SDI drar tillbaka sina anmälningar till Youth Deaf Games 2024
| 21 september 2023
Youth Deaf Games arrangeras den 15 – 22 januari 2024 i Brasilien för ungdomar mellan 14-18 år i friidrott, badminton, 3×3 basket, futsal, simning och bordtennis. Svenska Dövidrottsförbundet, SDI meddelar att de beslutat att dra tillbaka sina preliminära anmälningar.
SDI har under en tid arbetat för att göra det möjligt för sina ungdomar att delta i Youth Deaf Games i Brasilien. De har övervunnit ekonomiska utmaningar och åldersdispenser, men fler hinder kvarstår vilket gör att de nu tvingats fatta beslutet att dra tillbaka sina preliminära anmälningar till spelen.
En av de främsta orsakerna till beslutet menar SDI är den korta tidsperiod som de haft för registrering. SDI har även framfört vikten av tydligare riktlinjer och längre framförhållning när det gäller anmälningar till ICSD (International Committee of Sports for the Deaf) för framtida evenemang av detta slag.
SDI skriver på sin hemsida att beslutet har lett till besvikelse hos såväl ungdomarna som förbundet. SDI hoppas att deras budskap och feedback till ICSD kommer att leda till förbättringar i planeringen och kommunikationen kring framtida evenemang. Samtidigt betonar SDI att de kommer att fortsätta sitt arbete med att stödja och främja idrott för döva och hörselskadade barn och ungdomar i Sverige.
Institutet för språk och folkminnen, ISOF har nyligen uppdaterat sin vägledning av språklagen. Vägledningen riktar sig till till myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ. Sedan 2009, när språklagen trädde i kraft har det svenska teckenspråket rätt till skydd och främjande på liknande sätt som andra minoritetsspråk. ISOF har uppdaterat en vägledning av denna språklag. Den förra utgåvan gavs ut år 2011, men nu ges en uppdaterad version ut då mycket har hänt sedan förra utgåvan. Bland annat finns nya lagstiftningar och fler exempel och erfarenheter från tillämning av språklagen. I den uppdaterade vägledningen som heter ”Språklagen i praktiken” finns uppdaterade svar på frågor kring hur man ska tolka Språklagen. Dessutom finns en rad olika intervjuer, tips och exempel på hur man kan främja användningen och utvecklingen av svenskt teckenspråk i samhället.
En viktig del är myndigheternas skyldighet att skydda och främja svenskt teckenspråk. Det innebär att myndigheter inte får förbjuda eller försvåra användningen av teckenspråk. I stället ska de aktivt arbeta för att stärka språket. Bland myndigheterna inkluderas bland annat förskolor, skolor och hörselvårdsenheter. Anledningen är att många döva och hörselskadade barn har hörande föräldrar. Det innebär att för de barnen överförs svenskt teckenspråk främst i teckenspråkiga miljöer utanför familjen. Bland annat i förskolor och specialskolor där barnen kan interagera med andra teckenspråkiga barn och vuxna. Kommunerna uppmanas därför att samarbeta och göra det möjligt för familjer att söka förskoleplaceringar i grannkommuner för att främja teckenspråkig miljö.
Vägledningen betonar även vikten av att inkludera teckenspråkiga personer i beslutsprocesser som rör teckenspråket. Vägledningen hänvisar till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Barnkonventionen. I FN konventionen krävs samråd med teckenspråkiga eller deras intresseorganisationer när myndighetsbeslut fattas. I Barnkonventionen understryks barns rätt att ha inflytande i frågor som rör dem.
För de som behöver lära sig svenskt teckenspråk, oavsett om de är döva, hörselskadade eller har andra behov, måste det finnas möjligheter till utbildning och stöd. Detta inkluderar modersmålsundervisning i skolan, TUFF utbildning med stöd från Centrala Studiestödsnämnden, CSN och specialiserad språkutbildning via Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
Den uppdaterade vägledningen innebär ett stort steg framåt för att säkerställa att svenskt teckenspråk fortsätter att leva och utvecklas. Det handlar om att skydda ett värdefullt kulturellt arv och ge alla som använder detta språk de resurser och möjligheter som behövs för att delta fullt ut i samhället. Genom dessa åtgärder är förhoppningen att skapa en mer inkluderande och rättvis framtid för döva och hörselskadade personer.
I slutet av vägledningen ges en del tips till myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ. Tips för att främja svenskt teckenspråk. En del av tipsen är följande:
Översätt viktig information om teckenspråkets rättigheter på din webbplats. Översätt också information om er verksamhet till svenskt teckenspråk.
Använd ”andra språk”-sektionen för att göra teckenspråksinformation lättillgänglig.
Sprid kunskap om svenskt teckenspråk inom er verksamhet och prioritera personer i ledningen.
Kontakta teckenspråkiga och överväg att bilda en referensgrupp för att förstå deras behov inom er verksamhet.
Integrera teckenspråkigas perspektiv i beslutsfattande, samhällsplanering och kulturevenemang.
Vid rekrytering, särskilt för roller som påverkar teckenspråkiga, bör kunskap i svenskt teckenspråk vara meriterande.
Synliggör svenskt teckenspråk vid konferenser, webbseminarier, nyhetsbrev och kulturevenemang.
Stödtjänst för döva cancerpatienter i Storbritannien
| 21 september 2023
En stödtjänst för döva personer som lever med cancer lanserades i Storbritannien hösten 2022. Detta initiativ, kallat Macmillan Deaf Cancer Support Project, är ett resultat av en forskning. Forskningen lyfte fram de utmaningar som personer med hörselnedsättning eller dövhet möter när det gäller att få tillgång till vård.
Enligt forskningen upplevde nästan en tredjedel av personer med cancer och hörselnedsättning eller dövhet att pandemin gjorde det svårare för dem att få sjukvård och behandling. För att möta dessa utmaningar har välgörenhetsorganisationen Macmillan, i samarbete med Self Help UK, lanserat detta tvååriga pilotprojekt. Projektet erbjuder enskilt samtalsstöd på distans på brittiskt teckenspråk, BSL genom utbildade döva volontärer. Förutom att stödja personer som lever med cancer och hörselnedsättning eller dövhet stödjer projektet även deras vårdgivare.
Stödet som erbjuds är omfattande och inkluderar bland annat rådgivning om att få tillgång till förmåner och hjälp med att hitta lokala tjänster. Dessutom erbjuds såväl enskilt samtalsstöd som kamratstödsgrupper för dem som behöver prata om sina erfarenheter. I kamratstödsgrupperna kan personer med hörselnedsättning eller dövhet som lever med cancer dela sina erfarenheter och stödja varandra.
Claire Adshead, en döv person som lever med cancer, berättar för magasinet Evening Standard att hon uttryckt behov av detta stöd och hur det har hjälpt henne. Hon påpekar att det tidigare varit svårt att hitta stödgrupper och enskilda samtal för målgruppen i fråga.
Projektet är således ett viktigt steg mot att säkerställa att alla, oavsett hörselstatus, får det stöd de behöver när de konfronteras med en cancerdiagnos. Macmillan Deaf Cancer Support Project är tillgängligt för alla i Storbritannien.
Diskriminering och avsaknad av stöd till det döva landslaget i Gambia
| 21 september 2023
Tolk hamnade mitt i ett angrepp under en valkampanj
| 21 september 2023
Signmark kommentator i finska hockeyligan
| 21 september 2023
Döva Julio Sims ställer ut konst i West Hollywood
| 21 september 2023
Dövas dag i Malmö
| 21 september 2023
NKJT + BOUJT = Sant
| 21 september 2023
Under Dövas Dag blev det känt att NKJT, Nationell Kvinnojour och stöd på teckenspråk tar över verksamheten för BOUJT, Barn och ungdomsjour på teckenspråk.
Teckenrapport träffar NKJT:s ordförande Camilla Lindahl och BOUJT:s volontärsamordnare Jonna Edlund, som berättar om övertagandet.
BOUJT har hittills ansvarats av Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDUF som skapade jouren som ett Arvsfondsprojekt. Därefter har den finansierats av diverse fonder. Att NKJT tar över verksamheten ökar möjligheterna för att söka statligt stöd.
Vid Dövas Dag deklarerade NKJT också för sitt nya tecken, som blivit till genom en tävling. Camilla visar tecknet för Teckenrapport.
Ryska myndigheter kommer nu att kunna skicka döva till frontlinjen för att stärka den ryska fronten i kriget mot Ukraina.
Förra veckan fastställde den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu en lista över 26 sjukdomar som medborgare inte får ha för att kunna tjänstgöra under kriget. Bland dessa sjukdomar finns HIV, Hepatit B och C, Diabetes typ 1 samt mental ohälsa. Däremot fanns andra allvarliga sjukdomar inte med på listan. Det betyder att nu kommer personer med hjärtfel, hörselnedsättning och schizofreni att skickas till fronten.
Den ryska oppositionspolitikern Mikhail Khodorkovsky påpekade att denna förändring skapades så att fler ”frivilliga” kan rekryteras från fängelser. Det innebär att fler allvarligt sjuka ryska fångar kommer att kriga i Ukraina. Genom att fler medborgare som tidigare ansetts ha begränsad lämplighet för militärtjänst nu kallas in i de väpnade ryska styrkorna ska effektiviteten förbättras i lederna.