Camilla Warnicke och Marie Materne har gjort en forskningsstudie om teckenspråkstolkars upplevelse av om distanstolkning i relation till Covid-19. I studien undersökte de hur Covid-19 pandemin påverkade teckenspråkstolkarnas arbete i Sverige genom övergången till distanstolkning. Genom djupintervjuer har forskarna lyssnat till teckenspråkstolkar som reflekterar över och jämfört fysisk tolkning med distanstolkning samt dess fördelar och nackdelar.
Teckenrapport har tidigare berättat om Camilla Warnickes forskningar. Nu har hon avslutat en ny studie tillsammans med sin kollega, Marie Materne. Studien handlar om teckenspråkstolkarnas upplevelser av arbete vid distanstolkning och baseras på djupintervjuer med 26 teckenspråkstolkar från 19 regioner i Sverige. Genom att förstå tolkarnas erfarenheter kan tolktjänsterna anpassas för att säkerställa lika tillgång för alla användare.
Studien kom fram till fem huvudområden: 1. Jämförelse av tolkningsmiljöer – hur tolkar upplever skillnader mellan fysisk tolkning och distanstolkning. 2. Anpassningar – vilka anpassningar som görs vid en distanstolkning. 3. Sociala relationer och interaktion – hur dessa påverkas. 4. Teknisk utrustning – hur den påverkar tolksituationen. 5. Hållbarhet – hur tolkarnas upplevelse är i relation till hållbarhet.
Pandemin har krävt nya arbetsmetoder för teckenspråkstolkarna. Tolkarna upplevde både positiva och negativa aspekter vid övergången till distanstolkning. Distanstolkningen fortsätter dock att utvecklas.
I djupintervjuerna reflekterade tolkarna över skillnader mellan fysisk tolkning och distanstolkning, där den förstnämnda ansågs vara mer naturlig och social medan distanstolkning erbjöd nya möjligheter till samarbete men också innebar tekniska utmaningar. Anpassningar i tolkningens olika dimensioner, inklusive teknik, arbetsmiljö och interaktion, visade sig vara avgörande för att möta kraven på distanstolkningens flexibilitet och tillgänglighet. Diskussionen om distanstolkning och fysisk tolkning väckte även etiska frågor kring tillgänglighet och kvalitet i tolkningen.
Slutligen betonar studien vikten av samarbete, tillförlitlig teknik och att möjlighet att få välja mellan distans och på plats är viktigt för att säkerställa en hållbar och jämlik tolkservice.
Studien genomfördes i en specifik kontext och rekommenderar därför uppföljningsstudier för att fortsätta undersöka utvecklingen av tolkarnas arbetspraxis över tid, både i Sverige och internationellt.
På den här länken kan man läsa forskningsstudien i sin helhet:
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/27523810241239779
Kenny Åkesson
