SVT:s nya program 15 minuter informerade om att nya nationella riktlinjer för vårdförloppet vid grav hörselnedsättning har introducerats under 2022. Bland annat tas riktlinjer upp om hur föräldrar som fått döva barn ska få rätt information. Riktlinjerna är lika över hela landet för att ge en ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården, så att patienten får ett helhetsorienterat vårdförlopp.
Även om vårdförloppet ännu inte har implementerats i alla regioner i Sverige, har det blivit positivt mottaget av forskare och experter inom området. Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, har genomfört en enkätstudie med 118 föräldrar vars barn har en hörselnedsättning.
Studien visar att över hälften av föräldrarna hade fått information om svenskt teckenspråk tidigt, något som tidigare har påpekats av dövrörelsen som bristfälligt inom hörselvården. Dock visar resultaten att teckenspråkiga föräldrar får en mindre nyanserad information än föräldrar utan tidigare erfarenhet av teckenspråk. Vissa föräldrar var mindre nöjda med den information de fått från vården och hörselhabiliteringen, särskilt de föräldrar som redan hade förkunskaper inom teckenspråk. Detta pekar på behovet av att säkerställa likvärdig och tillräcklig information och stöd för alla föräldrar, oavsett tidigare kunskaper om teckenspråk. Ingela berättar att föräldrar lyft fram att de vill ha mer information om den sociala och språkliga biten, att det är för mycket fokus på den medicinska utvecklingen.
Radi Jönsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och medförfattare till riktlinjerna, bekräftar till 15 minuter att det fortfarande finns mer arbete att göra inom hörselvården. Att en kartläggning och samråd med regionerna och intresseföreningarna har varit en viktig del av processen och behöver utvecklas ytterligare.
Hörselskadades Riksförbund, HRF har varit representant i arbetsgruppen som arbetat med riktlinjerna. Teckenrapprot har frågat Sveriges Dövas Riksförbund, SDR varför de inte varit inkluderade. SDR, genom förbundsordförande Åsa Henningsson, svarade att de inte inbjudna till arbetsgruppen. SDR tillägger att de tagit del av de nya riktlinjerna och ser att teckenspråk ingår bland åtgärderna som ska presenteras när hörselvården träffar döva och hörselskadade. De anser att de ska vara med i olika processer som rör deras målgrupper. I detta fall för att kunna betona vikten av att få teckenspråket tidigt i livet samt lyfta fram frågor som dövstudier, dövkompetens och audism.
Mona Riis
