Den brittiska regeringens planerade införande av en GCSE-examen i brittiskt teckenspråk (BSL) från september 2025 riskerar att försenas med flera år, vilket väckt stor besvikelse bland studenter och förespråkare. Trots regeringens löfte att lansera utbildningen vid början av läsåret 2025 har utbildningsmyndigheter nu medgett att det kan dröja betydligt längre innan en slutgiltig kursplan är på plats.

I januari 2024 kunde vi på Teckenrapport berätta att den brittiska regeringen meddelat att BSL kommer att ingå som ett GCSE-ämne i engelska skolor från och med september 2025. Den ungefärliga svenska motsvarighet till GCSE (General Certificate of Secondary Education) är slutbetyg från grundskolan. Den planerade tvååriga BSL-kursen skulle ge elever en kvalifikation på nivå två i BSL, ett språk som anses vara det fjärde mest använda i Storbritannien.

Nu står det klart att lanseringen av utbildningen kommer att försenas kraftigt. I Wales har planerna på att införa en liknande BSL-GCSE redan skrotats på grund av praktiska utmaningar. I England insisterar utbildningsdepartementet på att de samarbetar med Ofqual (Myndigheten för kvalifikationer och examinationer) att säkerställa att kvalifikationen blir ”högkvalitativ och rigorös”, men något nytt datum för lanseringen har ännu inte fastställts.

Förseningen har utlöst skarp kritik från dövorganisationer, föräldrar och aktivister, som menar att regeringen bör skynda på processen för att möta den ökande efterfrågan. Susan Daniels, VD för Nationella föreningen för döva barn (NDCS) är besviken över fördröjningen eftersom unga döva har kampanjat i åratal för att denna GCSE ska bli verklighet men nu har de lämnats i ett osäkert läge. Det är en skam, säger hon till tidningen BM Magazine.

För många föräldrar är förseningen mer än en byråkratisk fråga. Ruth Taunt, en av de föräldrar som investerat tusentals brittiska pund i att lära sig BSL för att kunna kommunicera med sitt barn, menar att en formell GCSE-examen ”skulle vara en avgörande förändring” för både döva barn och hörande elever som vill studera språket.

Den brittiska dövorganisationen (BDA) uppskattar att det finns omkring 151 000 användare av BSL i Storbritannien, varav 87 000 är döva. Förseningarna i implementeringen av BSL-GCSE väcker därför oro för att ytterligare en generation döva elever kommer att gå igenom skolan utan tillgång till adekvata kommunikationsverktyg.

Utbildningsdepartementet och Ofqual betonar att de arbetar för att ta fram en väl genomarbetad och anpassad examen. Men för många inom dövsamhället ses den utdragna tidsplanen som ett bakslag för inkludering och språklig tillgänglighet i det brittiska utbildningssystemet.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter en presskonferens med Frankrikes president Emmanuel Macron har spekulationer om Donald Trumps hörselproblem tagit fart. Vid flera tillfällen bad Trump reportrar att upprepa sina frågor, trots att de talade tydligt och hördes av övriga i rummet. Detta har fått många att undra om den amerikanske presidenten börjar få problem med hörseln.

Händelsen, som utspelade sig i Vita huset, fick snabbt spridning på sociala medier. Användare på X noterade att Trump vid minst två tillfällen bad journalister och tolkar att tala högre, trots att deras röster var tydliga. En X-användare undrade om det kan det vara så att Trump börjar förlora hörseln? Frågan spreds snabbt i sociala medier.

Detta är inte första gången som Trumps förmåga att uppfatta frågor har ifrågasatts. Under en tidigare presskonferens med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu pausade han efter att ha haft svårt att förstå en afghansk journalist. I stället för att svara på frågan kommenterade han journalistens accent och röst, vilket ytterligare väckte frågor om huruvida han faktiskt uppfattade vad som sades. Liknande incidenter har inträffat vid andra internationella möten, bland annat under en presskonferens med Indiens premiärminister Narendra Modi. Trump avbröt där en indisk journalist och sade att han hade svårt att förstå honom på grund av hans accent.

Dessa händelser har lett till spekulationer om huruvida Trump verkligen har hörselproblem eller om han använder missförstånden som en strategi för att undvika vissa frågor. Trumps hälsa har varit ett ständigt diskussionsämne under hans politiska karriär. Vid sidan av spekulationer om hans hörsel finns det en oro över hans kognitiva förmåga och livsstil. Som den äldsta presidenten någonsin att tillträda ämbetet har hans fysiska och mentala hälsa ifrågasatts vid flera tillfällen. Hans kostvanor och brist på motion har lyfts fram som potentiella riskfaktorer för hans välbefinnande.

Om Trumps hörsel verkligen försämrats kan det påverka hans förmåga att hantera diplomatiska situationer och leda internationella samtal om han inte skaffar hörselhjälpmedel. För tillfället finns inga bekräftade uppgifter om att han har något hörselrelaterat problem, men de senaste incidenterna fortsätter att väcka frågor kring hans hälsa och framtida politiska ambitioner.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter en 1,5 år lång berg- och dalbana i dövblinda Evelina Lindbergs kamp för sina rättigheter till det stöd hon behöver har Piteå kommun nu gjort en helomvändning. Evelina får nu 32 timmars stöd i veckan i en samlad paketlösning. Där ingår stöd för matlagning, något som Evelina kämpat extra mycket för att få.

Så sent som den 6 februari berättade vi att Evelinas ansökan om boendestöd och önskan om kontaktperson hade avslagits av Piteå kommun. I stället hade hon rätt till 16 timmars ledsagning i veckan samt hemtjänst. Den långa kampen för rätten till ett anpassat stöd har varit en påfrestande process för både Evelina och hennes familj. Sedan kommunen drog in hennes tidigare 20 timmar i veckan har hon levt i en alltmer isolerad tillvaro. Nu har kommunen vänt igen och tagit till sig av kritiken. De har beviljat henne en samlad lösning med 16 timmars ledsagning, 8 timmars daglig verksamhet, 4 timmars stöd för matlagning och städ samt 4 timmars extra kommunikativt stöd. Evelina säger att hon nu får tillbaka sitt liv.

För Evelinas mamma, Ingela Lindberg, är beskedet en lättnad. Hon berättar till Piteå-Tidningen att det betyder så otroligt mycket att de nu kan ha en mor-dotter-relation som de saknat under den här tiden.

En viktig del i beslutet är att Evelina ska ha en enda person som stöd, för att undvika de kommunikationsproblem hon tidigare upplevt. Den personen blir troligtvis Eva Sjöberg, som tidigare jobbat med Evelina. Till tidningen sa Eva att förhandlingar om hennes eventuella anställning pågår men de är inte klara. Förhoppningen är att anställningen träder i kraft den 3 mars.

Till Teckenrapport berättade Ingela att beslutet kom efter att kommunen omprövat Evelinas situation och bedömt att en paketlösning är den bästa lösningen. Hon beskriver det som en dramatisk vändning, från att ha mötts av oförstående tjänstepersoner som letat efter den lägsta nivån av stöd till att de nu ser Evelinas behov och ger henne ett samlat stöd. ”Det känns som ett under!”, säger Ingela.

Beskedet är välkommet men för Evelina och hennes familj finns ändå en oro för framtiden. Beslutet gäller i ett år och sedan kan kampen behöva tas upp igen. Det är svårt att känna sig trygg med så korta beslut, menar Ingela. Trots detta är Evelina tacksam för det breda stöd hon fått från allmänheten hittills, som gjort att hon orkat fortsätta.

Piteå kommun avböjer att kommentera beslutet till Piteå-Tidningen och hänvisar till sekretess.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Efter att en döv 70-åring anmäldes som försvunnen i en avlägsen bergstrakt i den kinesiska provinsen Jiangsu sattes en intensiv sökinsats i gång. Insatsen leddes av polisen i Xuyi och involverade över 20 poliser och 30 bybor.

Den 16 februari på kvällen tog polisen emot ett larm om en försvunnen äldre man i Tianquanhu, en by i Xuyi. Familjen hade letat i flera timmar utan resultat och vände sig till polisen för hjälp. Med tanke på de kalla nätterna och risken för hypotermi inleddes en omedelbar sökinsats.

Genom videogranskning lyckades utredarna fastställa mannens senaste kända position vid en stig som ledde in i bergen. Informationen skickades till sökteamet, och inom 40 minuter hade en grupp på 20 poliser och 30 bybor organiserat sig för att söka igenom området.

Polis och frivilliga arbetade intensivt hela natten och använde drönare med värmesökande teknologi för att få en bättre överblick över det täta skogsområdet. Trots detta gav den första söknatten inga resultat och oron växte för mannens hälsa efter att han tillbringat två nätter i kylan.

Vid 8-tiden på morgonen den 18 februari träffade sökteamet en man som rapporterade att han hört ovanliga ljud i en dal i bergen. Polisen misstänkte att det kunde vara den försvunne mannen och begav sig genast till platsen. Efter ytterligare en timmes vandring hittades den försvunne mannen i dalgången, vid liv men utmattad.

Mannen fördes omedelbart tillbaka till sin familj och räddningsgruppen kunde slutligen andas ut. Hans familj uttryckte sin djupa tacksamhet till polisen och till de frivilliga som deltog i sökningen.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den döva konstnären Yvonne Nkera har invigt sin första utställning, ”Signs of Change” (Tecken på förändring), i Kigali, Rwanda. Utställningen, som pågår mellan den 20 och 27 februari, belyser hur klimatförändringar påverkar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på dövas utmaningar vid naturkatastrofer.

Motiverad av klimatrelaterade kriser i Rwanda, såsom översvämningar, jordskred och massflykt, använder Yvonne sin konst för att lyfta frågan om hur miljöförändringar förstärker utsattheten för personer med funktionsnedsättning. Genom sina starka målningar vill hon få betraktarna att reflektera över hur samhället stödjer dessa grupper under kristider och uppmana till en mer inkluderande katastrofhantering.

Yvonne menar att eftersom döva inte kan höra larm eller nödmeddelanden riskerar de att hamna i livsfarliga situationer. Till The New Times berättar hon att studier visar att personer med funktionsnedsättning har upp till fyra gånger högre risk att omkomma i katastrofer jämfört med andra, vilket understryker behovet av en mer inkluderande krisberedskap.

Yvonne började med denna konstserie i november 2024 och kombinerar klimatfrågor med teckenspråk för att öka medvetenheten om dövas specifika utmaningar. Bland utställningens mest uppmärksammade verk finns ”Connection” (Kontakt), som vill visa hur viktigt teckenspråket är för kommunikation. Målningen föreställer händer som sträcker sig ut från ett öra medan en central gestalt blickar framåt i längtan efter förståelse och kontakt.

Ett annat uppmärksammat verk av Yvonne är ”Water is Life” (Vatten är livet), som visar människor som samarbetar för att rena förorenat vatten. Verket ska symbolisera det gemensamma ansvaret för miljön och en hållbar framtid.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Det har beskrivits som en historisk dag för dövsamhället i Nordirland när lagförslaget om teckenspråk tog ett viktigt steg mot att bli lag. Under en debatt i Nordirlands parlament den 18 februari använde samhällsminister Gordon Lyons teckenspråk under den inledande delen av sitt tal.

Lagförslaget erkänner och främjar både brittiskt teckenspråk (BSL) och irländskt teckenspråk (ISL) och innebär att offentliga myndigheter får skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att garantera att deras information och tjänster är fullt tillgängliga för döva.

Inför debatten träffade Gordon representanter från dövsamhället i parlamentet och de kunde sedan följa förhandlingarna från åhörarläktaren.

I Gordons tal sa han att det här är ett efterlängtat steg för att säkerställa samma rättigheter och möjligheter för döva som för hörande. Han betonade att lagförslaget var en av hans främsta prioriteringar vid tillträdet. Han tillade att i dag tar de ett betydelsefullt steg framåt för dövsamhället när parlamentet stödjer principerna i detta lagförslag.

Gordon sa också att det är viktigt att bygga upp en fungerande infrastruktur av tolkar för att stödja lagstiftningen och att hans departement fortsätter att finansiera BSL- och ISL-kurser på olika nivåer. Döva har upplevt socialt utanförskap alltför länge på grund av bristande tillgänglighet, kommunikationsutmaningar och negativa samhälleliga attityder. Han tror att denna lag kommer att undanröja dessa hinder, både för nuvarande och framtida generationer av döva.

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att förslaget granskas av Stormonts samhällsutskott där deras ordförande, Colm Gildernew,  berömde de kampanjgrupper som drivit frågan. Han sa att den här lagen handlar om att garantera att döva får tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, rättssystemet och andra offentliga tjänster på samma villkor som hörande. Nu ser han fram emot att arbeta vidare med dövsamhället, samhällsministern och andra partier för att driva lagförslaget vidare och säkerställa positiv förändring.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har flera pågående projekt som nu genomgår personalförändringar, berättar generalsekreterare Julia Kankkonen.

Sedan 2023 har Florian Tirnovan varit koordinator för sociala medier. Med förbundets nya organisation och rekryteringen av en ny kommunikatör, Andy Runnqvist Pop, avvecklas nu Florians tjänst på 25%. Florian kommer istället att få en utökad roll inom Dövas kulturarvscentrum.

Dövas kulturarvscentrum har nyligen genomfört en rekryteringsprocess och har nu anställt tre nya medarbetare. Christian Dywik har anställts som museipedagog, medan Anne-Lie Ohlson och Alex Rosen tillträder som projektassistenter. De kommer att arbeta i varierande omfattning den närmaste tiden. I projektgruppen ingår sedan tidigare projektledare Cathrine Björkstrand, arkivarie och IT-ansvarig Ulf Nilsson Jörlemyr samt kommunikatör Florian Tirnovan. Urban Mesch, som tidigare haft rollen som museiansvarig, avslutar sin tjänst.

Sara Schöldt, som har varit projektledare för ”Syssna på mig”, går nu vidare till en ny tjänst inom SDR som intressepolitisk handläggare. Anna Racki, som har varit projektmedarbetare, tar över Saras roll som projektledare fram till projektets avslutning i höst.

Efter tre års arbete går SDR:s projekt DigiDöv mot sitt slut. Projektet, som har syftat till att minska digitalt utanförskap bland äldre döva, avslutas i slutet av februari. Det innebär att projektledaren Magnus Nordström och projektmedarbetaren Peter ”Pepe” Hegethorn lämnar sina tjänster hos SDR. Magnus har varit en drivande kraft i projektet sedan start, medan Peter har bidragit under det senaste året.

SDR kommer längre fram att informera om vad som händer med DigiDöv i framtiden.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Den 14 februari 2025 lämnade Världsförbundet för Döva (WFD) och Europeiska unionen för Döva (EUD) in ett skriftligt bidrag till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén ska ha ett diskussionsmöte kring artikel 29 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inför det mötet har WFD och EUD lämnat in ett bidrag där de förklarar vikten av full delaktighet för döva i politiken och det offentliga livet. Att detta måste ske i en miljö där det nationella teckenspråket används. Det kan uppnås genom professionella och auktoriserade teckenspråkstolkar eller genom att skapa miljöer där endast döva och hörselskadade som använder teckenspråk är närvarande.

Torsdag den 20 mars kommer kommittén att hålla ett diskussionsmöte kring artikel 29 som behandlar deltagande för personer med funktionsnedsättning i det offentliga och politiska livet. Kommittén syftar till att ge en förklaring av artikeln så att länder som har undertecknat konventionen förstår den exakta innebörden av denna artikel.

Inför diskussionsmötet begärde kommittén skriftliga bidrag från olika funktionshindergrupper genom deras representanter. WFD och EUD har gått samman och skickat in ett bidrag där fem nyckelpunkter lyfts fram:

• Politiska kampanjer på teckenspråk för döva kandidater och väljare: Detta inkluderar användning av teckenspråk i politiska annonser, debatter, offentliga evenemang, media och andra sammanhang.
• Deltagande i parlamentet och offentliga ämbeten: Döva kandidater och parlamentariker ska ha full tillgång till teckenspråkstolkar och det stöd som krävs för att arbeta effektivt som politiker. Politiska partier bör också aktivt främja inkluderingen av döva kandidater.
• Information om politiskt deltagande på teckenspråk: All information relaterad till val ska vara tillgänglig på teckenspråk.
• Rösträtt utan hinder: Döva ska kunna rösta utan problem kopplade till tillgängligheten i vallokaler eller användningen av teckenspråk.
• Offentligt deltagande: Döva ska också kunna delta i andra offentliga processer, såsom att lämna in namninsamlingar eller klagomål, på sitt eget teckenspråk och få svar på samma språk.

Klicka här nedan för att ta del av bidraget från WFD och EUD: https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/hrbodies/crpd/dgd/article29/eud-wfd-140225.docx

Jos De Winde, Dnieuws

Översatt och redigerad av Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

Per-Ole (Pelle) Chamliden är dövblind men det har inte hindrat honom att tävla i armbrytning. Han har etablerat sig som en av Sveriges mest framstående para-armbrytare. Han har tävlat både i det svenska para-mästerskapet och i para-världsmästerskapet. Nyligen i det svenska para-mästerskapet i Borås den 6–8 februari 2025 gjorde han en historisk prestation genom att kamma hem hela åtta guldmedaljer. Teckenrapport har kontaktat honom för en intervjustund.

Pelles resa inom armbrytning började redan på högstadiet, då han och hans kamrater spontant testade sin styrka under rasterna. Det var dock först senare i livet, i sökandet efter en sport som kunde bryta hans sociala isolering, som han på allvar tog sig an armbrytningen. Inspirerad av YouTube-klipp bestämde han sig för att ge det en chans, och efter två år av målinriktad styrketräning tog han klivet in i armbrytningsvärlden.

Det var början på en succéhistoria. I höstas deltog Pelle i Internationella armbrytningsförbundets (IFA) para-VM i Loutraki, Grekland. Där bärgade han fyra guldmedaljer i fyra olika kategorier (nedsatt syn +86 kg både vänster och höger samt nedsatt hörsel +95 kg både vänster och höger). Hans prestationer bidrog till att Sverige tog lagbrons i detta VM.

Nu har Pelle gjort det igen, denna gång i Borås. Hans dominans i para-SM visar inte bara på hans fysiska styrka utan också hans tekniska skicklighet och beslutsamhet. ”Vi inom para-armbrytning behöver mer synlighet. Ju fler som lär sig om sporten, desto större kan den bli – och det gynnar oss alla”, berättar Pelle.

Trots de enorma framgångarna blickar han redan framåt. Om insamlingen av donationer lyckas kommer han att delta i para-EM den 22-26 maj i Pärnu, Estland, och para-VM den 26 oktober-1 november i Baku, Azerbajdzjana Just nu ligger fokus på att bygga upp styrkan inför dessa tävlingar.

Pelles mål sträcker sig långt bortom egna medaljer. Han vill öka synligheten för para-armbrytning i Sverige och inspirera fler att ge sig in i sporten. ”Parasporten inom armbrytning är alldeles för liten, och det vill jag förändra”, säger han.

Vid SM i Borås fångades ett minnesvärt ögonblick på bild – Pelle tillsammans med armbrytarlegendaren Andreas Rundström. En bild som symboliserar inte bara glädjen i sporten utan också hur armbrytning förenar generationer.

Med sin oslagbara viljestyrka och sina otroliga prestationer är Pelle Chamliden ett bevis på att inga hinder är för stora. Sveriges para-armbrytning har fått en sann förkämpe – och vi har sannolikt bara sett början av hans framgångssaga.

Kenny Åkesson

nyhet@teckenbro.com

I början på februari godkände finansutskottet i delstaten New Jersey i USA ett lagförslag som innebär att förare som är döva eller hörselskadade ska ha en särskild beteckning i fordonsregistreringen. Syftet med detta är att förbättra kommunikationen mellan trafikpoliser och förare vid trafikstopp. Förslaget ligger nu hos senaten som ska ta beslut.

Beteckningen ska ges till förare med en hörselnedsättning på minst 41 decibel och kommer att vara synlig för trafikpoliser när de kontrollerar fordonets registreringsinformation. På så sätt skulle lagen möjliggöra en mer anpassad och säker interaktion mellan trafikpolis och förare under trafikstopp.

Förslaget stöttas av delstatens senator Parker Space, som tycker det är viktigt att kommunikationen mellan trafikpoliser och förare med hörselnedsättningar ska vara effektiv. Han menar att denna åtgärd skulle minska osäkerheten hos poliserna genom att de får information om förarens hörselstatus.

Om lagförslaget antas av senaten och undertecknas av guvernören kommer den att träda i kraft 180 dagar efter beslutet. Denna tidsram ger delstatens trafikverk och de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att implementera nödvändiga system och utbildningar för att säkerställa en smidig övergång till den nya processen.

Initiativet har fått stöd från dövsamhället som ser det som ett steg framåt för att förbättra säkerheten och förståelsen på vägarna.

Tine Hedin

nyhet@teckenbro.com