Den så kallade ”funkisskatten” som väntas höjas från och med 1 januari 2024 har skapat debatt bland olika funktionshindersorganisationer. Regeringens förslag om att införa en uppdelad skattesats, skulle innebära ökad skattebördan för personer med funktionsnedsättningar. Pensionärer kompenseras med sänkt skatt men inte personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Funkisskatten är ett begrepp som beskriver den högre andel skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Funkisskatten uppstår när jobbskatteavdrag införs, utan att kompensera de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen, under ledning av statsminister Ulf Kristersson, har betonat att det ska vara mer attraktivt för människor att gå från bidrag till arbete. Kritikerna menar däremot att det redan är svårt nog för personer med funktionsnedsättningar att leva på de låga ersättningarna de erhåller från samhället och att förslaget om uppdelad skattesats ytterligare försvårar situationen för dessa personer.
Regeringens förslag om att höja jobbskatteavdragen presenterades som en väg att öka vinsten av att gå från bidrag till arbete. Förslaget har kritiserats hårt av Funktionsrätt Sverige, Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet, DHR, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB, Sveriges Dövas Riksförbund, SDR och Hörselskadades Riksförbund, HRF. Kritikerna hävdar att förslaget straffar de som inte kan arbeta på grund av funktionsnedsättningar och riskerar att öka den ekonomiska utsattheten för denna grupp.
De maximala ersättningarna för personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning aldrig har arbetat eller som har arbetat lite uppgår till 12 163 kronor per månad före skatt. Detta är en summa som knappt räcker till att täcka de grundläggande kostnaderna i dagens samhälle. Om inkomsten 12 163 kr skulle varit en lön hade skatten varit lägre. Kritikerna lyfte fram att det inte är ett aktivt val att leva på dessa ersättningar utan att det är en situation som många tvingas till på grund av sin funktionsnedsättning.
En annan orsak till kritiken är att Försäkringskassan, regeringens egen expertmyndighet som bedömer arbetsförmågan och rätten till ersättning, är känd för sina restriktiva bedömningar. Detta har lett till att många som har behov av stöd inte beviljats tillräckligt med ersättning.
Kritikerna uppmanar nu regeringen att ompröva sitt förslag och avskaffa den föreslagna ”funkisskatten.” De kräver att samma skattesats ska gälla för personer som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning som för löntagare.
På den planerade funktionshindersdelegationen den 4 oktober kommer flera av de undertecknande organisationerna att vara närvarande. De hoppas då att regeringen lyssnar på deras oro och lägger ner förslaget.
Mona Riis
