskningen gällande äldre dövas behov av säker teckenspråkskommunikation. Dessutom lyfte Hans Dabelsteen från Danmarks institut för mänskliga rättigheter fram ämnet ur ett rättighetsperspektiv, baserat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och deras rätt till teckenspråk.

Konferensen avslutades med paneldebatt där Marlene Harpsøe, folketingsledamot för de danska demokraterna, deltog. Konferensen var öppen för alla, inklusive medlemmar, yrkesverksamma, samarbetspartners och politiker.

Mona Riis

nyhet@teckenbro.com

I Indien har ungefär 19% av befolkningen en hörselnedsättning. Den Indiska socialministern Virenda Kumar tillkännager att det nu finns ett nytt nödnummer för dessa döva och hörselskadade personer, så att de kan ringa nödsamtal och använda teckenspråk. När de ringer numret 14456 svarar en kvalificerad teckenspråkstolk.

Det är den indiska rörelsen Young Indians genom Naina Navlani som kämpat för att detta nödnummer ska instiftas, för att döva och hörselskadade ska få hjälp i nödsituationer. Hon har bland annat under internationella teckenspråksdagen lyft fram information om att tillgängligheten och säkerheten behöver säkerställas för den aktuella målgruppen.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

I Nederländerna har McDonald’s gjort en ny reklamfilm där det nederländska teckenspråket användes av en döv person.

I reklamen cyklar Iris, en svart kvinna förbi i soluppgången. Hon stannar vid en McDonald’s restaurang. Undertexten i reklamen lyder: ”Iris ska börja sin dag bra.” Vid första anblick verkar det vara en vanlig reklamfilm som försöker locka folk att äta en hamburgare eller en Egg McMuffin på morgonen. Det är naturligtvis målet, men det är något speciellt med den här reklamen. Iris är döv och jobbar på McDonald’s. En kollega hälsar henne på nederländskt teckenspråk och frågar hur hennes helg varit. Hon svarar att hon har haft en bra helg, firat och umgåtts med vänner. Deras konversation är på nederländskt teckenspråk.

Det här är ett bra exempel på hur inkluderande och mångfaldig en reklam kan vara. En döv svart kvinna tecknar naturligt utan att få tittaren att känna att det är inövat eller obekvämt. Det är inte något vi ofta ser. DNieuws (Teckenrapports motsvarighet i Nederländerna) kontaktade Tobias de Ronde från organisationen TYD som jobbar med bland annat teckenspråkskurser och coaching i teckenspråk. Tobias var teckenspråkscoach där och som stöttade Iris vid inspelningen av reklamfilmen.

Det är inte vanligt att en produktionsfirma väljer en döv skådespelerska. Tobias säger att han ser att tiderna förändrats och att inkludering och mångfald nu är viktiga ämnen för många. Det var naturligt att en döv skådespelerska skulle spela denna roll. De som gjorde reklamen funderade först på om en teckenspråkscoach verkligen var nödvändig eftersom de trodde att det skulle räcka med att bara ha en döv skådespelare. Tobias förklarade då för dem att nederländskt teckenspråk har varit förtryckt under lång tid och att många döva människor har växt upp utan språket. Det finns döva som fortfarande inte tecknar nederländskt teckenspråk flytande. Att det dessutom är brist på nederländskt teckenspråk på nationell television gör inte saken bättre.

Skådespelaren Iris uppskattade att Tobias fanns på plats och fungerade som hennes teckenspråkscoach. Teamet fick också hjälp med att förstå dövkulturen. Som ett exempel stod det i originalmanuset att Iris skulle först stiga av cykeln, gå till kollegan och sedan börja teckna. Tobias påpekade då att döva kan teckna samtidigt som de stiger av cykeln och dessutom kan göra flera andra saker samtidigt som de tecknar.

Tobias sa att det bästa med teamet var att de verkligen lyssnade och förstod dövkulturen på ett sätt så att reklamen känns som en fullträff.

Skrivet av Dennis Hoogeveen (Holland)

Översatt av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Riksteatern Creas storsatsning Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren har premiär nu på lördag i Hallunda, Stockholm. Vi på Teckenrapport har intervjuat Mindy Drapsa, föreställningens regissör.

Mindy berättar att de valde att göra en föreställning om Bröderna Lejonhjärta eftersom boken firar 50 år. Hon berättar att det varit både tufft och roligt att producera den här föreställningen och är nu pirrig inför premiären på lördag. Att överföra en historia från en bok till en teater på teckenspråk är inte alltid lätt. En utmaning som produktionen bland annat haft är hur de ska anpassa språket så att det passar publiken samtidigt som de inte ska komma för långt ifrån originalmanus. En annan utmaning var att komma på nya tecken för begrepp som inte finns, till exempel för begreppet Nangijala.

Produktionen är ett samarbete mellan Sverige och Norge vilket innebär att föreställningen ska ha turné i båda länderna. Turnén pågår fram till 10 december och de kommer då att ha haft föreställning 27 gånger i 17 olika städer. Turnén kommer att fortsätta nästa år.

Målgruppen är familjer, släktingar och vänner som kan titta tillsammans och sedan ha olika diskussioner efteråt.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I skolforskningsprojektet ska forskare och lärare utforska och utvärdera ett nytt läromedel, ”Handalfabetet – vägen till läsning”. Tidigare forskning i USA och Australien har visat att detta läromedel positivt påverkar läsförståelsen för elever som är döva och undervisas på teckenspråk. Projektet är finansierat av Skolforskningsinstitutet och genomförs tillsammans med Stockholms universitet mellan år 2023 och 2025. Projektet involverar tre specialskolor för döva och hörselskadade elever.

I projektet ”LäsTecken – främjande av döva skolelevers läsning i teckenspråkig undervisning” ska lärarna använda läromedlet i undervisningen och forskarna gör klassrumsobservationer, undersöker lärarnas loggböcker samt intervjuar lärarna. På så sätt är ambitionen att generera ny kunskap och förbättra läsförmågan hos döva elever. Målet är att integrera tecken, ord och bokstavering för att främja läsutvecklingen hos döva barn och koppla den till svenskt teckenspråk. Lärare från förskoleklasser från tre specialskolor för döva och hörselskadade deltar i projektet. Syftet med projektet är att se om läromedlet verkligen främjar döva skolelevers läsutveckling.

Idag är det brist på forskning om hur döva barn lär sig läsa och skriva i klassrummet. I USA utvecklades läromedlet ”Fingerspelling Our Way to Reading” som inspirerats till det svenska läromedel som skolforskningsprojektet nu undersöker, ”Handalfabetet – vägen till läsning”. Den svenska versionen har anpassats för svenska förskoleklasser och bygger på systematisk handalfabetsbokstavering i undervisningen.

Skolforskningsprojektet kommer avslutas år 2025. Resultaten kommer delges Skolforskningsinstitutets personal och publiceras på Stockholms universitets webbplats samt hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com

Tidigare observationsstudier har visat att hörselnedsättning påverkar den kognitiva förmågan negativt. En ny studie på äldre personer i ålder 70-84 år har visat att det i sin tur kan leda till ökad risk för demens.

Sedan tidigare är det känt att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens. Nu i september publicerades en ny studie som heter Achieve-studien i Läkartidningen. Där visades att hörselnedsättningar som tidigt behandlas kan leda till minskad risk för nedsatta kognitiva förmågor hos vissa äldre personer. Totalt deltog 3004 deltagare i Achieve-studien där medåldern var 76,8 år. Deltagarna hade obehandlade hörselnedsättningar. De kognitiva testerna gjordes en gång per år under en treårig period.

Studien kommer att följas upp för att undersöka långtidseffekter på hur audiologisk rådgivning samt hörapparater påverkar den kognitiva förmågan.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com