Dominikanska republiken det 77:e landet att erkänna teckenspråk
| 13 september 2023
Foto: Adobe Stock
Dominikanska republikens parlament har antagit en lag som erkänner teckenspråket, det meddelar Dövas världsförbunds, WFD, ordförande Dr Joseph J. Murray via förbundets sociala medier.
WFD har stöttat Dominikanska republiken i sin kamp för att få teckenspråket erkänt, genom att bistå med råd och hänvisningar till lagen. I och med detta erkännande blev Dominikanska republiken det 77:e landet i världen som erkänt teckenspråket.
Världsförbundet för döva,WFD meddelar via sina sociala medier att de nyligen utökat sin personalstyrka med tre nya tjänstemän; Delphine le Maire, Peninnah Vulimu och Ingrid Parkin.Dessa tre nya tillskott visar organisationens fortsatta engagemang för döva människors liv i hela världen.
Delphine har anställts som mänsklig rättighetsansvarig. Hon kommer att bidra till WFD:s arbete med att förespråka och skydda de mänskliga rättigheterna för döva människor över hela världen. Peninnah blir ansvarig för katastrofriskminskning, en position som visar att WFD åtar sig att analysera och förebygga de specifika behoven och utmaningarna som döva människor står inför i katastrofsituationer. Ingrid kommer att tjänstgöra som utvecklingsansvarig och ska fokusera på initiativ och program som syftar till att främja utvecklingen och välbefinnandet för döva människor globalt.
WFD är en internationell icke-statlig organisation som representerar och främjar de mänskliga rättigheterna för ungefär 70 miljoner döva människor över hela världen. Dövförbund från 125 länder ingår i WFD som jobbar för självbestämmande, teckenspråk, utbildning, arbete och samhällsliv. Huvudkontoret för WFD finns i Finland, och organisationens ordförande för innevarande mandatperiod är Dr. Joseph J. Murray.
I Sverige finns 342 statliga myndigheter i år. Kvalitetsmässan har valt ut fem statliga myndigheter som nomineras till Sveriges modernaste myndighet. Bland dessa fem ingår Specialpedagogiska skolmyndigheten som fokuserat på att stödja barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar.
De andra fyra utvalda är Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten, Statens maritima och transporthistoriska museer.
Civilminister Erik Slottner kommer att dela ut utmärkelsen till vinnaren som avslöjas vid invigningen av Kvalitetsmässan den 21 november. Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa och är en mötesplats för alla tjänstemän, förtroendevalda eller företag som arbetar med att utveckla offentlig sektor.
I början av oktober planerar företaget Airdrop Gaming i Holland, USA, att lansera en ny teknik som revolutionerar dataspelandet för döva. Företaget erbjuder då döva möjligheten att uppleva ljud i dataspel med hjälp av Audio Radar.
Företaget har haft som mål att förbättra spelupplevelsen för döva spelare då många spel har ljud som bas eller som viktiga komponenter i spelet. När man som döv spelar ett spel vet man inte att det finns ljud här och där i bakgrunden som signalerar om något, som att det finns zombier på väg. Ljudet förstärker ofta spelupplevelsen för hörande spelare.
Många av dagens spel har 5.1 eller 7.1 precision i ljudet, vilket betyder att ljudhändelserna är exakta i spelets positioner. Tekniken Audio Radar har en adaptiv 7.1 surround vision teknik, som gör det möjligt för spelare att ”se” ljudet med ett omvandlingssystem som bearbetar ljud i spelet och omvandlar det till visuella ledstänger på TV:n eller dataskärmen. VD:n Tim Murphy säger att man med den nya tekniken kan se ljudet och reagera och gå i en viss riktning.
Tims erfarenhet och utbildning har resulterat i tekniken Audio Radar. Han är själv en passionerad spelare med flera års erfarenhet och har en examen i produktutveckling samt har varit radar-tekniker i flottan. Tekniken utvecklades inte enbart för döva spelare utan även för spelare som använder hörlurar eller spelare som letar efter anpassad belysning vid streaming eller virtuella möten.
Teckenspråkstolkningen på den isländska public service TV kanalen RUV riskeras att avslutas den 31 december 2023. Det meddelar det isländska dövförbundet via sina sociala medier.
Den isländska kanalen RUV motsvarar Sveriges Television, SVT. RUV har i två år erbjudit teckenspråkstolkning i TV för landets teckenspråkiga medborgare. Under dessa två år har det fungerat bra men det har funnits aspekter inom det kvalitativa området.
På Island finns ett kommunikationscenter för döva och hörselskadade, SHH, som erbjuder bland annat tolktjänst. SHH har en prioriteringsordning i tolktjänsten där tolkning i hälso- och sjukvård, utbildning samt på TV prioriteras. Därför ska tolkning erbjudas på RUV. SHH har dock haft svårigheter att erbjuda tolkning då regeringen inte gett ett ökat bidrag till dem för att anställa fler tolkar som kan täcka upp det ökade behovet av tolkning på RUV.
Det Isländska dövförbundets ordförande Heiddis Dögg Eiriksdottir berättar för Teckenrapport att de igår, måndag haft ett möte med SHH och RUV om situationen. Att de, genom att inte förlänga sitt avtal om teckenspråkstolkning i TV, riskerar att utelämna döva från samhällsinformationen. Mötet resulterade i att organisationerna avslutar sitt avtal men avser att fortsätta tolkningen i ett annat format. Hur detta format ska se ut för RUV och SHH just nu dialog om då ett nära samarbete mellan dem nu inletts.
Heiddis är hoppfull om att en bra lösning ska hittas. Hon tror det kan innebära att det blir bättre tolkning i TV när nu förbundet kan bevaka kvaliteten. Dock menar hon att det fortfarande är oklart vem som ska kvalitetsgranska tolkarna. Ett önskemål från förbundet är att tolken ska ha minst fem års erfarenhet och ha ett gott teckenförråd. Dessutom ska tolken kunna arbeta under press, särskilt när det är direktsända nyheter.
Förbundet arbetar vidare med frågan tillsammans med SHH och RUV för de isländska döva medborgarnas rättigheter.
Forskning har konstaterat att bristen på kolesterol i hårcellerna kan vara en viktig faktor bakom åldersbetingad hörselnedsättning.
Forskare vid University of Buenos Aires-CONICET har genomfört studier på möss. Studien visade att tillförsel av fytosteroler, ämnen som liknar kolesterol och finns i växter, tillsammans med stimulering av enzymet CYP46A1, kunde förbättra hörselåterställning hos unga möss.
Forskarna upptäckte att äldre möss hade lägre nivåer av kolesterol i sina inneröron jämfört med yngre möss. Detta tyder på att en minskning av kolesterolnivåer i hårcellerna kan vara kopplad till åldersbetingad hörselnedsättning.
Eftersom kolesterol inte kan passera blod-hjärnbarriären, använde forskarna fytosteroler som ett alternativ. Fytosteroler är kemikalier som finns i växter och har liknande egenskaper som kolesterol. De kan hjälpa till att hålla cellmembranen smidiga och har potential att kompensera för bristen på kolesterol i hårcellerna.
I sina experiment använde forskarna unga möss och överaktiverade enzymet CYP46A1 med hjälp av ett speciellt läkemedel. Forskarna gav också mössen fytosteroler för att ersätta det saknade kolesterolet. Resultaten visade en förbättring av hårcellernas funktion och en omvändning av hörselnedsättning hos mössen.
Även om resultaten är lovande, påpekar forskarna att mer forskning behövs innan man kan dra definitiva slutsatser. Framtida studier behöver upprepas på äldre möss och eventuellt på människor för att fastställa om behandling med fytosteroler faktiskt kan förebygga eller behandla åldersbetingad hörselnedsättning hos människor.
Det är viktigt att komma ihåg att även om studien är spännande, är det ett tidigt skede av forskning och mer arbete måste göras innan dessa resultat kan översättas till klinisk behandling för människor.
Den 6 september lade Europeiska kommissionen fram ett lagstiftningsförslag om ett EU-intyg för personer med funktionsnedsättning. Förslaget innebär att kommissionen inför ett standardiserat intyg som ska gälla i hela EU.
EU kommissionen har genomfört en utvärderingsstudie av pilotprojektet för ett EU-intyg, European Disability Card (EDC). Utvärderingen visar ett positivt resultat. Detta har lett till att EDC kommer att ingå i strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021-2030. EU har tagit ett viktigt steg mot att göra det enklare för personer med funktionsnedsättning att resa och bo i EU-länder genom att föreslå en lagstiftning för dessa individer. Förslaget säkerställer att personer med funktionsnedsättning får samma förmåner och särskilda villkor som de borde ha rätt till när de besöker andra EU-länder som t.ex. gratis inträde, personlig assistans och reducerade avgifter. Dessutom tillgång till olika offentliga och privata tjänster, såsom transporter, museer, kulturella evenemang, nöjesparker och sportanläggningar.
Förslaget välkomnas varmt av organisationer som kämpar för funktionshindrades rättigheter. De är glada över att kortet nu kommer att omfatta EU-medborgare som besöker andra länder och ger dem samma förmåner som de lokala invånarna. Men det finns även en viss oro. Förslaget är ett direktiv och inte en förordning, vilket kan göra det svårare att se till att alla länder följer det på samma sätt. Dessutom räcker förslaget inte hela vägen för att säkerställa lika rättigheter för personer med funktionsnedsättningar inom EU. Viktiga krav, som att få samma förmåner om du studerar eller arbetar utomlands och att få tillgång till stöd vid flytt för arbete, har inte tagits upp.
I förslaget påpekas också att det behövs konkreta åtgärder för att göra transporter, byggnader och digital teknik mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Sammantaget är EDC ett bra steg, men det behöver förstärkas för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får samma rättigheter inom EU som alla andra.
Europeiska kommissionen har åtagit sig att lägga fram ett förslag för att införa EDC före utgången av 2023. Den slutgiltiga versionen av kortet kommer att variera beroende av EU:s politik och rättsliga processer. Om det kommer att vara ett politiskt åtagande eller en rättslig skyldighet är ännu inte klart. Kommissionen har inlett ett offentligt samråd för att få synpunkter och återkoppling från det civila samhället, organisationer för personer med funktionsnedsättning och andra berörda parter. Dessa åsikter kommer att hjälpa kommissionen att utforma EDC-förslaget inklusive dess slutliga format.
Om förslaget antas kommer de behöriga nationella myndigheterna att utfärda EU-intyget och kompletterar det befintliga nationella intyget. EDC kommer att vara frivilligt att ansöka om för varje individ som är berättigad till kortet.
Uppsala idrottsförening, IK Adils var värd för årets svenska mästerskap i discgolf för döva, som ägde rum under helgen den 9-10 september. Under tävlingen utmanades spelarna av de tuffa banorna och de många myggen. Deltagarna fick kämpa med att hålla fokus trots de ihärdiga insekterna.
Totalt var det 32 anmälda som tävlade under helgen. Under lördagen spelades två rundor. Tävlingen var jämn där flera deltagare hade samma antal kast. Inför söndagens finalrunda bestod finalgruppen av Victor Jannerlid-Söderberg, Lukas Frisälv-Jurka, Viggo Hellöre och Martin Johansson. I master-gruppen blev det jämnt mellan Andreas Nyberg och Sergejs Vorobjovs.
Finalen i söndags var lika spännande som förväntat, och det blev en hård kamp om SM-titeln. Victor tog hem segern med ett resultat på +8. Lukas tog andraplatsen med +12 och Martin kom på tredje plats med +17. Sergejs vann i master-gruppen med +24, Andreas kom tvåa med +25, trea kom Pär Wiklund med +38.
På damsidan blev det ingen tävling på grund av för få anmälda.
I staden Chernihiv i Ukraina, finns ett utbildnings- och produktionsföretag som heter Chernihiv Educational and Production Enterprise of UTOH (Dövförbundet i Ukraina). Organisationen fokuserar på utbildning och yrkesutbildning för personer med hörselnedsättning och är specialiserad på klädproduktion. Deras mål är inte bara att erbjuda högkvalitativ utbildning utan också att möjliggöra för sina studenter att skaffa praktiska färdigheter och anställning inom klädindustrin.
Den främsta utmaningen som detta företag står inför är den föråldrade sovsalsbyggnaden. Byggd 1959 har denna tvåvåningsbyggnad som ligger i den centrala delen av Chernihiv inte genomgått några större renoveringar sedan den byggdes. Vatten-, avlopps- och elektriska system är föråldrade och orsakar ofta elförsörjningsproblem. Byggnadens skick försämras ytterligare i och med problem med taket, strukturen samt bristen på ett brandlarmsystem.
En möjlighet att ändra på denna situation kom 2021 när UTOH Central Kommitté fick ett förslag från en investerare att ersätta den gamla sovsalen med en ny byggnad. Planerna lades dock på is på grund av spänningar och militär aggression från Ryssland.
Nyligen har arbetet återupptagits. För att kolla hur de anställda skulle reagera på den potentiella förändringen genomförde representanter från organisationen ett arbetsbesök i Chernihiv. Under mötet uttryckte de anställda sin önskan om att den nya sovsalsbyggnaden skulle vara modern och anpassad till deras behov. Den bör också erbjuda enkelrumslägenheter med privata kök, duschar och toaletter, vilket skulle förbättra boendeförhållandena för studenterna.
Sammanfattningsvis är detta ett intressant projekt som skulle kunna bidra avsevärt till bättre utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter för personer med hörselnedsättning i Chernihiv.
Örebro tingsrätt har nu beslutat vilka 82 personer som får förtroendeuppdraget nämndeman. En av de 82 personerna är döv, Isabel Engwall. Hon har tidigare varit nämndeman i Södertörns tingsrätt. Vi träffar Isabel och frågar lite om hennes uppdrag.
Isabel berättar varför just hon blev vald som en av nämndemännen. Det kan bero på bland annat att Örebro är Europas teckenspråkshuvudstad och därför kan det vara bra att ha en nämndeman som är döv. Hon förtydligar även att nämndemännen består av “vanliga” personer med andra yrken än t. ex en jurist – detta för att spegla demokratin i samhället. Nämndemännen har en stor roll i sitt uppdrag som kan bestå av att kunna påverka vilken typ av straffnivå som ska ges och även ha diskussioner samt reflektioner med ordföranden. Dock tar nämndemännen aldrig det slutgiltiga beslutet.
Det finns en nämndeman till som är döv, i Göta hovrätt, så Isabel tycker att det är roligt att de nu är två döva bland alla nämndemännen i Sverige.
Isabel har tidigare varit orolig över att kandidera sig med tanke på brist på auktoriserade teckenspråkstolk med speciell kompetens som rättstolk. När hon jobbade i Stockholm så fanns det bara två teckenspråkstolkar med rätt kompetens i hela Sverige men idag finns det 5 st. Då räknade hon med att det skulle finnas rätta tolkar i Örebro och vågade då kandidera sig. Rättssäkerheten är viktigt.
JÄV-situationer kan dock förekomma i rätten och som döv blir man ännu mer sårbar eftersom dövvärlden är så liten att man “känner” alla. Om det uppstår en risk för JÄV-situation får man helt enkelt avstå.
Skillnaden mellan Isabel som nämndeman och döva medborgare som närvarar vid rätten är att de döva medborgare kan önska specifika tolkar medan Isabel, som är en tjänstgörande nämndeman, blir mer begränsad i sitt val av tolk och måste ha de med rättstolk kompetensen. När hon jobbade i Södertörns tingsrätt så har hon haft två tolkar som fungerat bra för henne. Det finns två olika typer av schema, fast och rörligt. Hon har alltid haft tolkar till sina fasta tillfällen men inte till de rörliga eftersom det inte var lätt att se till att tolkarna var lediga just då hon behövde dom.
Isabel hoppas att det rörliga schemat blir bättre för henne nu här i Örebro även om det fortfarande krävs planering.
Isabel börjar sitt nämndemansuppdrag från och med januari 2024 fram till 2027.