En debattartikel skickades till tidningen Dagens Samhälle den 25:e januari om att tolktjänsten i Sverige är på väg att kollapsa på grund av politiskt ointresse och bristande resurser. Skribenterna var Anna Troberg, förbundsordförande för DIK, och fyra teckenspråks- och dövblindtolkar. DIK är fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor där tolkar ingår.
DIK menar att för döva och hörselskadade är tillgången till tolk avgörande för livskvalitet och demokratisk delaktighet. Trots detta vittrar tolktjänsten sönder på grund av bristande politiskt intresse och brist på resurser.
DIK kräver omedelbara åtgärder och höjning av statsbidraget till regionerna för att säkra en likvärdig och kvalitativ tolktjänst. Trots regeringens förslag om 41 miljoner kronor till regionerna från 2025 anser DIK att detta är otillräckligt för att möta behoven. Teckenspråks- och dövblindtolkar, som genomgår tre till fyra års utbildning, upplever låga löner och dålig arbetsmiljö, vilket avskräcker potentiella tolkutbildningar.
DIK kräver också att huvudmannaskapet för tolktjänsten läggs på staten för samordning och likvärdighet samt högre krav på arbetsvillkor i offentlig upphandling. Den nedåtgående spiralen måste brytas för att säkerställa att alla döva och hörselskadade kan delta i och påverka samhället genom tillgänglig tolkning.
DIK har redan den 14 maj 2018 skickat ut en rapport om teckenspråkstolkarnas arbetssituation. Där fanns signaler på samma problem. I rapporten står det bland annat att arbetsvillkoren för teckenspråkstolkar är dåliga och rapporten avslöjar en ekonomiskt underprioriterad grupp med höga kompetenskrav. Trots viktiga uppdrag för att säkerställa delaktighet för döva och hörselskadade, står teckenspråkstolkarna inför dåliga löner, otrygga anställningar och brist på förberedelsetid.
Mona Riis
